Här utbildas multikompetenta ledare

Klassen sitter samlad i rummet Söderblom på Sigtuna folkhögskola. Längst fram står läraren Kjell Carles och kuratorn Xandra Törnström.

De har trätt varsin pappkartong över kroppen, så kallade norm­lådor. Nu är det dags för deltagarna att fästa lappar på lådorna. Kjell Carles får lappar med egenskaper som en man förväntas leva upp till och Xandra Törnström får kvinnors
egenskaper, enligt rådande normer. Efter en kort stund har Kjell Carles fått lappar där det står logisk, aldrig gråta, äter kött och framgångsrik. På Xandra Törnströms normlåda står det ansvar för hemmet, gillar smink och jobbar i vården.

Normlapparna leder till diskussioner och klassen konstaterar att många könsnormer lever kvar och att det kan sätta press på både män och kvinnor.

”Socialpedagoger är ledare och det handlar om att jobba med sig själv. Du är ditt arbetsredskap.”

Övningen ingår i den tvååriga kursen till socialpedagog. Det är första året som kursen ges i Sigtuna. Intresset har varit stort och drygt 80 personer sökte till de 18 platserna.

Kjell Carles, som är kursansvarig, ser ett stort behov av socialpedagoger.

– I dag behövs kompetenser för att till exempel möta psykisk ohälsa bland unga. Vår utbildning möter samhällets behov och våra deltagare blir multikompetenta. De kan arbeta som mentorer i skolan, på HVB-hem eller i regioner för att ta några exempel. Socialpedagoger är ledare och det handlar om att jobba med sig själv. Du är ditt arbetsredskap, säger Kjell Carles.

Xandra Törnström, som är kurator på folkhögskolan, berättar att kursen har inriktats mot att arbeta i skolan.

– Men deltagarna får en bred kompetens. Vi ser gärna att de gör sin praktik, ”Lärande i arbetslivet”, inom olika områden.

Utbildningen i Sigtuna har profilen existentiell hälsa. En av grundbultarna är ”meningen med mig”. Kjell Carles berättar att han tidigare har arbetat som fängelsepräst i Uppsala när han förklarar vad profilen innebär.

–  Vi har grunnat länge på att starta en utbildning med existentiell hälsa som grund. Det handlar om förståelsen att det existentiella är viktigt nu när exempelvis klimatkris och krig hotar oss. Det handlar inte bara om andlighet utan om över­levnad och hopp.

Xandra Törnström undervisar inom fältet ”meningen med mig.”
Nu sitter hon med klassen i en ring. Kort med olika symboler ligger utspridda över golvet.

– Finns det någon symbol som ger dig kraft och balans när du behöver tröst och stöd? frågar
Xandra Törnström.

Azra Mohammad, som har sett korten förut, tar upp ett kort med en person som är instängd bakom två gallerstänger men som med kraft bänder upp dem mot en röd bakgrund.

– Det här ger mig kraft efter trauman. Färgerna gör mig glad och då tänker jag på mitt barn som lyser upp mitt liv och går glad till skolan varje dag, säger hon.

Läraren Johannes Markström tar upp ett kort med fiskar som simmar åt samma håll.

– Det visar att vi är beroende av varandra. Jag tänker att det är viktigt att ringa eller besöka någon som är ensam, säger han.

Exempel på ämnen som ingår i den tvååriga kursen är socialpedagogik, psykologi, sociologi, socialpsykologi, filosofi, livsåskådning, etik och samtalsmetodik. Skolan bjuder även in föreläsare från arbetslivet.

”Under fysiska moment och utmaningar kan man övervinna en del rädslor.”

Victoria Yacoub trivs utmärkt på kursen. Hon har tidigare läst genusvetenskap och historia på universitet och hoppat av en utbildning till sjuksköterska.

– Det är speciellt att komma från en universitetsmiljö till folkhögskola. Det är mer aktivt här. Jag tycker att det är kul och givande. Jag hittade den här utbildningen på nätet och fastnade direkt, säger hon.

Victoria Yacoub har gjort sin första praktikperiod med ”Lärande i arbetslivet” inom Svenska kyrkans barn- och ungdomsgrupp i Sigtuna. Nästa gång vill hon pröva något annat.

– Jag skulle vilja jobba inom kriminalvården. Det tycker jag verkar vara intressant. Man får möta människor som har många erfarenheter och som har varit med om mycket.

Ulf Lilja är en av två män i klassen. Han har jobbat i byggbranschen
i 25 år.

– Nu blir det en helomvändning. Jag känner att jag vill jobba med människor. Kanske inom behandling eller psykiatri. Jag har under de senaste åren känt att jag vill byta yrkesinriktning.

Den senaste praktiken har han gjort på en anpassad grundskola.

– Nästa gång tänker jag pröva att göra praktik på HVB-hem eller kanske på Fryshuset. Jag tror att jag kan göra bra insatser. Ett intressant inslag här på skolan är att lära sig om olika samtalsmetoder. Det kommer att vara ett viktigt verktyg i kommande arbeten.

Kjell Carles undervisar i filosofi, utvecklingspsykologi och livs­åskådning. Han talar om en röd tråd i undervisningen. I fickan har han dessutom en röd garnboll där en tråd sticker ut ur fickan.

– Vi kan koppla statskunskap till filosofi eller till utvecklingspsykologi för att väva in flera perspektiv. Vi undervisar inte i ämnesblock utan vi har flera ämnen samtidigt med fler lärare och röster i rummet.

Läraren Johannes Markström betonar värdet av att byta miljö och av att ha inslag med rörelse i utbildningen.

– Vi lär med hela kroppen och får in både själ och kropp. Under fysiska moment och utmaningar kan man övervinna en del rädslor.

Dags för strutsfotboll

Nu är det dags för ett pass i filosofi. I dag sker det utomhus med hjälp av strutfotboll. Nattens frost gör att planen först måste sandas. Efter en stund möts två lag med två deltagare i varje. De har varsin lång pappersstrut framför ansiktet. Poängen med struten, som ger ett smalt synfält, är att visa att våra kunskaper och perspektiv är begränsade.

– Tillsammans kan vi hjälpas åt att vända på våra begränsade strutar till att se, förstå och känna världen med den stora öppna delen, förklarar Kjell Carles.

Nu börjar matchen och lagen har svårt att se bollen på planen genom strutarnas små hål.

– Finns bollen? frågar Kjell Carles.

– Ja, svarar deltagarna vid sidan av planen.

När det är svårt att hitta bollen och sparka den i mål så delas publiken in i två lag och de börjar samarbeta genom att ge sitt lag instruktioner.

– Höger, vänster, rakt fram, hojtar de i mun på varandra.

– En i taget och samarbeta strukturerat, säger Kjell Carles.

Efter en stund hittar det ena laget bollen och gör mål.

– Så här bra går det när social­pedagoger hjälper till, säger deltagaren Isabella Bolsöy.

LÄS MER:

Här förvandlas krav till lust

Folkhögskolan för kropp och knopp

Hon är årets folkbildare