Krisplanen efter Pisa: Det SKA bli tidiga insatser

För några veckor sedan tilldelades hon tillsammans med kollegan Charlotta Lönegård Gunnarsson, fritidshems- och tekniklärare, stora läspriset för grundskolans tidigare år.

Jenny svedbro berättar att hon har arbetat som lärare ungefär tio år, varav sex på rörstorpsskolan.

– Jag är i grunden klasslärare, men har sedan tre år tillbaka haft en deltidstjänst som läsutvecklare.

Hon beskriver rörstorpsskolan som en mångkulturell F–3-skola med cirka 340 elever i de östra delarna av värnamo.

– Vi har elever från både socioekonomiskt svaga och starka områden. 

Pojkarna stack ut

För några år sedan startade skolan ett projekt för att stärka elevernas läsförmåga och läsintresse; många av eleverna hade svårt med läsningen, en del även en direkt negativ inställning till den.

– Det var framför allt pojkarna som stack ut. Vi lyckades inte riktigt fånga deras intresse.

– Som läsutvecklare arbetar jag med att få mer läsning under hela skoldagen, besöker klasser och fritids och ger boktips, läser högt och gör olika aktiviteter kopplade till läsning.

En tidig insats var att väcka liv i den så kallade barnbokveckan.

– Första året var temat att hjälpa Pettson att hitta Findus. Senast var det Pippi som hade klivit ut ur böckerna och dykt upp i skolbiblioteket.

Barnboksveckans tema lever vidare i verksamheten under resten av året.

– Högläsning av böcker med den aktuella karaktären utgör grunden, och berättelserna följer sedan med in i aktiviteter på lektionerna, på rasterna och på fritidshemmen.

Fritidshems- och tekniklärare Charlotta Lönegård Gunnarsson har utvecklat tekniklådor där eleverna utforskar klassiska sagor genom att kombinera läsning, teknik och konstruktion.

Succé med böcker på rasten

Jenny svedbro säger att läsningen behöver finnas med under hela skoldagen, inte bara på lektionerna. 
Inte minst högläsning på fritidshemmet har en viktig roll.

Under rasterna rullas den så kallade ”bokbussen” ut. Det är en vagn med böcker och filtar som bemannas av en lärare varje förmiddagsrast.

– Det är ett sätt att få böckerna närmare barnen. Det är populärt att komma till vagnen, sätta sig och läsa en bok. Barnen väljer själva vilka böcker de vill läsa eller vad vi ska läsa högt för dem.

Är det populärt bland alla barn?

– Till en början förväntade jag mig att det bara skulle vara de mest läsintresserade eleverna som skulle komma. Men så är det verkligen inte.

– En del av dem som kommer kan ha svårt för att läsa och vill öva lite extra, andra för att de älskar böcker.
Bokvagnen har även blivit en möjlighet att nå barn som känner sig lite ensamma eller inte vet vad de ska göra på rasterna.

– När intresset för bokvagnen dippar kan man locka med en ny populär bok eller genom att lägga ut lite brädor så att de både får lyssna och bygga med Alfons.

Läsläxa – till föräldrarna

Skolan uppmuntrar sedan länge elevernas föräldrar att läsa högt för sina barn. Förra året gick man ett steg längre och började ge eleverna i förskoleklass högläsningsläxa, eller rättare sagt deras föräldrar.

– Vi har startat en prenumerationstjänst. En gång i veckan får eleverna med sig en ny bok hem som lämnas tillbaka veckan därpå.

Tanken är att föräldrarna, eller någon annan vuxen, ska läsa högt ur boken för sina barn.

– Föräldrarna behöver inte bara förstå vikten av högläsning, utan också få stöd i att etablera goda läsrutiner hemma.

Förr kunde det kanske hända att elever som inte skötte sig fick vara inne på rasten och läsa.

– Nu vill vi i stället att eleverna ska se läsningen som något positivt, som en belöning. För att skapa den känslan behöver barnen ha läsande förebilder. Därför ordnar vi tillfällen då hela skolan, både elever och personal, läser samtidigt, gärna på samma plats om vädret tillåter. Vi ser också till att det uppstår både spontana och planerade tillfällen där äldre elever läser för yngre barn.

– När jag träffar föräldrar brukar jag säga att det är ett stort jobb att lära ett barn att avkoda. Föräldrarna behöver hjälpa barnen att träna mycket hemma. Men det handlar ändå om en ganska kort period i ett barns liv jämfört med den mängden läsning som behövs för att bygga upp ett bra ordförråd som krävs för läsförståelsen.

Vad säger föräldrarna?

– Vi har fått mycket positiv respons. Många tycker att det underlättar att få hem en bok i veckan. Förhoppningsvis inspirerar det barn och föräldrar att själva låna böcker från biblioteket.

Har elever blivit bättre på att läsa tack vare era olika satsningar?

– Vi upplever att de läser mer nu. Det ökade fokuset på läsning tillsammans med tidiga insatser har lett till förbättrad läsförståelse och läsflyt.

– Det har samtidigt gjorts en mängd andra förändringar på skolan, och elevsammansättningen har ändrats en del. Det är därför svårt att veta exakt vad som beror på vad.