Debatt: Folkbildningsrådets krav kan bryta mot GDPR
Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola, varnar för att de föreslagna kraven riskerar att både begränsa distansutbildning och tvinga fram registrering av känsliga personuppgifter. Foto: Privat och Stock adobe.
Debatt Folkbildningsrådet sätter villkoren för landets folkhögskolor. Rådets nya förslag begränsar distansundervisning och kräver att vi registrerar deltagarnas diagnoser – sannolikt i strid med dataskyddslagen. Förslagen måste dras tillbaka.
Varje år tar Sveriges folkhögskolor emot drygt 87 000 deltagare. Många av dem har det övriga utbildningssystemet inte lyckats möta. De har stämplats som obildbara, omotiverade eller jobbiga. På Bona folkhögskola möter vi dem varje dag. Vi har gjort om hela verksamheten för att skapa förutsättningar för människor med olika behov – för de som inte vill eller förmår komma till skolan, för de som måste komma till skolan för att det är det enda som fungerar. För de som bor långt från en folkhögskola men ändå vill studera.
Folkhögskolan lyckas där skolan misslyckades. Nya regler hotar att ändra på det.
Vår väg bygger på att lärande inte ska vara beroende av var du bor, hur du mår en viss dag eller om du kan ta dig till ett klassrum. Det är ett val som gör skillnad för människor. Discord är vår centrala kommunikationsplattform – en öppen miljö där samtal, lärande och relationer pågår dygnet runt, sju dagar i veckan, oavsett var deltagarna befinner sig. Här pratar den annars tysta, här får den ensamma nya vänner. Det är ett arbetssätt som kräver frihet att testa, ompröva och anpassa. Den friheten håller nu på att krympas.Folkbildningsrådet har föreslagit nya statsbidragsvillkor för folkhögskolor. Ett av förslagen vill begränsa distansutbildning till högst 50 procent av verksamheten. För många av våra deltagare är distans inte ett alternativ utan en förutsättning – och för en del den andra chansen de aldrig fick. Förslaget har tillkommit utan konsekvensanalys och utan att grundläggande frågor besvarats: vilka grupper påverkas, och hur?
Rapportera funktionsvariationer
Men det allvarligaste förslaget är att folkhögskolor ska rapportera deltagarnas funktionsvariationer på individnivå till Statistiska centralbyrån – som villkor för att ta emot statsbidrag. Vi har låtit en extern advokatfirma bedöma förslaget och slutsatsen är att kravet sannolikt strider mot dataskyddslagen. Uppgifter om funktionsnedsättning är hälsouppgifter och utgör känsliga personuppgifter. Det saknas rättslig grund. Det saknas proportionalitetsbedömning. Och eftersom ändamålet – statistiska analyser på gruppnivå – kan uppnås utan att individer är identifierbara strider kravet mot principen om uppgiftsminimering.
Kränkning av integriteten
Registreringen skulle inte bygga på medicinska diagnoser utan på pedagogiska uppskattningar från vår personal. Och våra deltagare vill inte definieras av sina diagnoser. Att göra registrering av känsliga personuppgifter till ett villkor för att ens kunna studera är en kränkning av integriteten. Allt fler mår dåligt och klarar inte skolan. Samtidigt gör ny teknik att allt fler kommer behöva hitta nya vägar in i arbetslivet. Folkhögskolan har grunden och den pedagogiska övertygelsen att möta utmaningarna. Men bara om regelverket möjliggör det.
- Anneli Dahlqvist är rektor Bona folkhögskola.
LÄS ÄVEN:
