DOKUMENT: Så vill ministern förändra skolan

• LÄS MER: Åsa Fahlén om lösningarna: ”Lärare vet vad elever behöver”

– Jag tycker att det är viktigt med en skola som präglas av trygghet och studiero där kunskapsresultaten står i fokus. En skola som får vara just skola. Jag tycker ett problem i dag är att skolan ofta förväntas lösa alla samhällsproblem, och det är ju faktiskt inte möjligt, säger Lotta Edholm.

I sig ingen kontroversiell målbild. Men långt ifrån rapporteringen om att svensk skola rasar i de internationella Pisa- och Pirls-mätningarna, där matematik och läsförståelse mäts, och lärare som larmar om elever som varken kan skriva för hand, läsa längre texter – eller klippa rakt med en sax.

Brister som arbetsplats

Samtidigt ökar klyftan mellan elevgrupperna, de som har och de som inte har: böcker, utbildade föräldrar, möjligheter. Skolan misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag.

Men skolan brister också som arbetsplats.

Hälften av lärarna upplever sig ha för hög arbetsbelastning, och fyra av tio lärare upplever sig vara i riskzonen för utbrändhet, enligt en ny undersökning från Sveriges Lärare. Dessutom har nästan varannan lärare blivit utsatt för hot och våld, enligt en rapport från dåvarande Lärarförbundet 2021.

Spricka i konstruktionen

De svenska stressrelaterade sjukskrivningarna slår rekord, och lärargrupperna med förskollärarna i spetsen tillhör de mest utsatta, enligt Försäkringskassan.

Samtidigt är det något som spricker i den pedagogiska konstruktionen. Kognitionsforskare varnar för att skolan bygger på felaktiga myter om inlärning.

Digitalisering, individanpassning, lyssneläsning och bedömning i stället för undervisning är inte bara pseudovetenskapligt, utan kanske till och med skadligt, hävdar bland andra Agneta Gulz, professor vid Lunds och Linköpings universitet.

Lotta Edholm om kunskapssynen:

”STÖRRE FOKUS PÅ FAKTAKUNSKAPER”

I augusti 2022, veckor innan regeringsskiftet, infördes den nuvarande läroplanen LGR22. Meningen var att öka betoningen på faktakunskaper, snarare än analys. Särskilt för de yngre barnen.

Men Lotta Edholm är inte nöjd. Hon vill att LGR22 ska skrivas om.

– Det togs ju många steg i rätt riktning då, men de var inte tillräckliga. Det behövs ett ännu större fokus på faktakunskaper men också att progressionen mellan årskurserna blir tydligare och att läroplanerna i högre utsträckning speglar barns kognitiva utveckling. Framför allt gäller det betygskriterierna och betygssteget E. Det ställs fortfarande krav för att få godkänt, det vill säga ett E, som alla elever som går i grundskolan inte har möjlighet att uppnå, säger Lotta Edholm.

”Nya kursplaner behövs”

Skolan är reformtrött, suckar Linnea Lindquist, biträdande rektor i Hammarkullen, Göteborg:

– Men det är klart att nya kursplaner behövs. De är inte anpassade för barn och hur barns hjärnor fungerar. Det var ganska små förändringar i LGR22, säger hon.

I en kioskvältarartikel i DN 2016 går professor Jonas Linderoth så långt som att be om ursäkt för nittiotalets pedagogiska idéer.

Idéer som läraren HP Tran pumpades full med under sin lärarutbildning.

– Jag minns en föreläsning i historiedidaktik. Alla fick tänka på en historisk händelse och berätta om den. Sedan sa föreläsaren: ”Allt det ni rabblat upp är onödiga kunskaper.” Det gick som en chock genom klassen. ”Ni kan bara kolla upp det i telefonen.” Den kunskapssynen lämnar vi nu, och det är välkommet, säger HP Tran.

”Vi måste premiera flit”

Han beskriver hur hans elever växer med faktakunskap:

– Jag brukar gå igenom Sveriges landskap och Europas länder och huvudstäder i fyran. Vi kör tester och de ska kunna peka ut dem. Sedan kan de säga när de tittar på Eurovision att Italien är med och Spanien är med och när de kan placera länderna på kartan är de så stolta, säger HP Tran.

