
Statsminister Ulf Kristersson (M).
Obligatorisk förskola i utsatta områden och språkkrav på personalen lyfts fram av både regeringen och oppositionen.
På djupet
Många barn pratar inte tillräckligt bra svenska efter fyra, fem år i förskolan.
– Ett stort misslyckande, säger Helena Lückner, förskollärare och vice ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg.
Vi Lärare tittar närmare på frågan som gått från tabu till rätt in i regeringsförklaringen.
Det är tisdag den 10 september och statsminister Ulf Kristersson håller sin regeringsförklaring i riksdagshuset. Kungafamiljen är på plats som vanligt.
Men för ovanlighetens skull lyfts förskolan fram av statsministern. Eller snarare dess brister som gör att många barn som verkligen behöver lära sig svenska aldrig riktigt får chansen.
”Alltför många barn växer upp i utanförskap präglat av språkfattigdom, utan närvaro av det svenska språket. I höst tas de första stegen mot obligatorisk språkförskola för de barn som inte annars lär sig bra svenska i hemmet. Alla barn ska kunna gå till sin första skoldag fyllda av förväntan och alla barn ska ha en god chans att lyckas i skolan.”
Kristerssons språkförskola sänder inga chockvågor genom riksdagshuset. Den är bara ett steg till. För på kort tid har det som länge var mycket känsliga frågor – obligatorisk förskola i utsatta områden och språkkrav på personalen – lyfts fram av både regeringen och oppositionen.
Statsminister Ulf Kristersson (M).
Knappt tre månader innan Ulf Kristerssons regeringsförklaring, den 20 juni, var det förskolans personal som var i fokus. Regeringen gav då Skolverket i uppdrag att ”revidera de allmänna råden för svenskkunskaper för förskollärare”. Ett uppdrag som ska vara klart senast den 11 juni 2025.
Men varför detta plötsliga fokus på svenska språket i förskolan?
Verkligheten har hunnit i kapp, säger en del, som menar att förskolan inte lever upp till skollagens krav om att både vara likvärdig och kompensatorisk.
En verklighet som beskrivits i flera larmrapporter. Alla tillkomna efter 2015, året då rekordmånga sökte asyl i Sverige, 163 000.
Tre granskningar i de tre storstäderna sticker ut.
Dessutom visade en rapport från Skolinspektionen i fjol att personalen i 20 av 30 granskade förskolor i socioekonomiskt svaga områden pratade så dålig svenska att det försvårade den pedagogiska verksamheten.
Helena Lückner, förskollärare och vice ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg.
Flera som Vi Lärare intervjuat är inte förvånade över resultaten i rapporterna.
Helena Lückner, förskollärare och vice ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg, är en av dem. Under många år har hon sett nedskärningar på utbildad personal samtidigt som kommunen anställde så kallade förskollärarassistenter utan utbildning och inte sällan med bristande kunskaper i svenska.
– När jag började jobba var det nästan alltid två förskollärare och en barnskötare på varje avdelning. Nu är det i bästa fall en förskollärare på varje avdelning, säger Helena Lückner.
I Göteborg har bara 38 procent av personalen förskollärarlegitimation enligt Skolverkets statistik, vilket är något under riksgenomsnittet. I utsatta områden där nio av tio barn har utländsk bakgrund är andelen med förskollärarlegitimation ännu lägre. Och inte bara i Göteborg. Så ser det ut i stort sett i alla utsatta områden.
För att höja språkkompetensen har Göteborg infört språktester för alla nyanställda inom förskolan.
Något som Helena Lückner välkomnar:
– Ja, självklart. Vi anser att om man ska arbeta med utbildning med de yngsta samhällsmedborgarna ska man behärska god svenska i både tal och skrift. Att barn som gått i våra förskolor i fyra-fem år inte kan tillräckligt bra svenska är ett stort misslyckande.
Ska det funka måste språkkunskaperna bland personalen höjas.
Att också införa obligatorisk språkförskola i utsatta områden är Helena Lückner inte lika odelat positiv till. Allt hänger på kvaliteten, menar hon.
– Hamnar barnen i förskolor som i de här undersökningarna kan det säkert vara gynnsamt för barnets allmänna utveckling, men inte för deras språkutveckling. Ska det funka måste kvaliteten och språkkunskaperna bland personalen höjas.
Och kvalitet stavas fler utbildade förskollärare, enligt Helena Lückner.
– Förr hade Göteborg kvalitetsmål på 62 procent förskollärare. Nu är målet 50 procent förskollärare och 50 procent barnskötare. En utopi i dagsläget, men i alla fall en riktning.
Om Skolverket kommer att föreslå språktester för personalen i revideringen av sina allmänna råd för svenskkunskaperna är oklart. Men redan har ytterligare några kommuner infört språktester, förutom Göteborg. Enligt tidningen Kommunalarbetarens kommunenkät från i somras har minst tolv kommuner språktester för barnskötare.
En av de första kommunerna att språktesta var Botkyrka, söder om Stockholm. I kommunen finns 4 av de 59 utsatta områden som polisen listar. Botkyrka var också den första kommunen, 2010, där en majoritet av invånarna hade utländsk bakgrund.
