Här skapas framtidens spel

Christoffer Stahre, kursansvarig på Malmö folkhögskola där nya spel och berättelser skapas. Foto: Peter Westrup

Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare.
– Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.

I Fabriken, en nybyggd del invid den gamla skånegården där Malmö Folkhögskola huserar, håller spelutvecklarna till. Och under dem finns en kreativ verkstad. Den har de också nytta av, utbildningen startar analogt för att sedan bli alltmer digital med hjälp av olika spelmotorer.

– Spelutveckling är ett väldigt brett område, det är en kreativ, konstnärlig och teknisk utmaning. Vi börjar brett, säger Oscar Wemmert, en av lärarna och själv spelutvecklare.

Målet första terminen är att deltagarna ska hitta sin ingång, sitt uttryck.

– En del vet redan vad de vill när de kommer hit, andra omvärderar eller hittar helt nya vägar, säger han.

Deltagarna har bland annat jobbat med musik, tatuering och inom naturvetenskap tidigare. Vid ansökan kräver skolan arbetsprover och gör sedan intervjuer.

– Vi värderar också utifrån hur en bra grupp kan skapas. De som söker ska visa sin kreativa sida. Här bygger det mycket på att vi lär av varandra och då är det bra med olika bakgrund och erfarenhet. Det är ju den klassiska tanken för folkhögskolor, säger Christoffer Stahre, kursansvarig.

De arbetar också medvetet för att skapa en trygg miljö. Det tog till exempel över två veckor innan de ens började använda datorer. Oscar Wemmert förklarar:

– Vi ville skapa en grundtrygghet i gruppen, via bland annat metoden tryggare rum och även prata om saker som hur vi ger feedback.

Det verkar ha fungerat. Så här säger exempelvis Alfred Sävblom, 25 år:

– Det känns bra att kunna slänga ur sig en idé utan att vara rädd för att bli förlöjligad.

Lärt mig mycket

Ibland har de jobbat individuellt men ju längre utbildningen går desto mer jobbar de i grupp.

– Det behövs för i spelproduktion handlar det mycket om teamwork, det behövs många dimensioner av lösningar, säger Oscar Wemmert.

Oscar Wemmert, stående, lärare vid utbildningen för spelutvecklare vid Malmö Folkhögskola med några av eleverna. I den vänstra soffan inifrån och ut: Karin Vindelkvist, Kevin Björkegren och Lukas Göthberg, i den högra soffan inifrån och ut: Vincent Lindoff, Leo Persson och Alfred Sävblom.

Stort fokus läggs på arbetsprocessen, enkelt uttryck hur de kan ta sig från idé till prototyp.

– Vi går igenom alla steg men på kort tid, säger Oscar Wemmert.

Deltagarna kan få ett uppdrag på måndagen som de ska redovisa på fredagen, den korta tiden gillar de deltagare vi möter.

– Vi har snabbt fått lära oss att misslyckas. Det kan jämföra med när jag läste en projektledarutbildning på högskolan med mycket längre projekt. Här får vi i stället snabb feedback och märker direkt vad vi kan och inte kan, säger David Sundqvist, som är 31 år.

Karin Vindelkvist, som är 34 år, håller med:

– Jag har lärt mig så mycket av just detta, att inte allt behöver vara perfekt, 80 procent kan vara ok…

Vilka egenskaper bör en spelutvecklare ha?

– Det är en väldigt passionsdriven bransch, det gäller att tro på det man gör och testa det man aldrig gjort förut, lite som Pippi Långstrump. Att göra spel handlar om problemlösning och tålamod. Och om många olika konstnärliga och tekniska uttryck och där ditt eget driv blir ganska avgörande. Det där med tålamod handlar om att saker tar tid när det blir komplext, säger Oscar Wemmert.

Till det kommer den ständiga utvecklingen av spel. Det betyder att hela ditt tankesätt, som spelutvecklare, måste vara i ständig förändring.

– Det är som att du lär dig spela ett instrument men att det förändras hela tiden, vilket inte alla gillar, säger Oscar Wemmert.

