Ny mätning: Så stort är förtroendet för lärare

En ny undersökning från SOM-institutet visar positiva siffror för vilket förtroende allmänheten har för lärare. Foto. Bildbyrån och Adobe stock

Svenska folket uppskattar lärarna.
Men de är bekymrade över situationen i skolorna.
– Det är en upprättelse för det fantastiska arbete de gör utifrån förutsättningarna som de har, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.

I sin senaste rapport redovisar SOM-institutet förtroendet för grundskolan.

Trots mycket negativ rapportering i media om situationen i skolorna så har 48 procent av de tillfrågade svarat att de har mycket eller ganska stort förtroende för grundskolan.

Trenden de senaste fyra åren är förvisso nedåtgående men variationerna är små och har så varit sedan undersökningen började 1986. Att det sjunker nu kopplar rapportförfattaren Sverker Lindblad, professor och forskare på institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, ihop med marknadsskolans expansion.

Ökat förtroende

– Det syns tydligt på graferna att när marknadsskolan infördes blev fler skeptiska och de senaste årens expansion av friskolor i kombination med mycket negativ rapportering kring dem har påverkat totalsiffran, säger Sverker Lindblad.

Sverker Lindblad.

När det handlar om förtroendet för enskilda yrkesgrupper går det åt andra hållet för lärarna.

SOM-institutet har inte ställt frågan i sin senaste rapport men från 2014 till 2020 ökade förtroendet för lärare bland svenskarna. De som svarade att de hade mycket eller ganska stort förtroende ökade från 62 till 76 procent. Att det skulle ha vänt nedåt håller Sverker Lindblad för osannolikt.

Pekar på sämre kvalitet

I sin kommande rapport, som släpps om några veckor, har Sverker Lindblad tillsammans med Fredrika Lagergren, Monica Reichenberg, Katarina Samuelsson och Helena Wallström undersökt om befolkningen anser att den svenska skolans kvalitet har försämrats. Resultatet: JA.

Enligt Sverker Lindblad visar resultaten att en övervägande del av opinionen anser att skolans kvalitet har försämrats, att internationella jämförelser som Pisa-mätningen fungerar som redskap för att säga något om kvaliteten, att lärare är välutbildade och att företag med vinstsyfte borde förbjudas att driva skolor.

– Sen kan man fundera över vad som avses med kvalitet. Är det höga resultat i Pisa-mätningar? Är det en skola fri från problem kopplade till segregation eller har det med skolans roll som samhällsbärande institution att göra, där skolan öppnar dörrar till för eleverna okända världar?

Ingen skugga över lärare

Åsa Fahlén.

Men även om förtroendet för skolan dippar och många anser att kvaliteten sjunkit när resultaten jämförs med andra länder i Pisa-mätningarna faller ingen skugga på lärarna.

85 procent av medborgarna anser att svenska lärare är välutbildade eller saknar uppfattning i frågan, enligt SOM-institutet. Bara 15 procent anser att lärarna borde sätta sig i skolbänken igen.

– Det är ju fantastiska siffror för lärarna. Folket ser att lärarna gör sitt bästa även om det som rapporteras i dagstidningarna ofta är negativt, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande för Sveriges Lärare.

SOM-undersökningen

Varje år svarar mellan 10 000 och 20 000 svenskar på SOM-institutets frågor som rör allt från politik och massmedier till ämnen som livsstil, hälsa och fritidsvanor.

Mätningarna genomförs som flera delundersökningar med olika inriktningar. Under 2023 hade varje delundersökning ett urval om 3 750 personer.

2014 ansågs skolan vara det största samhällsproblemet men har sedan dess fallit tillbaka år för år. Då ansåg 40 procent att skolan var det viktigaste samhällsproblemet. 2023 var det 25 procent som ansåg det.

De fem viktigaste samhällsproblemen i den senaste undersökninger är:

  • Lag och ordning 49 %
  • Sjukvård 30 %
  • Skola/utbildning 25 %
  • Miljö/energi 22 %
  • Integration/immigration 22 %

Respondenterna ombads att ange högst tre frågor/samhällsproblem.

Källa: SOM-institutet