I Botkyrka får all personal i förskolan, även chefer och kökspersonal, genomgå språktest innan de anställs. Testet, som görs digitalt, har 18 frågor och började användas i juli 2020.
Drygt ett år senare hade 200 personer testats. 46 av dem fick underkänt och nekades anställning.
Sara Dahl, Botkyrka.
Av cheferna var två av tre nöjda med testet. De testade jobbsökarna har inte varit lika positiva. Drygt var fjärde tyckte testet var bra medan mer än hälften tyckte varken eller. Ungefär var femte var negativ.
Har förskolan i Botkyrka förbättrats sedan ni införde språktestet?
– Ja, det skulle jag säga, även om det är svårt att visa på tydliga och exakta resultat som bekräftar det, säger Sara Dahl, verksamhetschef för förskolorna i Botkyrka.
Hon fortsätter:
–Det är inte enbart språktest som bidrar till att kvaliteten höjts. Vi strävar hela tiden efter att utveckla undervisningen och arbetar också med andra insatser som leder till kvalitetshöjning, till exempel kompetensutveckling av personal på individnivå och projekt med högläsning.
Förutom en kvalitetshöjning menar Sara Dahl att språktesterna gjort det mindre känsligt att prata om vikten av goda kunskaper i svenska bland personalen.
– Sedan vi införde språktestet (även i grundskolan från 2023, reds anm.) märker vi att det blivit lättare att prata om svenska som utbildningsspråk i personalgrupperna. Det kan fortfarande vara känsligt, men inte lika tabu som det var innan.
Men alla kommuner gör inte som Göteborg och Botkyrka.
Jessika von Malmborg, Järva.
I Stockholm innebar inte den svidande revisonskritiken några språktester. Det betyder inte att Stockholms stad inte agerat. Tvärtom, menar Jessika von Malmborg, förskolechef i Järva stadsdelsförvaltning där de särskilt utsatta områdena Tensta, Rinkeby och Hjulsta finns.
– Undervisningsverktyget ”Språkmatris för undervisningsutveckling” implementeras i samtliga förskolor, vilket ger förskollärare möjlighet att kartlägga språkliga utvecklingsområden, inklusive ordförrådet, i barngruppen. Utifrån kartläggningen planeras och anpassas undervisningen efter behoven i gruppen, säger Jessika von Malmborg.
Gör ni något för personalen?
– Ja, med stöd av Skolverket har vi påbörjat utbildningen ”Språkutvecklande förskolor”. Det ska säkerställa att förskolan blir en språkutvecklande arbetsplats så att individen kontinuerligt under arbetsdagen får stöttning i att utveckla svenska språket.
Även om pendeln svängt rejält när det gäller språkkraven på personalen håller inte alla med.
Annika Åkerblom, universitetslektor och forskare vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet tillhör kritikerna av både språktest och alltför stort fokus på personalens svenska.
– Det är inte genom att imitera en förebild som pratar perfekt svenska som barn lär sig språka. Och det behöver inte heller vara ett visst antal svenska barn i gruppen för att barnen ska lära sig prata svenska, säger Annika Åkerblom, som menar att barnens familjespråk är enormt viktiga.
Annika Åkerblom, Göteborgs universitet.
– Om man utesluter barnens familjespråk får de inte tillgång till sina tidigare erfarenheter. Barnen behöver inte lära sig ett språk i taget utan kan använda sig av det vi kallar transspråkande, att man använder sig av flera språk.
– Om man målar kanske man berättar och jämför vad färger heter på svenska och alla barnens familjespråk. Vad barnen förstår i en sån grupp är att det är tillåtet att tala flera språk.
Finns det inga problem med personal som talar dålig svenska?
– Jo. Men vad vi framför allt behöver är kompetenta pedagoger. Det tror jag är viktigare än att de pratar perfekt svenska. I en språkrik förskola utvecklar även pedagoger sin språkliga kompetens.
Goda eller halvdana språkkunskaper till trots. Finns inte tiden spelar det ingen större roll, menar Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.
Iris-Corinna Schwarz, Stockholms universitet.
– Om barn kommer till en förskola där det talas svenska kommer de att lära sig svenska. Språkutvecklingen sker i samspel med andra. Men det krävs tid för att skapa en sådan språkutvecklande miljö i förskolevardagen.
– Är man ensam att klä på tio tvååringar som ska ut i snön hinner man inte prata. Men i mindre grupper går det att prata även under tiden man klär på barnen. ”Titta Filips vantar är gröna, dina är röda. Hittar du något mer som är rött här?” En sådan miljö utvecklar språk.
Men du vill inte ha språktester?
– Nej, jag tror inte det är lösningen. Det ökar pressen på en yrkesgrupp som redan behöver prestera under mycket stress. Klart att barnen inte kan lära sig svenska om det inte finns en enda i personalen som kan svenska. Men man behöver inte vara modersmålstalare.
I stället för att byta personal har några kommuner, bland annat Örebro och Trollhättan, varit mer drastiska och lagt ner skolor så barnen tvingas gå i skolor i andra områden.
Är det dags att lägga ned förskolor också?
–Nej, jag tror inte på bussning. Det är små barn som behöver sin förskola nära hemmet. Jag tror det snarare skulle medföra att färre barn skulle gå i förskolan. Då är det bättre att flera nyanlända familjer får bostäder i mer centrala delar av staden, säger Helena Lückner.
Ulf Kristersson och regeringen är inte ensamma om att vilja reformera förskolan. Socialdemokraterna vill gå ännu längre.
I partiets program ”Ny riktning för Sverige 2030”, presenterade riksdagsledamoten Lawen Radar en rad reformförslag som ska motverka segregation och främja integration. Några handlar om förskolan:
– Politiken har ett ansvar för att vi har förskolor i dag där det svenska språket näst intill har försvunnit, sa Lawen Redar när förslagen presenterades i juni.
En som följt utvecklingen i utsatta områden i decennier är journalisten, författaren och debattören Lars Åberg. Han har länge varnat för utvecklingen.
– Man borde tagit tag i det här mycket tidigare. De här barnen har fått sämre verktyg för att klara sig. Problemen har förnekats och det Lawen Redar säger hade varit omöjligt att säga för Socialdemokraterna för två år sedan.
Lars Åberg, journalist, författare och debattör.
Till skillnad från många språkforskare, Sveriges Lärare och flera andra experter ser Lars Åberg modersmålsundervisningen som en orsak till språkproblemen.
– Det har länge funnits en idéföreställning att man är snäll mot barnen genom att betona modersmålet. Men det riskerar att isolera barnen från det svenska samhället och försena inlärningen av svenska. Många språkforskare i Sverige må vara eniga, men i andra länder som till exempel USA är inte enigheten alls lika stor, säger Lars Åberg.
Han tycker att modersmålsundervisningen, precis som religionen, ska skötas på hemmaplan, utanför skoltid.
Skolminister Lotta Edholm håller med. I alla fall när det gäller religionen.
– Det borde inte finnas förskolor på etnisk-religiös-grund. Det är både segregerande och fel att ge små barn en religiös utbildning i förskolan. Det är ingen hemlighet att Liberalerna vill förbjuda religiösa förskolor och skolor, säger Lotta Edholm till Vi Lärare.
Även om Lars Åberg tycker att mycket gjorts fel i förskolan tror han att utvecklingen går att vända.
– Ja, naturligtvis. Men då måste man vara tydligare i kraven, till exempel att personalen måste prata bra svenska. Använder man svenskan i vardagen kommer saker och ting att förändras och förbättras. Men ger vi inte alla barnen svenska språket är det som att springa ett 10 000-meterslopp och starta två varv efter alla andra.
Hon vill införa språktest för personal i förskolan
Språkfest eller språktest – vad vill nya ministern med förskolan?
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.
Vi lärare debatt Hon vill lämna tillbaka ansvaret till eleverna – lärare och föräldrar kan bara stötta.
Replik Vetenskaplig grund, ja – men vi bör aldrig sluta ifrågasätta och problematisera forskningen, skriver debattören.
Vi lärare debatt Lärarfacket bör ansluta sig till Skolledarnas förslag om rapporteringsskyldighet, skriver debattörerna.
Vi lärare debatt Inte okej att utsätta forskare för personangrepp i sociala medier efter debattinlägg, skriver Sofia Hort, biträdande lektor i svenska.
Krönika Tankeexperimentet: Byt ut isfläcken mot elever som halkar snett – och ställ frågan igen.
Våld i skolan Gick emellan den misstänkte gärningsmannen och en elev.
Våld i skolan Skolchefen: ”Vi måste utgå från att folk mår väldigt dåligt”
Slutreplik ”Lärarens professionella frihet är en central del av undervisningens kvalitet” skriver Oscar Björk i en slutreplik.
Våld i skolan Till sjukhus med ambulanshelikopter efter attack på skolgården.
Vi lärare debatt ”Om inte arbetsgivarna tar tar nödvändiga steg idag, är framtidens lärare redo att strejka imorgon” skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter.
Läromedel Från 394 kronor till 2 270 – så mycket lägger din kommun på läromedel
Replik ”Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker”, skriver debattörerna.
Npf För lite resurser till npf-elever – bland annat till utbildning av lärare.
Replik Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver debattören i en replik.
Replik Lärarutbildare som förfasas över kognitionsvetenskap är rädda att förlora privilegier, skriver Linnea Lindquist i en debattreplik.
Replik Ingen risk att kognitionsvetenskap gör så att sociala och kulturella dimensioner försvinner ur svensk utbildningsvetenskap, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Lärarlegitimation Sveriges Lärares tuffa förslag på åtgärder: Böter för obehöriga lärare.
Vi lärare debatt Varningen om nya forskningstrenden: ”Riskerar tränga undan lärares röster och erfarenheter.”
Vi lärare debatt Lärarens oro för skärmberoendets effekter på eleverna.
Vi lärare debatt Högstadieläraren: ”Förhoppningsvis kan det få någon elev att sträcka ut en hand och be om hjälp”.
Vi lärare debatt Glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.