Krisplanen efter Pisa: Det SKA bli mindre klasser

I somras föreslog en statlig utredning reglering av barngruppernas storlek i förskolan: högst tolv barn i åldern 1–2 år, femton barn i åldern 3–5 år och tolv barn i åldern 1–5 år, det vill säga det som i dag är Skolverkets riktlinjer och som i fjol överskreds av 54 procent av alla åldersindelade barngrupper.

I valrörelsen ställde sig samtliga riksdagspartier bakom en reglering av barngruppernas storlek i förskolan, enligt svaren i Vi Lärares valenkät.

I slutet av augusti gav regeringen Bo Jansson, som tidigare utrett en reglering av lärares undervisningstid och vad som hör till den, i uppdrag att även utreda en reglering av undervisningsgruppernas storlek och lärartätheten i grund- och gymnasieskolan.

Reglering ska hindra 

Regeringen befarar att huvudmän ska försöka ”kompensera” sig för högre kostnader till följd av den nyligen införda regleringen av lärares undervisningstid genom att öka undervisningsgruppernas storlek och minska lärartätheten.

En reglering av klasstorlekar och lärartäthet skulle försvåra en sådan kompensation.

Uppdraget ska redovisas i början av 2028.

– Till att börja med ska vi försöka ta reda på hur stora undervisningsgrupperna egentligen är. Tyvärr saknas det officiell statistik när det gäller klasstorlekar och liknande. Utan bra data blir det svårt att ta reda på vilken betydelse en eventuell reglering kan få och kostar, säger Bo Jansson.

En del undersökningar har dock gjorts.

• Enligt den internationella undersökningen Talis (Teaching and Learning International Survey) bestod 2024 den genomsnittliga undervisningsgruppen i den svenska grundskolans årskurs 7–9 av 27 elever. I övriga nordiska länder var motsvarande antal 21 till 22 elever.
• När fackförbundet Sveriges Lärare under vecka fem i fjol med hjälp av lärarenkäter undersökte klasstorlekarna var ett vanligt antal – det så kallade typvärdet – 20 elever i lågstadiet, 24 i mellan- och högstadiet och 32 i gymnasieskolans allmänna ämnen.
• Nästan häften av de svarande lärarna uppgav i en undersökning av Sveriges Lärare att de anser att deras klasser är för stora.

Gör en forskningsöversyn

I sitt utredningsdirektiv skriver regeringen att mindre klasser kan påverka elevers resultat positivt och även leda till en högre utbildningsnivå och bättre löneutveckling. Studien som det hänvisas till har dock nästan 15 år på nacken.

– Vi har precis börjat arbeta och ska inventera vilken forskning det finns nationellt och internationellt. Jag tycker att det är dumt att föregå det arbetet, säger Bo Jansson.

Vad säger din egen erfarenhet som högstadielärare?

– När man som lärare ska hjälpa elever som exempelvis är i behov av extra stöd är det inte en fördel med stora klasser.

– Samtidigt undervisar vi lärare framför allt grupper; det är det som jobbet i huvudsak går ut på. Och då kan inte grupperna vara för små.

Varför inte?

– För då försvinner en viktig dynamik. Lärare som jag har pratat med har liknande erfarenheter.

– Att se på undervisning som något som enbart handlar om enskilda elever eller individer är enligt min mening inte korrekt.

Mindre elevkullar

Häromåret utredde Pontus Bäckström, i dag Sveriges Lärares kanslichef, på regeringens uppdrag så kallad förstärkningsundervisning. Regeringen har hittills inte valt att gå vidare med utredningens olika förslag.

– Enligt utredningen kan det ha stor effekt att under kortare perioder, i form av punktinsatser i mindre grupper, drilla elever i det de har extra svårigheter med. Därefter kan eleverna återvända till sina ordinarie undervisningsgrupper, säger Bo Jansson.

Under de kommande åren väntas elevkullarna minska, vilket antas underlätta en begränsning av bland annat klasstorlekarna.

– Det är absolut min bild, även om vi ännu saknar nödvändig statistik som gör att vi kan bedöma exakt hur det slår. 

– Samtidigt är det på vissa håll i Sverige svårt att få eleverna att räcka till; de är helt enkelt för få.

I Vi Lärares stora valenkät svarade Socialdemokraterna och Liberalerna att de helt eller delvis vill reglera klasstorlekarna i grundskolan. Flera partier, bland annat Moderaterna och Vänsterpartiet, uppgav att de vill avvakta Bo Janssons slutbetänkande innan de tar ställning.