Kan du inte grunderna är det svårt att plocka ut beståndsdelarna.

Och fler lärare skriver under.

  – Visst har man under lång tid negligerat betydelsen av att lära sig saker utantill. Kan du inte grunderna är det svårt att plocka ut beståndsdelarna. Samtidigt kan små barn analysera kring kluriga saker utan att sätta ord på dem. Men vi måste premiera flit och ansträngning och inte vara rädda för att det ibland är jobbigt att lära sig, säger Fredrik Sandström, lärare i svenska och krönikör i Vi Lärare.

Lotta Edholm om betygsinflationen:

”BETYGEN SKA KOPPLAS TILL NATIONELLA PROV”

Handelshögskolans rektor Lars Strannegård säger rakt ut att han inte litar på betygen. Så nu kräver den anrika skolan att elever som ansöker via betyg måste ha 1,25 på högskoleprovet för att bli antagna. På så sätt vill Handelshögskolan motverka glädjebetyg.

Det är också en fråga för regeringens nya betygsutredning.

– Det hänger också ihop med hela friskolef­rågan. Vi vet att betygsinflation är ett större problem i friskolorna än i de kommunala grundskolorna. Därför är det inte bara en sak för betygsutredningen utan för helheten. Jag menar att vi tydligare måste koppla betygen till resultaten på nationella prov, säger Lotta Edholm.

Verktyg med nationella prov

Hon kopplar ihop betygsutredningen med utredningarna om friskolans finansiering.

– Vinstintresset är ett starkt incitament på friskole­området. Minskar man incitamenten att göra vinst så minskar man också incitamenten för att sätta för höga betyg, säger hon.

F i dag betyder ”fail, förstört, fuck you”. Det är barnfientligt.

Ett av hennes verktyg är centralt rättade, digitala nationella prov.

– Det är orimligt att 40 procent av alla niondeklassare får ett högre betyg i matematik än vad de har presterat på nationella proven. Nationella proven är inte allt, men det är inte sannolikt att så många elever verkligen presterar så mycket bättre. Särskilt inte när man ser hur resultaten ser ut i matematik när man jämför med andra länder, säger hon.

Lyssnar inte in lärare och forskare

Men F blir kvar.

– Det är inte betyget utan att de inte har tillräckliga kunskaper som är utslagsfaktorn. Det är viktigt för att det är ett betyg på de kunskaper som man uppnått eller inte uppnått. Det är inte ett betyg på en människa eller en individ utan vilka kunskaper man har fått med sig, säger Lotta Edholm till Vi Lärare.

Trots protester från förre betygsutredaren Jörgen Tholin. Trots protester från många lärare.

– Det är sorgligt att man inte lyssnar in lärarkåren eller forskarna. Man slår undan benen på eleverna. Jag var också emot att ta bort F, att sänka ribban, men ju mer jag läste desto mer har jag ändrat mig.

– F i dag betyder ”fail, förstört, fuck you”. Det är barnfientligt, säger HP Tran.

Lotta Edholm om låg läs- och skrivförmåga:

”DET BLIR HÅRDARE KRAV PÅ RIKTIGA LÄROBÖCKER”

Lärarlarmen om bristande läs- och skrivförmåga bland eleverna får svar från regeringen.

Lotta Edholm släcker skärmarna i förskolan och inför ett nytt, riktat statsbidrag på en halv miljard årligen under budgetperioden, vikt till fysiska läromedel.

– Det är många lärare som vittnar om att läroböcker har fått stå tillbaka för skärmar och datorer på ett sätt som saknar vetenskaplig förankring, säger skolministern.

Lättare med böcker än skärm

Flera studier, bland annat metastudien ”Don’t throw away your printed books” från 2018, visar att pappersläsning är bättre för inlärningen. Det säger Thomas Nygren, professor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildnings­sociologi vid Uppsala universitet.

– Det är ganska tydligt att det är lättare att ta till sig information på papper än på skärm. Det finns ett problem med det digitala – det distraherar och lärprocesser kräver fokus, säger Thomas Nygren.

