Rosengren: Bildningen är inte instrumentell

All utbildning ska leda till arbete och skattepengar ska inte gå till ”hobbys”, men vi satsar på folkbildningen. Så låter den nya kortsiktiga parollen från styrande partier när folkbildningen kommer på tal. Vad har hänt med den tidigare politiskt breda förståelsen för folkbildningens och folkhögskolans uppdrag? Folkhögskolans breda kurskataloger är ett sätt att nå fler individer, kursernas innehåll är våra verktyg att uppnå folkbildningens mål som är att varje människa ska veta att det finns förväntningar på dem i rollen som medborgare. Det är lätt att säga gå den här eller den här utbildningen så får du ett jobb och enkelt vifta bort danskurser som något som får anstå till bättre tider. Det är dock i svåra tider vi måste bygga brett, vi tjänar inte på att utbilda med tunnelseende, vi måste bilda för att vidga människors blick, då kommer också fler se var de behöver hjälpa till och i mindre utsträckning motvilligt fösas i en riktning. 

Bred bildning

Att få en person som stått vid sidan av samhället att över huvud taget närma sig skolbänken är att möta personen där den befinner sig, vilket är ett grundsynsätt i folkhögskolans pedagogik. Det kan vara kring ett intresse eller en önskan om att vara sedd och behövd. Det synsättet är även framgångsfaktorn i våra yrkesutbildningar vilket vi ser i hur mycket lojalare och uthålligare kursdeltagare på folkhögskola är jämfört med elever i Yrkesvux. Det beror också på att i en folkhögskolemiljö kommer du människor med olika bakgrund och inriktningar på sina kurser nära, detta i en trygg miljö där alla tillsammans bildar helheten. Att investera i bred bildning är att investera i ett framtida samhälle där vi fortsatt ska möjligheten att sätta våra barn i ett föreningsliv där de ideella ledarna i väldigt många fall hämtas från folkhögskolans särskilda kurser.

Nedskärningar

Vi konstaterar just nu, att som en konsekvens av en långvarig styvmoderlig behandling av folkbildningen, som i sanningens namn inte bara kan lastas sittande regering, går hyveln i skrivande stund över varje folkhögskola i Sverige. Detta då Folkbildningsrådet tvingats höja deltagarveckans värde med tre procent och samtidigt minska hela utbildningsvolymen för att skolorna ska klara sina kostnader. Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Nedskärningar som inte alltid drabbar lärarna direkt utan indirekt när det nu snarare skärs kring lärarna då lärartätheten ska upprätthållas men som i slutändan belastar oss. Jag är ledsen, men jag ser inte riktigt satsningen företrädarna från Tidö-partierna pratar om, men jag tycker att Olle Westberg på RIO är rätt ute med att lyfta frågan om att flytta några av de outnyttjade miljoner regeringen hällt över ett Yrkesvux som inte fyller sina platser till oss så står vi folkhögskollärare redo att möta nya deltagare som vill ut i samhället. Vägen dit behöver dock inte vara instrumentellt inriktad mot ett visst yrke, den kan gå via ett instrument, för ska vi klara krisen kan vi inte bara utbilda smalt, vi måste också bilda brett.

Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskola