Krisplanen efter Pisa: Barn SKA lära sig läsa

De nya kurs- och läroplanerna för grundskolan ska börja tillämpas från och med höstterminen 2028 och väntas bland annat betona att elever i de lägre åldrarna ska lära sig basfärdigheter: att läsa, skriva och räkna.

Undervisningen och kunskapskraven ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk lär konkret och detaljerat ange hur läsundervisningen ska bedrivas.

Phonics blir grunden i läsinlärningen.

– Årskurs 1 får en egen kursplan, precis som årskurs 2, medan årskurserna 3–4 får en gemensam. Därutöver blir det en kursplan för mellanstadiet och en annan för högstadiet, säger Linda Fälth som var expert i läroplansutredningen och är en av författarna till de kommande kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk.

– I min värld är det en dröm att få skriva fram en kursplan för årskurs ett och annan för årskurs två. Något liknande har vi inte tidigare sett röken av i svensk läroplansstruktur. Man kan säga att årskurs ett får en läs- och skrivinlärningskursplan.

Leder till att fler barn lär sig att läsa ordentligt?

– Ett styrdokument som leder, och som lärare kan luta sig mot, är en viktig pusselbit. En lärare som får en ny etta ska till exempel kunna se i kursplanen vilka bokstäver som det är lämpligt att börja med.

Vet inte lärare det?

– Det vet säkert många. Men en aktuell studie, om än en liten sådan, visade att hälften av sistaårsstudenterna på lågstadielärarutbildningen inte kunde säga vilka bokstäver som man bör börja med när man ska lära barn att läsa.

Vilka är det?

– Någon av bokstäverna i ordet ”solarmen”. Det är exempel på sådant som förhoppningsvis kommer att stå i de nya kursplanerna.

Starkt vetenskapligt  stöd

Enligt Linda Fälth finns det ett massivt vetenskapligt stöd för att skriva fram explicit och strukturerad undervisning i läs-och skrivinlärning.

– Det finns andra delar av svenskämnet där så inte riktigt är fallet. Men det gäller inte den tidiga skriv- och läsinlärningen. Det är därför vi skriver in det i kursplanen.

Är det inte risk för att lärares autonomi begränsas för mycket?

– Nej. Lärare kommer även i framtiden ha stort friutrymme inom vissa ramar. Däremot blir ramarna tydligare än vad de är idag.

Hur länge dröjer det innan de nya kursplanerna leder till förbättrade Pisa-resultat i läsförståelse?

– Det dröjer, men jag tror att vi är på rätt väg. En annan positiv förändring är reformeringen av lärarutbildningen, inte minst när det gäller lärare som ska arbeta med årskurs 1-4.

– Det behöver också skrivas in i kursplanerna att elever upp i åldrarna ska möta sammanhängande och succesivt mer komplexa texter. Läsningen behöver få mer tyngd.

Viktigt med balanserad undervisning

Forskaren Ulrika Andersson vid Linköpings universitet understryker vikten av att elever tidigt lär sig den tekniska sidan av läsning. Samtidigt betonar hon behovet av en balanserad läs- och skrivundervisning där eleverna får lära sig att avoda, samtidigt som läsning, skrivande och språkförståelse utvecklas tillsammans.

– För att kunna läsa lite längre texter och alltmer rikta fokus på texters innehåll, behöver eleven få ett flyt i sin läsning. Då kan den energi som tidigare krävts för att avkoda i stället användas till att bearbeta innehållet.

Det gäller att komma över krönet?

– Ja, och det bör man göra i lågstadiet. Det är en färdighet som ska utvecklas och det gäller att läsa, läsa och läsa. Målet är att kunna använda läsning för att inhämta kunskaper och delta i samhället. Det är en viktig demokratifråga.