”Tidens tro drabbar människan” är namnet på utställningen om häxprocesserna i Torsåker år 1675. Foto: Häxmuseet.
Hola folkhögskola minns häxprocessernas offer
Häxmuseet drivs som ett samarbete mellan Hola folkhögskola och Kramfors kommun. Foto: Häxmuseet och Izabelle Nordfjell.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri – nära platsen där Hola folkhögskola i dag driver ett häxmuseum. Den 24 maj hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
1 juni 1675. Längs en stig, kantad av skir försommargrönska, går femtiosex kvinnor, två män och fyra pojkar, utmärglade efter månaders fängelsevistelse. De vandrar mot döden. Runt dem: släktingar, vänner och grannar med långa påkar i en spetsgård, för att hindra eventuella flyktförsök. Det så kallade Bålberget i ångermanländska Torsåker är platsen för den största avrättningen i Sverige i fredstid. Den där kvällen halshöggs de sextiotvå människorna för att sedan brännas på bål, på en platå högst upp på berget. Några månader tidigare hade ytterligare nio personer fått sätta livet till på samma sätt och på samma ställe. Mobb, drev, klappjakt. Det som hände på 1600-talet händer i dag. Vilket är ett av skälen till att det sedan ett antal år tillbaka finns ett häxmuseum i Hola folkhögskola i Prästmon. Ett museum som inte bara handlar om vad som skedde för 350 år sedan, utan också har kopplingar till vår tid. Här finns exempel på liknande företeelser av i dag, som mediedrev och ryktesspridning på sociala medier.
I anslutning till museet finns också ett referensbibliotek och möjlighet att köpa såväl sakprosa som skönlitteratur som behandlar häxprocesser då och nu. I arbetet med att färdigställa museet tog Hola folkhögskola hjälp av länsmuseet Murberget i Härnösand, ett par forskare och en researcher. De satsade också på ett så digitalt museum som möjligt. Stora delar av utställningen består av pekskärmar och den som betalar inträdet i skolans reception får en nyckeltagg för att själva ta sig in i byggnaden. Genom skolans wifi får man också tillgång till en ljudaudioguide.
Demoner och medicinalväxter
Häxprocesserna, som i Sverige gick under benämningen ”Det stora oväsendet”, går till stor del att skylla på kyrkan. Under katolicismen kunde munkar och nunnor anlitas för att driva ut demoner. De odlade också medicinalväxter. Men i och med protestantismen förbjöds allt sådant. Under stormaktstiden blev regelverket än hårdare, samtidigt som Sverige upplevde åratal av kall väderlek, missväxt och en hungersnöd som var allra värst i Ångermanland. Och inte nog med det. Trettioåriga kriget (1618 – 1648) innebar att landsbygden tömdes på arbetsföra män och pojkar. Missnöjet bredde ut sig och riktade sig mot kyrkan och makten, som förstås ville styra det åt ett annat håll. Nu kom folktron till användning. Kunde det finnas övernaturliga förklaringar till missväxt och annat? Vad höll de så kallade kloka gubbarna och gummorna på med?
Snart sammankallades trolldomskommissioner som reste runt och höll rättegångar mot människor som anklagades för trolldom. Trolldomskommissionen för Norrland utsågs 1674 och lutade sig bland annat mot bibeln: ”En troll-kvinna skall du icke låta leva” (Andra mosebok 22:18).
Händelserna används i undervisningen
Det hela slutade alltså med att sjuttioen personer togs av daga efter att först ha suttit i fängelsehålor. Händelsen har varit känd genom bevarade domstolsprotokoll, men att det var just på detta berg det skedde uppdagades av en tidigare lärare på Hola folkhögskola, Jan Stattin. Han var amatörarkeolog och prover ur jorden på berget, som i folkmun kallades Häxberget. När jorden analyserades visade den spår av stora mängder brända människokroppar. Under de senaste åren har alla kursdeltagare på Hola folkhögskola fått göra besök här på Bålberget. Händelserna används också som utgångspunkt i undervisningen, i såväl allmän kurs som till exempel när deltagarna på kurserna i musik- och ljudproduktion skapat musik utifrån dem.
LÄS ÄVEN:
