![](/contentassets/77c96b13e718461781a0d7a872ede5f3/den-nya-skolan-lyssna.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
De tre skolprofilerna och Vi Lärare-krönikörerna Maria Wiman, Fredrik Sandström och Filippa Mannerheim diskuterar regeringens skolpolitik.
Didaktikforskaren Anders Jönsson pekar på en stor brist med svensk skolpolitik: Det saknas utvärderingar.
Skolpolitik
Nya kursplaner. Slopade anpassningar i klassrummet. Det är delar i skolminister Lotta Edholms plan för att höja resultaten och få fler elever godkända.
Insatser som i stora delar grundar sig på anekdoter och opinion snarare än fakta, enligt didaktikprofessorn Anders Jönsson.
Sverige saknar en systematisk uppföljning och utvärdering av skolan. Det gör att skolpolitik och reformer ofta drivs av opinion och känslor snarare än fakta och empiri. Det menar Anders Jönsson, professor i didaktik vid högskolan i Kristianstad.
Ett exempel är att skolminister Lotta Edholm (L) vill ta fram nya kursplaner, ännu mer baserade på fakta och ännu mindre på analys.
Inte självklart, menar Anders Jönsson.
Högskolan Kristianstad har gjort intervjustudier med lärare vars elever fått som extra anpassning att fokusera på faktainlärning, en reform som regeringen lyfter fram.
– Å ena sidan kan det vara bra: man sänker den kognitiva tröskeln så elever får lättare att hänga med i undervisningen. Å andra sidan ser vi att många elever känner sig utanför om de bara får syssla med enkla uppgifter. De tycker att det är tråkigare i skolan, och flera lärare som gjorde så fick problem med motivation och disciplin bland eleverna, säger han.
Det är också oklart hur mycket läroplanen faktiskt styr undervisningen.
– Många lärare styrs mer av tradition, läromedel och nationella prov än av läroplanen, säger Anders Jönsson.
Han zoomar ut från detaljfrågorna och lyfter något som skolministern inte gör.
Det saknas systematisk svensk forskning och uppföljning av olika insatser och politiska reformer.
– Vissa länder har styrd skolforskning, motsvarande att till exempel Skolverket skulle göra empiriska studier. Vi har inte någon sådan forskningsstruktur i Sverige. Eftersom vi inte följer upp insatser eller förändringar tvingas vi gissa oss till hur det ser ut, säger han.
Ett exempel är betyg i sjätte klass.
– Vi tar beslut i blindo, gör stora förändringar utan bra underlag. Betyg i årskurs sex: det var en ren chansning. Är det bättre eller sämre med tidiga betyg? Det lilla forskningsunderlag vi hade visade på negativa effekter men opinionen blåste mot tidiga betyg och man genomförde det ändå, säger Anders Jönsson.
Samma sak gäller anpassningsbuffén som lärare larmar om.
– Vi vet att det förekommer lärare med långa listor med extra anpassningar, men vi vet inte hur stort problemet är. Vi vet också att många elever inte får det stöd de behöver i klassrummet, så risken med att kasta ut extra anpassningar är att det händer något annat än det man tänkt sig, säger han.
Och fortsätter:
– Många säger att elever får lära sig att argumentera utan att ha faktakunskaper. Men vi vet inte i vilken utsträckning det faktiskt är så. Vi genomför insatser och reformer i skolan som bygger på myter eller anekdotiska berättelser utan att veta hur problemet ser ut i detalj eller hur utbrett det är och det är verkligen problematiskt, säger Anders Jönsson.
De tre skolprofilerna och Vi Lärare-krönikörerna Maria Wiman, Fredrik Sandström och Filippa Mannerheim diskuterar regeringens skolpolitik.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.