"Folkhögskolan har ett särskilt ansvar att integrera AI i utbildningen"

Vi står inför en teknologisk revolution och vårt utbildningssystem måste spegla detta., skriver Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola i ett debattinlägg. Foto: Adobe Stock och Privat.

Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.

AI är inte längre en futuristisk vision. Tekniken innebär enorma möjligheter och spås förändra mycket i samhället från grunden. Samtidigt ställs vi inför en rad utmaningar. AI-driven desinformation pekades nyligen ut som det största hotet mot utvecklingen i världen, i en ny rapport inför Världsekonomiskt forum i Davos. Den teknologiska utvecklingen gör att vi inom folkbildningen och utbildningssektorn står inför ett avgörande val: att omfamna tekniken och integrera den i vår verksamhet, eller blunda och fortsätta som tidigare. Som rektor för en framåtblickande folkhögskola, djupt engagerad i digitalisering och AI, vill jag uppmana mina kollegor inom utbildningsväsendet att inte ignorera utvecklingen. AI är en demokratisk rättighet, och nödvändighet. Och ingen får lämnas bakom.

Grundläggande rättighet

AI har redan börjat sträcka sig över alla samhällsområden, från juridik och ekonomi till offentlig sektor och konst. Det påverkar oss alla, oavsett utbildningsbakgrund eller yrkesbana. Därför bör kunskapen om teknologin vara en grundläggande rättighet för varje student. Inte bara som ett ämnesområde utan också ett verktyg för lärande. Lika självklart som att kunna använda internet, eller läsa.

Men i den här nya eran kommer det inte vara tillräckligt att endast förstå hur AI fungerar. Våra studenter måste också utrustas med färdigheter i kritiskt tänkande för att kunna navigera och förstå de komplexa sätten som AI påverkar informationsflödet, och i förlängningen, vår uppfattning om världen. Genom att undervisa om AI:s begränsningar och den underliggande bias som ofta finns i dessa system, kan vi förbereda studenterna på att kritiskt granska den information de möter och fatta underbygga beslut. Utan förståelse riskerar människor att få en begränsad världsbild och i värsta fall utvecklas extremism. Det ökar klyftorna i samhället och bidrar till ytterligare polarisering.

Med bakgrund i detta bör AI ses som en demokratifråga. Om vi ska ha en välbalanserad och informerad debatt om vår framtid och vårt samhälle måste vi se till att alla har de verktyg som krävs för att förstå och kritiskt granska dessa teknologier. Det är inte bara en fråga om att förhindra missinformation och extremism, det är en fråga om att upprätthålla en hälsosam demokrati.

Särskilt ansvar

Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade – nyanlända som kämpar med språkbarriärer eller tragedier i bagaget. Personer med funktionsvariationer som kämpar för att vara i sociala sammanhang eller ens gå utanför dörren. För dem är tillgången och förståelsen för AI inte bara en fråga om kompetens, utan en nödvändighet för inkludering i samhället. Det måste vara vårt ansvar att beakta de mest sårbara. För vem kommer annars göra det?

Vi står inför en teknologisk revolution och vårt utbildningssystem måste spegla detta. Genom att ge studenterna kunskaper i AI förbereder vi dem inte bara för framtida yrken utan också för att vara informerade och ansvarstagande medborgare i en alltmer digitaliserad värld. AI är en demokratisk rättighet, och nödvändighet. Och alla måste inkluderas.

Följande ser vi behövs för att integrera AI i utbildningssystemet:

Livslångt AI-lärande som norm
Vi kan inte luta oss mot traditionell utbildning. Lärare måste proaktivt engagera sig i kontinuerlig fortbildning om AI, från maskininlärning till neurala nätverk. Den verkliga frågan är inte längre om lärare ska lära sig om AI, utan hur snabbt de kan göra det.

Både teori och praktik
Teoretisk kunskap är bara halva striden. Lärare måste dyka in i AI-världen genom praktiska tillämpningar och experimentera med AI-verktyg och programmeringsplattformar som är anpassade för utbildningsändamål. Då får de en djupare förståelse för AI:s möjligheter och begränsningar, vilket är avgörande för att kunna integrera dessa verktyg i undervisningen på ett effektivt sätt.

Skapa dialog och samarbete
AI i utbildningen är inte en isolerad strävan. Lärare behöver delta i, och bidra till, professionella nätverk där diskussioner om AI:s roll i utbildning pågår. Dessa forum erbjuder inte bara en chans att hålla sig uppdaterad om de senaste trenderna, utan också möjligheter att diskutera etiska överväganden och dela strategier för hur man bäst implementerar AI i undervisningen.

Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola