”Stoppa det mentala skolket”

Elevers frånvaro är ett problem i den svenska skolan. Längre sovmorgon, extrajobb och psykisk ohälsa, är bara några av de bakomliggande orsaker som finns till varför elever väljer att stanna hemma. Men i skuggan av problemet går det också att urskilja ett annat, elever som är fysiskt närvarande men mentalt frånvarande. Det mentala skolket.

Att hålla fokus och koncentration i det samhälle vi lever i idag, är en utmaning för såväl barn som vuxna. Särskilt svårt torde det vara för ungdomar, vars hjärnor är extra känsliga för distraktioner och kortsiktiga belöningar.

Skolan inget undantag 

I detta avseende är skolan inget undantag, distraktionerna finns även här och pockar ständigt på elevernas uppmärksamhet. En viktig förutsättning för all kunskapsinlärning, är att hjärnan aktivt bearbetar den information som ska läras in, vilket blir problematiskt i en tid när distraktioner är vardagsmat som vi bär med oss vart vi än går.

Elever passerar tröskeln till lektionssalen. De sätter sig till rätta och vid lektionens start kanske några har glömt att plocka av sig hörlurarna medan några andra redan har öppnat sina datorer. I hörlurarna spelas musik eller ett avsnitt av den senaste krim-podden och via datorn streamas sport eller tv-serier.

Runt handleden bär några elever en smartklocka, där det ständigt trillar in notiser från sociala medier. Under tiden står läraren längst fram i klassrummet och går igenom dagens introduktion, innan det är dags att gå över till eget arbete. Lektionen fortlöper och när timmen har passerat tar samma elever sina digitala godispåsar och traskar vidare, till nästa lektion, en annan sal och ett annat ämne, fast med samma centrala innehåll: musik, poddar, sport och sociala medier.

Det förefaller alltså alltför enkelt för elever att koppla bort undervisningen och kanske är det en av orsakerna till att Sverige halkat efter i PISA:s senaste kunskapsmätning.

Så påverkar undervisningen närvaron

Den brittiska forskaren Lucy Crehan, har studerat skolsystemen hos de länder som presterat allra bäst, i ett försök att urskilja vilka framgångsfaktorer de har gemensamt. Resultaten presenterar hon i sin bok, Cleverlands, från 2018. Några av de framgångsfaktorer hon lyfter fram är lärarledd undervisning, klara förväntningar, hög interaktion och god variation. Ett rimligt antagande är nämligen att det mentala skolket hänger samman med undervisningens kvalitet. 

Lärarledd undervisning syftar till en undervisningsform där läraren leder undervisningen samt ansvarar för kunskapsförmedlingen. Under 1990-talet fick dock en ny pedagogik stort genomslag i Sverige, vilken i praktiken innebar en övergång från lärarledd undervisning till att eleverna själva fick söka kunskap och ägna sig åt eget arbete.

Tvinga ungdomshjärnan till mental närvaro

Med förväntningar avses att en god undervisning präglas av klara ramar och strukturer, där lärarens förväntningar tydligt uttalas. Det kan till exempel handla om förväntningar kopplat till datoranvändning. De framgångsrika länderna, enligt Lucy Crehan, är tydliga med när datorn ska användas som hjälpmedel och när den inte bör användas.

Undervisningen som driver motivation

Hög interaktion syftar till att uppmuntra elever till att interagera under till exempel genomgångar, genom utrymme att ställa frågor, svara på frågor, samt genom tid för reflektion. På det viset kan ungdomshjärnan tvingas fokusera kring lektionens innehåll. Variation innebär i sin tur att en lektion bör innehålla flera olika moment, till exempel genomgång, diskussioner i såväl större som mindre konstellationer, samt tid för eget arbete. På det viset ges elever bättre förutsättningar att hålla motivationen uppe. 

Lucy Crehans observationer av den svenska skolan visade dock bland annat att undervisningen generellt såg ut att präglas av brist på variation. Hon nämner att en lektion ofta inleds med en kort instruktion följt av eget arbete, samt att vanligt förekommande är elever som sitter av lektionstiden och kommer undan med bristande eller ingen ansträngning.

Så kanske behöver vi nu börja gå tillbaka för att komma framåt, tillbaka till en undervisning som leds av läraren. Genom klara uttalade förväntningar gällande datoranvändning, genom en god variation som främjar elevers förutsättning till motivation, samt genom hög interaktion där eleverna aktivt interagerar i undervisningen, blir resultatet ett harmlöst tvång som får hjärnan att aktivt bearbeta den information som ska läras in.

Kanske är vad som skiljer framgångsrika länder från andra, just skickligheten i att med god undervisning tvinga ungdomshjärnan till mental närvaro. Kanske är det först då som vi kan göra upp med det mentala skolket. Och i den bästa av världar kanske även lyckas motivera fler elever till att komma till skolan, genom att erbjuda god kvalitativ undervisning.

Sophie Zail, förstelärare på huvudmannanivå, Academedia

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN: 

DOKUMENT: Så vill ministern förändra skolan