De tre skolprofilerna och Vi Lärare-krönikörerna Maria Wiman, Fredrik Sandström och Filippa Mannerheim diskuterar regeringens skolpolitik.
Kritiken mot skolpolitiken: Drivs av opinion – inte fakta
Didaktikforskaren Anders Jönsson pekar på en stor brist med svensk skolpolitik: Det saknas utvärderingar.
Skolpolitik
Nya kursplaner. Slopade anpassningar i klassrummet. Det är delar i skolminister Lotta Edholms plan för att höja resultaten och få fler elever godkända.
Insatser som i stora delar grundar sig på anekdoter och opinion snarare än fakta, enligt didaktikprofessorn Anders Jönsson.
Sverige saknar en systematisk uppföljning och utvärdering av skolan. Det gör att skolpolitik och reformer ofta drivs av opinion och känslor snarare än fakta och empiri. Det menar Anders Jönsson, professor i didaktik vid högskolan i Kristianstad.
Ett exempel är att skolminister Lotta Edholm (L) vill ta fram nya kursplaner, ännu mer baserade på fakta och ännu mindre på analys.
Inte självklart, menar Anders Jönsson.
”Tråkigare med enkla skoluppgifter”
Högskolan Kristianstad har gjort intervjustudier med lärare vars elever fått som extra anpassning att fokusera på faktainlärning, en reform som regeringen lyfter fram.
– Å ena sidan kan det vara bra: man sänker den kognitiva tröskeln så elever får lättare att hänga med i undervisningen. Å andra sidan ser vi att många elever känner sig utanför om de bara får syssla med enkla uppgifter. De tycker att det är tråkigare i skolan, och flera lärare som gjorde så fick problem med motivation och disciplin bland eleverna, säger han.
Det är också oklart hur mycket läroplanen faktiskt styr undervisningen.
– Många lärare styrs mer av tradition, läromedel och nationella prov än av läroplanen, säger Anders Jönsson.
Saknas uppföljning
Han zoomar ut från detaljfrågorna och lyfter något som skolministern inte gör.
Det saknas systematisk svensk forskning och uppföljning av olika insatser och politiska reformer.
– Vissa länder har styrd skolforskning, motsvarande att till exempel Skolverket skulle göra empiriska studier. Vi har inte någon sådan forskningsstruktur i Sverige. Eftersom vi inte följer upp insatser eller förändringar tvingas vi gissa oss till hur det ser ut, säger han.
Ett exempel är betyg i sjätte klass.
– Vi tar beslut i blindo, gör stora förändringar utan bra underlag. Betyg i årskurs sex: det var en ren chansning. Är det bättre eller sämre med tidiga betyg? Det lilla forskningsunderlag vi hade visade på negativa effekter men opinionen blåste mot tidiga betyg och man genomförde det ändå, säger Anders Jönsson.
Oklart med anpassningskraven
Samma sak gäller anpassningsbuffén som lärare larmar om.
– Vi vet att det förekommer lärare med långa listor med extra anpassningar, men vi vet inte hur stort problemet är. Vi vet också att många elever inte får det stöd de behöver i klassrummet, så risken med att kasta ut extra anpassningar är att det händer något annat än det man tänkt sig, säger han.
Och fortsätter:
– Många säger att elever får lära sig att argumentera utan att ha faktakunskaper. Men vi vet inte i vilken utsträckning det faktiskt är så. Vi genomför insatser och reformer i skolan som bygger på myter eller anekdotiska berättelser utan att veta hur problemet ser ut i detalj eller hur utbrett det är och det är verkligen problematiskt, säger Anders Jönsson.
LÄS ÄVEN:
- DOKUMENT: Så vill ministern förändra skolan
- Åsa Fahlén om lösningarna: ”Lärare vet vad elever behöver”
