Folkhögskolor under hård press - nu finns begäran om ökat bidrag

Yvonne Jonsson, lärare och arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola och Susanna Stark, rektor på Hällefors folkhögskola berättar att även 2024 innebär åtstramningar.

Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.
­– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola. 
För att rädda situation begär Folkbildningsrådet ökat statsbidrag.

Flera folkhögskolor har haft det tufft under 2023 bland annat på grund av minskade statsbidrag och hög inflation. Förra året tvingades över 250 folkhögskollärare sluta och 3 000 individer fick inte chansen att ställa om sina liv. Det har Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola, berättat i en ledare i tidningen Folkhögskolan.

Pressat läge

Även i år väntas ett pressat läge över hela landet. Hellidens folkhögskola har i år 140 deltagare. Det kan jämföras med 225 deltagare för ett år sedan.

– Ett antal kurser försvann i höstas och de kommer inte att kunna starta nästa år heller. Situationen är fortsatt mycket besvärlig men vår huvudman har lyckats lösa den mest akuta situationen. Främst är det minskade statsbidrag som påverkar oss men även underhållsbehov av våra fastigheter, säger Yvonne Jonsson, som är arbetsplatsombud för Sveriges Lärare Folkhögskola.

Hon berättar även att en del pensionsavgångar inte har ersatts, att antalet gästlärare har minskat och att avtal med visstidsanställda inte har kunnat förlängas.

– I nuläget finns det inga planer på uppsägningar vad jag vet. Det har hela tiden funnits en vilja att lösa problemen utan att behöva varsla. Men det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson.  

Kurs avslutas

Hällefors folkhögskola är exempel på en annan skola som fortsätter att drabbas. Förra året sades två anställda upp.

– Det var en jättetråkig situation och vi står inför ett tufft år nu igen. Till exempel slutar Ukrainakurserna sista mars och då måste vi dra ner med ytterligare två tjänster. Vår största kostnad är personalen. Lokalerna hyr vi, säger skolans rektor Susanna Stark.

– Det är väldigt ledsamt att dra ner på kurser och personal. Det gör att färre personer kan komma vidare till studier och arbete. Det borde var tvärtom.

Bokslutet för 2023 blev sämre än förväntat.

– Tyvärr visar siffrorna nu som vi får från Folkbildningsrådet att det här året blir väldigt tufft.

Kursen Teater NPF startade inte i höstas i Hällefors. Förhoppning var att kunna starta den igen men det finns inte pengar. En musiktetaerkurs lades också ner på filialen i Örebro förra året. Dessutom har en halv allmän kurs, åtta till nio platser, minskats i Örebro.

Begär ökat statsbidrag

För att vända utvecklingen på landets folkhögskolor begär nu Folkbildningsrådet ökat statsbidrag hos regeringen i budgetunderlaget för år 2025 - 2027.

Folkbildningsrådet skriver på sin hemsida att ersättningen per deltagare i folkhögskolan är betydligt lägre än den för de ordinarie gymnasieprogram som har lägst anslag.

Folkbildningsrådet föreslår att ersättningen per studieplats bör höjas till 85 500 kronor. Det leder till en begäran om 289 miljoner kronor i förstärkt statsbidrag.

”År 2023 var ersättning per årsplats 71 948 kronor beräknat på 33 000 årsplatser och år 2024 blir den 76 461 kronor beräknat på 32 000 årsplatser.”

Folkbildningsrådet begär även 322 miljoner för att kunna utöka antalet årsstudieplatser med 3 000.

 

 

Läs mer om det utsatta läget:

Folkbildningsbehovet hos våra beslutsfattare oroar

”Överför pengar till folkhögskolan från annan yrkesutbildning”