Efter Pisa-larmet: Fyra av tio pojkar underkända i läsning

Det är långt ifrån första gången det larmas om läskris. Inte minst Vi Lärare och vår systertidning Ämnesläraren har i återkommande reportage uppmärksammat hur svenska elever läser allt mindre – och sämre.

Att den senaste Pisa-undersökningen ändå väcker stor uppmärksamhet är inte konstigt.

• Resultatet i läsförståelse är det lägsta som uppmätts i Pisa för svensk del.
• Nästan en tredjedel av de svenska 15-åringarna når inte upp till vad Pisa definierar som en grund­läggande nivå i läsförståelse (nivå 2).
• Bland pojkarna är andelen som inte är godkända 38 procent och bland flickorna 24 procent.

– Det finns olika teorier om vad skillnaderna i läsförståelse mellan pojkar och flickor beror på, till exempel maskulinitetsnormer, läsmotivation, biologiska skillnader och undervisningens utformning, men ingen som ensamt fullt ut förklarar vad de beror på. Det behövs mer forskning, säger Ulrika Andersson som är lektor vid avdelningen för pedagogik och didaktik vid Linköpings universitet.

– Jag tror att det är en kombination av orsaker.

Det är inte bara de svenska Pisa-resultaten som sjunker. I läsförståelse uppvisar 28 av 37 OECD-länder försämrade resultat jämfört med undersökningen 2022, däribland starka Pisaländer som Singapore, Japan och Sydkorea.

Enligt bland annat OECD – som står bakom Pisa-undersökningarna – finns det flera tänkbara förklaringar till den breda nedgången, till exempel att elever i dag har större problem än tidigare med uppgifter som kräver uthållighet, att inställningen till skola och lärande har förändrats, att fler elever är i behov av stöd, förändrade läsvanor och stor användning av sociala medier.

– Vi befinner oss i en farlig utförslöpa, säger Michael Tengberg – är professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och ledamot av Skolverkets vetenskapliga råd – som menar att nedgången delvis kan förklaras av förändringar utanför skolan.

– Samtidigt finns det undersökningar som visar att svenska elever under en skoldag läser mindre sammanhängande text än vad de gjorde förr. Trots alla larm om att utvecklingen går åt fel håll låter vi inte eleverna läsa mer, utan mindre.

Vad bör man göra?

– Tidig strukturerad läsinlärning är helt avgörande. Det är också viktigt att elever får gott om tillfällen att läsa och mer läsförståelseundervisning genom hela grundskolan.

Missade möjligheter

Michael Tengberg lyfter även fram betydelsen av att använda text som kunskapskälla.

– I dag får elever ofta introduktioner till ämnesinnehåll genom att se på pedagogiskt framtagna filmer. Faktatexter av god kvalitet i natur- och samhällsorienterade ämnen är ett naturligt sätt att arbeta med läsförståelsen och skulle kunna användas mer än i dag.

– Men det kanske allra viktigaste för att barn ska få en bra grund som blivande läsare är att deras föräldrar tidigt börjar läsa för dem.

Ulrika Andersson betonar betydelsen av läsande förebilder.

– Barn har en tendens att göra som vi vuxna gör, inte som vi säger. Förr såg många barn hur deras föräldrar åtminstone läste morgontidningen, vilket inte är lika vanligt i dag.

– Läsning är inte längre en lika synlig del av vardagen.

Vilket gör det svårare att motivera barnen att läsa?

– Det pratas mycket om motivation och läslust, och det är viktigt. Men när Björn Borg timme efter timme slog tennisbollar mot den berömda garageporten gjorde han det knappast av lust, utan för att han visste att han behövda träna för att bli bra. Han hade också den uthållighet som krävdes för att genomföra all träning.
Även läsning kräver träning och uthållighet.

– Eleverna behöver märka sina framsteg och förstå varför de läser, och undervisningen kombinera systematisk träning med texter, uppgifter och stöd som skapar delaktighet och mening.

Behövs det tidiga insatser?

– Om tidiga insatser handlar om att följa elevernas läsutveckling över tid med stöd av en gedigen kartläggning av deras läsförmågor och genom att lyssna på och prata med eleverna planera, genomföra och följa upp läs- och skrivundervisning – då behöver vi tidiga insatser. Men vi behöver också fortsatta insatser.

Vilket innebär?

– Att detta fortsätter efter lågstadietiden slut.

Enligt Ulrika Andersson bör det som många idag beskriver som tidiga insatser snarast betraktas som förväntade insatser i en skola där avsikten är att elever ska lära sig att läsa och skriva.

– Förutsättningar för lärare och rektorer att genomföra läs- och skrivundervisning måste finnas utan några speciallösningar i form av tidiga insatser, garantier eller stöd som det måste ansökas om. Vad är en skola om eleverna inte lär sig att läsa, skriva och räkna?

– Det vi behöver är en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.