Ingen blyg viol. Pär Berg är lärare, grundare och utbildningens starke man. Allt på en och samma gång. Foto: Oskar Omne.
Till startsidan
Pär Berg och Jennifer Kacal funderar över vilket nästa steg skulle kunna vara. Varje deltagare har en egen arbetsstation. Foto: Oskar Omne.
Reportage
Animationsutbildningen på Sörängens folkhögskola i Nässjö växer och det smids stora planer. Eldsjälen, energiknippet och animationsälskaren Pär Berg har bestämt sig. Skolan ska bli navet för svensk animerad film.
”Animation är den mest fulländade konstformen, ändå saknar branschen i Sverige en fungerande infrastruktur. Men det ska det bli ändring på.”
Någon blyg viol är han inte, Pär Berg. Han är, och han bär, animationsutbildningen på Sörängens folkhögskola i Nässjö. Håret är långt, skäggtofsen likaså. Glasögonen är runda och han har på sig en randig skjorta, kavaj och blåjeans med uppvik.
– Jag kan prata om det här så länge. Utbildningen befinner sig just nu i en mycket intressant fas, förklarar Pär Berg.
När han säger det använder han sig av ett lite teatraliskt tonfall, han låter som en välartikulerad professorstyp i en svensk film från 1950-talet. Det gör han mycket, byter röst, tonläge och tempo, antagligen mer omedvetet än medvetet. Ibland hörs barndomens Kalmar-småländska, andra stunder påminner han mer om en Hammarby-supporter på en stimmig bar på Söder i Stockholm. Dessutom har han en slipad finansman med Stureplansutstrålning, att plocka fram ur sin dialektbank.
Ingen blyg viol. Pär Berg är lärare, grundare och utbildningens starke man. Allt på en och samma gång. Foto: Oskar Omne.
Pär Berg plockar upp den tappade tråden om den spännande utvecklingen, som har gått från att vara en tvåårig utbildning till att bli en treårig. Det tredje året finansieras av Region Jönköping.
– Det extra året gör att vi är jämförbara med en vanlig treårig grundutbildning på universitetet och det är den nivån jag vill att vi ska vara på, säger Pär Berg.
Han konstaterar, kompletterat med yviga gester, att animation är något väldigt komplext. Det är en mödosam konstform att arbeta med, det är film, fast målat och designat. Han menar också att utbildningen är en del av något större. Själv har han varit involverad i svensk animation väldigt länge.
Platsen måste vara trygg för att deltagaren ska våga vara ärlig i sitt skapande.
Pär Berg andas ut, högljutt. Frustar. Och så förklarar han att det är något som saknas i Sverige. Det som saknas enligt hans analys är ett center för animerad film.
– Om man jämför med våra nordiska grannar så produceras det lite film i Sverige. Vi är bra på mycket, som spel. Där är vi världsledande men när det gäller animerad film är vi inte det. Det kan man råda bot på genom att starta en utbildning och runt den utbildningen skapa ett animationscenter som kan bli det navet, där jag i förlängningen önskar att vi kan flirta med Nässjö kommun och få dem att ge oss ett hus billigt, säger Pär Berg.
Och de deltagare som har gått klart utbildningen, som vill ta del av nätverket och vill arbeta med animation skulle kunna stanna kvar i bygden.
På så sätt kommer företagarhjulen att börja rulla på riktigt. Så tänker sig Pär Berg framtiden för Sörängens folkhögskola och för svensk animation.
Visst görs det svensk animerad film redan nu men då skapas det tillfälliga team som sedan upplöses. Varje nytt projekt får därför börja från början och just den uppstarten, som han säger det, är arbetsam. Om branschen är mer samlad skulle mycket tid och pengar sparas, menar han.
Några veckor efter tidningens besök på Sörängen ska det arrangeras ett internationellt och pedagogiskt animationsseminarium.
– Det är för att positionera mig. Med mina storslagna planer kan jag inte bara vara en liten fjös som inte gör någonting, understryker Pär Berg.