Det digitala ­distraherar, och lärprocesser kräver ­fokus.

Strax innan julen 2023 instagrammade HP Tran bilder från den bokleverans som hans skola tagit emot som ett resultat av regeringsbidraget. Lyckliga bilder.

– Böcker betyder så mycket. Det blir personligt och verkligt och nära till skillnad från en digital bok. Det finns fördelar med digitala böcker också, men när eleverna sitter med skärmen mot ansiktet är det så lätt att öppna en annan flik. Det är svårt för elever att stå emot, och de kommer in i texten sämre, säger HP Tran.

Krav på obligatoriska böcker

Lotta Edholm ger Vi Lärare beröm för hur den svenska läskrisen uppmärksammats.

– Det är en av de saker som betytt jätte, jättemycket. Det är ju inte så att vi har kommit på att det finns en läskris helt på egen hand, säger Lotta Edholm till Vi Lärare i en intervju från hösten 2023.

Nu kommer krav på obligatoriska böcker.

– Skollagen kommer betona kraven på riktiga läroböcker mycket hårdare och då är det också viktigt att det finns ett statsbidrag så att man får en reell möjlighet att faktiskt köpa in böcker, säger Lotta Edholm.

Lotta Edholm om elever utan behörighet:

”STÖDET FÖR SENT – SÅ KAN VI FAKTISKT INTE HA DET”

Läsa-skriva-räkna-garantin infördes 2019. Men fortfarande visar rapporter från Skolverket att resurserna till åtgärdsprogram läggs först på årskurs 9.

Och varje år går 15 procent av niorna ut skolan utan behörighet till gymnasiet.

Utan en framtid.

Skolverket har fått regeringsuppdrag att utvärdera det obligatoriska kartläggningsmaterialet.

– Det är byråkratiskt knöligt – och det ger heller inte riktigt det bedömningsstöd som det är tänkt att göra. Det är svårt att veta vad man ska göra med resultaten av detta. Så menar jag att vi faktiskt inte kan ha det, säger Lotta Edholm.

Hon vill gå ännu längre

Myndigheten ska redovisa insatser för att elever ska få stöd så tidigt som möjligt. 

Rektorn och skoldebattören Linnea Lindquist vill gå längre än så.

Hon vill att riksdagen beslutar om en standardiserad metod för läsning, som skulle göra mycket av kartläggningarna överflödiga. Kartläggning som är tidskrävande, administrationstung men som inte egentligen svarar på lärarnas frågor. Men som trots det är obligatorisk.

– Man behöver ta fram screening på gruppnivå som går att göra på en lektion och fokusera på hur eleverna ljudar, säger Linnea Lindquist.

Svårt med stora skillnader 

Läraren HP Tran tycker inte att själva svårigheten är att lära elever läsa. 

– Det svåra är de stora skillnaderna mellan eleverna. Det finns elever som är jätteläsvana. Men jag har också elever som skriver spegelvänt eller läser på en nivå som motsvarar årskurs ett. Fast de börjar i fyran, säger HP Tran.

Lotta Edholm om ordning och reda:

”HOT OCH VÅLD MOT LÄRARE FÅR INTE FORTGÅ”

Högt på den liberala att göra-listan står även ordning och reda. Lotta Edholm har tillsatt en utredning för att ta fram förslag till hur trygghet och studiero ska öka, och hot och våld mot lärare minska.

– En del föräldrar är inte riktigt benägna att se att det kan vara deras egna barn som stör och förstör undervisningen. Det handlar inte bara om skolan, utan också om ett förstärkt föräldraansvar i Sverige, säger hon.

Inte ett alternativ

I praktiken vill hon se konsekvenstrappor och förväntansdokument. En ny auktoritet för läraren. Det är läraren som bestämmer hur undervisningen ska genomföras och vilka anpassningar som behöver göras. Inte eleverna. Inte vårdnadshavarna.

– Vi behöver fler och mindre särskilda undervisningsgrupper. Vi behöver fler speciallärare. Vi behöver fler akutskolor. Det är inte ett alternativ i min värld att låta det fortgå så som det är, säger Lotta Edholm.

