Folkhögskolans kärna, enligt lärarna

Folkhögskolan som helhet

När Richard Lindberg började som folkhögskollärare slogs han av hur man förväntades hitta sin egen förståelse om vad folkhögskolan är och vad det innebär att vara lärare. I dag forskar han på halvtid på Forskarskolan för folkhögskollärare vid Jönköpings universitet och har valt att fördjupa sig i just det området.

– Syftet med min forskning är att försöka förstå folkhögskolan utifrån ett lärarperspektiv. Allt för att sätta fingret på folkhögskolans kärna. Det är ganska stora frågor, men jag har medvetet velat ta ett stort grepp, fast det är svårt att omfamna folkhögskolan som helhet.

Socialt erkännande

Studien bygger på gruppsamtal med 30 lärare från fem olika folkhögskolor, där lärarna fick utgå ifrån sex olika påståenden. Det första var: ”Det är viktigare med personlig utveckling än ämneskunskap på folkhögskola.” Frågan är komplex, men svaren lutade åt ett ja. 

– Det var en aha-upplevelse för mig – hur tydligt folkhögskolan jobbar med personlig utveckling. Här framgick det att folkhögskollärare är bra på att ge deltagarna socialt erkännande.

De övriga fem påståendena som gruppsamtalen byggde på var ”Folkhögskolan är inte till för alla.” ”På folkhögskola arbetar man på ett annat sätt.” ”Studierna blir vad deltagarna gör det till.” Och ”Det passar inte alla att vara lärare på folkhögskola.”

Alla ska hitta sin plats

Efter en analys av samtalen destillerade han ner dem till fyra kategorier. Han kallar dem för ”länkar som binder samman olika tillstånd”.

– Man kan se länkarna som ett före och ett efter, som en resa där lärarna beskriver vad man vill att deltagarna ska ha med sig när de lämnar folkhögskolan.

De två första länkarna – ”från isolering till deltagande” och ”ensamhet till gemenskap” – har mycket gemensamt.  Där pratar lärarna mycket om hemmasittare. Att man försöker få deltagarna att nå ett yrkesliv via skola, men även att deltagarna ska fungera på fler arenor än i yrkeslivet. Att man har ett jobb innebär inte per automatik att du lever ett socialt välfungerande liv, och vice versa. 

Steget efter folkhögskolan

De lärare som deltog i samtalen arbetade på allmän kurs, estetiska utbildningar och yrkesutbildningar. I den tredje länken; ”från inte redo till redo för nästa steg”, blev olikheterna gällande lärarnas utbildningsuppdrag extra påtagliga. På allmän kurs resonerade man mycket om obehörighet och behörighet och på de andra utbildningarna om förberedande verksamhet. Den fjärde länken kallar han för ”från stress till välmående”.

– Här pratar man jättemycket om att deltagarna ska må bra. Mår man bra så klarar man allting mycket bättre. Lärarna vill bidra med en personlig resa där effektivitetstänket inte ska stå i första rummet.

• Richard Lindberg är folkhögskollärare och doktorand vid Jönköpings universitet.
• Studiens titel: ”Teachers’ perceptions of folk high school: education as an enabler of social recognition”.

LÄS MER:

Läsning mellan kurskrav och folkbildning

Motsvarandebegreppet?