Han tar först emot på sitt kontor och sedan virvlar han fram genom utbildningens lokaler, pratar med deltagare, skämtar och guidar, allt på en gång. Han beskriver utvecklingen de senaste åren med ketchupeffekt-bilden. Nöjt berättar han om ett nätverk där finska och norska skolor ingår och att Sörängen precis har inlett ett samarbete med Den Danske Filmskole som har en animationsregissörsutbildning. Deras regielever har i sin tur regisserat Sörängens animatörer i årskurs två.
Lily Schelander visar sina figurer. Foto: Oskar Omne.
Deltagaren Karl Fransson sökte till Sörängen i fem år. Han sitter i sitt bås, sin arbetsstation och den del av klassrummet där förstaårsdeltagarna håller till. Karl Fransson äääälskar animation och citerar en gästlärare som besökte skolan några veckor tidigare när han ska försöka förklara vad det är som gör att animation betyder så mycket för honom: ”Animation är liv.”
– Och det är ju just det – den här magin när stillbilder får liv. Den gör att jag är så tacksam för att jag får vara en del av den här processen, säger Karl Fransson som är ungefär lika energisk och entusiastisk som Pär Berg.
Karl Fransson tecknar både på skärm och på papper och drömmen finns kvar, den om att producera sin egen animerade serie och i förlängningen pitcha in ett första avsnitt till något filmbolag i USA.
Pär Berg, ja han studsar fram i korridorerna. Han tänker stort, för det kan man göra även i Småland, långt från Stockholm.
– Åh, det händer så mycket. Eventuellt ska det byggas ett hus här på området. Det manifesterar mina ord fysiskt. Jag vill att huset ska heta ”Saga”. För mig är det ett fantastiskt namn och det har funnits en biograf i Nässjö som hette ”Saga”, säger Pär Berg.
Utbildningen är kärnan, motorn, i det han pratar om, det han vill ska växa fram här, på det småländska höglandet. Det kommande läsåret kommer det att vara 36 deltagare sammanlagt, tolv i varje årskurs. Senast var det 70 ansökningar till det första utbildningsåret. Pär Berg gjorde ett urval och intervjuade hälften av de sökande innan den sista sållningen gjordes. Själv bor han i grannstaden Eksjö där han hamnade för att Konstfack hade en filial där, ett EU-projekt, i nio år. Han och några kollegor blev kvar och drev en studio och anordnade en nationell festival för animerad film. Sedan fick han frågan av den dåvarande rektorn på Sörängens folkhögskola: ”Vill du starta en utbildning?” Det ville Pär Berg och nu har utbildningen funnits i tretton år. Den tog snabbt över hela hans liv och målet har från början varit att det deltagarna gör ska kunna mäta sig med kandidatstudenterna från andra skolor, de som gör filmer som är med på de stora festivalerna. Att utbildningen får ett extra år är ett viktigt steg på vägen.
Det råder stor koncentration i arbetsbåsen. Foto: Oskar Omne.
Lily Schelander går precis som Karl Fransson det första året och håller på med en film, ”en abstrakt skapelsehistoria”, om en varelse som hon och kamraterna kallar för ”Alien”. Figurerna på ritbordet är långsmala, enögda och en aning kutryggiga och även Lily Schelander är inne på storheten i att ge något eller någon liv.
– Det är så härligt att till slut kunna visa det som jag bara har sett i mitt huvud, det som jag försöker beskriva för folk, säger Lily Schelander som också passar på att hylla folkhögskolan i sig, gemenskapen, den ständigt närvarande möjligheten att diskutera animation.
Pär Berg hoppar vidare i tillvaron. Han poängterar att saken är större än personen. Han är medveten om att han tar mycket plats. Han syns och han hörs, men det är utbildningen, skolan, som är det viktiga. Han säger samtidigt att han har en fallenhet för att lära ut.
– Jag vill att deltagarna ska hitta sina personliga uttryck och sina styrkor. I våra olika projekt får de prova på olika roller, olika uppgifter. Då kan de komma på: ”Jäklar vad jag är bra på att teckna bakgrunder.”
Och, flikar Pär Berg in, även om deltagarna sedan väljer andra stigar i livet än den animerade filmen, så är det den kreativa plattformen och miljön på Sörängen som är allt. Platsen måste vara trygg för att deltagaren ska våga vara ärlig i sitt skapande.
LÄS ÄVEN:
Fiolläraren som hyllar långsamheten
Här utbildas multikompetenta ledare
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.