Hur ska reglerna efterlevas?

Göteborgs stad har redan ett förväntans­dokument som elever och vårdnadshavare ska följa.

– Men frågan om ordning och reda är en resursfråga: finns det rastvakter som kan förhindra och stoppa bråk? Finns det tillräckligt med vuxna som kan stötta de utåtagerande eleverna? Finns det särskild undervisning? Alla vill ha ordning och reda, det vi inte pratar om är hur vi ska efterleva reglerna, säger läraren HP Tran.

Vill slopa rasten

För Linnea Lindquist handlar frågan om organisation. Nyligen föreslog lärarna på Hammarkullsskolan där hon arbetar att de skulle slopa elevernas förmiddagsrast och arbeta i tvåtimmarspass.

– Vi tränar koncentration. Vi har sett att eleverna blivit lugnare och följer med i undervisningen. De befäster kunskaperna snabbare med svenskpass på två timmar, de hinner tänka färdigt, de hinner förstå. Man hinner jobba laborativt, i böckerna, man hinner ha tre genomgångar. När eleverna lär sig mer blir det lugnare, säger Linnea Lindquist.

Lotta Edholm om lärarnas arbetsmiljö:

”PRESSEN PÅ LANDETS LÄRARE SKA MINSKA”

Ordning i klassrummen är även en fråga om lärarnas arbetsmiljö. Anmälningarna om hot och våld mot lärare ökar. Lärare upplever att de avstår från disciplinära åtgärder av rädsla för Skolinspektionen.

– Jag tror att det är helt avgörande för att vi ska klara kunskapsresultaten att vi faktiskt får mer lugn och ro i svenska klassrum. Det är helt avgörande för att vi ska kunna rekrytera unga människor till lärarutbildningarna. Men också att vi ska behålla lärare som tycker att det är helt orimligt att man blir utsatt för våld eller kränkningar, säger Lotta Edholm.

Ingen utredning om förskolan

En av regeringens utredningar handlar om hur administrationen, och därmed pressen, ska minska.

– Är det verkligen nödvändigt att man måste dokumentera om man till exempel visar ut en elev i klassrummet? Det tycker jag känns ganska onödigt, säger Lotta Edholm.

Bland utredningarna lyser en med sin frånvaro. Den om förskolan.

– Förskolan har jättestora utmaningar skulle jag säga. Inte minst när det gäller brist på förskollärare i många kommuner. Vi funderar just nu på departementet vilka åtgärder man skulle kunna vidta. Men jag vågar i dagsläget inte säga mycket mer än så, säger Lotta Edholm.

Jag vill reglera vad en skola är.

Linnea Lindquist vill se regleringar över hela utbildningsområdet. Hårda regleringar.

– Jag vill reglera vad en skola är, hur lokalerna ska vara beskaffade, vilken typ av behörighet som krävs för att få bedriva skola, att man har läromedel, specialsalar och så vidare. Vi borde reglera läraruppdraget: hur mycket undervisar man? Det är orimligt att undervisa 900 timmar på en skola och 1 500 på en annan. Hur stora klasser? Hur många kurser på gymnasiet, säger Linnea Lindquist.

Det innebär också ett tänkbart stopp för att skattepengar bygger jättevinster i utländskt ägda bolag, enligt henne.

– Om man styr skolan utifrån en standardisering kommer marknadsincitamenten minska, säger Linnea Lindquist.

Vill se ökad tilltro till lärare

Läraren Fredrik Sandström hoppas på en annan sorts standardisering. En ökad tilltro till varje lärare. 

– Det är väl härligt att få komma hit till skolan och få lära sig något nytt av läraren, som berättar och förklarar och förevisar och exemplifierar – iscensätter undervisning. Läraren är skolans viktigaste resurs och lärarens viktigaste medel är undervisningen. Ge läraren bra förutsättningar att planera undervisningen och det mandat vi en gång hade, säger han.

Helt enkelt: Skriv om berättelsen om vad en skola ska vara.  

LYSSNA!

• Stor intervju: Så vill skolministern förändra skolan
• Sågar och hyllar: Lärarprofilerna om regeringens planer