Utmaningar och känslor

David Sundqvist, förklarar hur spelen på något sätt börjar i ”sandlådan”, i en kreativ lek, och bygger på med utmaningar och känslor.

– Samtidigt får du kombinera alla slags konstformer, bild, animation, ljud och kreativt skrivande, förutom programmering, säger han.

Under andra terminen blir det utrymme för deltagarna att fördjupa sina kunskaper och då ska de hinna göra både arbetsprover och portfolios, som de kan ha nytta av i framtiden.

När vi är på besök arbetar deltagarna med att ta fram egna karaktärer med hjälp av analoga skisser, dessa ska klippas ut i papper, animeras och sedan även skulpteras i lera.

– Det är verkligen en utmaning för mig, som inte kan rita alls. Det är bra att vi har ont om tid, jag hinner inte tänka efter så mycket och inte heller kan jag fastna i någon detalj, säger Alfred Sävblom.

Oscar Wemmert menar att det är viktigt att bryta perfektionismen och att förstå att det finns så många olika konstnärliga uttryck. Här blir det tydligt att spelutveckling handlar om så mycket mer än programmering, även om många tycks tro det fortfarande, tycker en annan av lärarna Vera Einarsdottir. Hon står för mycket av det analoga lärandet under utbildningen:

– Jag vägleder deltagarna i det kreativa och är klassmentor. Den största utmaningen inför utbildningen var nog deltagarnas olika intresseområden inom spelutveckling. Det har däremot bara varit positivt i min mening, eftersom de har kunnat dela med sig av sina olika kunskaper till varandra.

Fånga kärnan

Hon har sett hur de hjälper varandra och tillsammans skapat en väldigt dynamisk och inspirerande studiemiljö, menar Vera Einarsdottir.

Förutom att utveckla spelidéer får deltagarna även träna på hisspitchar, när de på extremt kort tid (som en hissfärd) ska presentera sin idé för en möjlig uppdragsgivare.

– Vi vill att de ska träna just på att presentera sina idéer, fånga kärnan, säger Oscar Wemmert.

Alla är inte säkra på vad de vill göra efter utbildningen. Lukas Göthberg och Karin Vindelkvist är inställda på att fortsätta utbilda sig. Emilia Andersson drömmer högt:

– Jag skulle gärna jobba med design, att skapa monster och stora drakar genom att 3D modellera. Jag är kreativ och tycker om att skapa, säger Emilia Andersson, som är 20 år, tatuerare som alltid varit intresserad av spel.

Hon gillar klassen här och tycker det är roligt att ibland jobba självständigt och nörda ner sig i något och sedan jobba i grupp:

– Då kan jag se att jag kan vara bra på en sak men att jag kan bli bra även på annat genom att arbeta med andra i en grupp, säger Emilia Andersson.

Att Malmö Folkhögskola har startat en utbildning för spelutvecklare är inte märkligt. Dels för att det fanns utrymme för ytterligare en utbildning på skolan dels för att det i Malmöregionen finns ett starkt community av spelföretag.

– Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin. Det behövs många spelutvecklare framåt, säger Christoffer Stahre.

 

Malmö Folkhögskola

Särskild kurs: Kreativ spelutveckling.

Längd: 37 veckor på heltid.

Komplettering av kärnämnen kan läggas till.

Antal deltagare: 14 deltagare, varav 5 tjejer.

Antagningskrav: avslutat gymnasium.

 

Spelindustrin

Dataspel är idag Sveriges största kulturexport.

Spelbranschen har växt snabbt och ses idag alltmer som en av de svenska basnäringarna.

Branschorganisationen Dataspelsbranschen är dock oroad för rekryteringen framåt. Många utländska spelutvecklare rekryteras till Sverige för att det är svårt att hitta rätt kompetens här.

Game Habitat är en ideell organisation, som finns i Malmö. De organiserar spelutvecklingsföretagen i södra Sverige och uppskattar att branschen bara i södra Sverige behöver rekrytera 3 500 spelutvecklare fram till år 2030.

Rapport om spelindustrin:

Folkhögskolan är viktig för framtidsbransch