Debatt: Mer styrning ger inte bättre folkhögskolor
Folkbildningsrådets förslag till nya statsbidrag innebär en maktförskjutning inom folkhögskolan, anser Henning Süssner Rubin, rektor på Kvarnby folkhögskola.
Debatt Folkbildningsrådets förslag till nya statsbidragsvillkor riskerar att leda till ökad detaljstyrning, mer administration och minskat självbestämmande för landets folkhögskolor. Förslaget bör därför dras tillbaka och omarbetas i grunden, skriver Henning Süssner Rubin, rektor på Kvarnby folkhögskola.
Landets 152 folkhögskolor ska få nya statsbidragsvillkor i och med årsskiftet 2026/2027. De nya villkoren är ett stort ämne inom vår skolform som har att kämpa med en del problem. Problem som ofta beror på det faktum att statsbidraget, efter många års urholkning, inte längre räcker till för att finansiera skolorna. Det råder alltså en viss oro inom folkhögskolevärlden. Folkbildningsrådet skickade de planerade villkorsändringarna på remiss i våras och fick in 125 svar. Rådet medger på sin hemsida ”att flera kritiska synpunkter” har kommit in.
Förslaget innebär en maktförskjutning inom skolformen.
Kvarnby folkhögskola ser så pass stora brister i Folkbildningsrådets förslag att vi har föreslagit att förslaget i sin helhet dras tillbaka. Det gjorde för all del också Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). Om fler remissinstanser har gjort det är tyvärr oklart, eftersom Folkbildningsrådet inte har publicerat de inskickade remissvaren. I stället klappar man sig själv på axeln och lyfter de punkter som ”möter brett stöd”. Folkbildningsrådets uttalade syfte med de nya statsbidragsvillkoren är att ”stärka folkhögskolans särart och stimulera till ökad kvalitet”. För att uppnå detta syfte vill rådet styra i högre grad över statsbidragsfördelningen genom nya statsbidragsvillkor som i många hänseenden är mer detaljerade. Folkbildningsrådets förslag innebär en maktförskjutning inom skolformen, där resursfördelningen får större inslag av bidrag som ska fördelas efter ansökan.
Förändringar på flera fronter
De nya villkoren handlar dessutom om det mesta som är tänkt att hända på en folkhögskola. Av någon anledning ska all folkhögskoleverksamhet sålunda vara samtalsbaserad. Det ska finnas ”kursövergripande samarbeten” för all verksamhet, oavsett om detta bedöms vara vettigt ur ett verksamhetsperspektiv eller inte. Distanskursverksamhet ska bli fjärrundervisning. Allmänna kurser ska ha en bättre obligatorisk lärartäthet – det låter på sätt och vis sympatiskt. Men varför ska kravet på en specifik minimilärartäthet slopas för alla andra kurser? Framöver ska omdömen och behörigheter kunna överklagas och omprövas. Stora delar av folkhögskoleverksamheten ska bli av med möjligheten att få ett särskilt ”förstärkningsbidrag” för att kunna anpassa verksamheten till deltagarnas särskilda stödbehov. Samtidigt ska alla folkhögskolor etablera en ”organisation för deltagarhälsa” utan att få något öronmärkt bidrag för vare sig kurator, SYV eller andra stödfunktioner.
Ingen konsekvensutredning
Listan över nya regler för och krav på folkhögskoleverksamhet är lång. Många folkhögskolor kan se fram emot att tvingas anpassa befintlig verksamhet till nya villkor, mitt under ett pågående läsår. De nya statsbidragsvillkoren är nämligen tänkta att gälla från och med den 1 januari. Allt detta skapar en del huvudbry. Vilka konsekvenser alla dessa regeländringar skulle kunna tänkas få för folkhögskolorna förblir dock tyvärr oklart, eftersom Folkbildningsrådet har avstått från att göra en konsekvensutredning.
Folkhögskolans traditionella självstyre skulle vingklippas rejält.
Folkbildningsrådets förslag på nya statsbidragsvillkor begränsar sammanfattningsvis de enskilda folkhögskolornas möjlighet att utforma den egna verksamheten. Folkhögskolans traditionella självstyre ska vingklippas rejält. I konsekvens hotas folkhögskolornas ofta berömda flexibilitet. Folkbildningsrådet vill ha ett nytt styrsystem som ska bygga på såväl rätt så godtyckliga som olyckligt formulerade kvalitetskriterier. De här kriterierna är tänkta att påverka statsbidragsfördelningen, vilket kan misstänkas leda till mer ”strömlinjeformad” verksamhet i vår skolform. Att tänka utanför boxen blir svårare.
Större administration
De nya statsbidragsvillkoren medför också en stor risk för ökade administrativa kostnader. Ökar graden av detaljstyre så medför detta förstås större administration för alla berörda parter. Rätt så olyckligt i en tid då finansieringen av folkhögskoleverksamheten har försämrats under många års tid. Som inledningsvis sagt så tycker jag att Folkbildningsrådet borde dra tillbaka sitt förslag för att kunna revidera det i grunden. Enligt hörsägen kommer rådet eventuellt att gå med på att de nya villkoren ska gälla från och med andra halvåret 2027. Men ett grundligt reviderat förslag är tyvärr inte att vänta.
- Henning Süssner Rubin är rektor Kvarnby folkhögskola.
LÄS MER:
RIO kritiserar förslag om nya distansregler
