Folkhögskolan ska få ny modell för bidrag

Den 1 januari 2026 ska en ny modell för statsbidragen till folkhögskolorna träda i kraft. Ett steg på vägen är de fem workshops som Folkbildningsrådet anordnar under februari och mars för att få inspel direkt från folkhögskolorna. Om skolorna deltar med rektor eller lärare avgör de själva.

– Synpunkterna blir en del i det samlade material som vi ska presentera för vår styrelse i höst. Därefter utformar vi ett förslag till nytt system som sedan kommer att gå på remiss under våren 2025, säger Folkbildningsrådets tillförordnade generalsekreterare Mats Bernerstedt.

Sanhället förändras

Om översynen leder till stegvisa förändringar eller till en mer övergripande omstrukturering av bidragsvillkoren är en öppen fråga, framhåller han.

– Folkhögskolorna och samhället förändras. Det gör att vi återkommande behöver se över bidragssystemet.

I översynen ingår ett antal knäckfrågor, till exempel huruvida frågor om kvalitet ska spela in när bidraget fördelas mellan folkhögskolorna. Staten har sedan målstyrning infördes i bidragsgivningen till folkbildningen i början 1990-talet förväntat sig att kvalitet ska vara ett viktigt kriterium i fördelningen av bidrag.

– Folkhögskolorna har hela tiden motsatt sig detta och hävdat att det medför en alltför långtgående styrning och att det skulle undergräva folkhögskolornas frihet.

Lärarledd undervisning

Den del av bidragen som gäller distansundervisning behöver också ses över. Hur mycket lärarledd undervisning ska till exempel ingå?

– Folkhögskolors filialer är ytterligare en knäckfråga. Där är frågan bland annat hur man ska se på tillgången till det som i en skolas huvudsäte betraktas som grundläggande funktioner, till exempel kurator, matsal och olika gemensamma ytor.

Folkbildningsutredningen ska komma med sina förslag den 14 juni i år. Mats Bernerstedt tror inte att bidragsöversynen påverkas i någon större utsträckning.

– Vi har inte uppfattat direktiven till utredningen som att det handlar om att ändra spelplanen för hur folkhögskolor ska arbeta och hur bidragen ska ges. Därför finns inga skäl att hejda den här processen, som vi började förbereda långt innan utredningen kom i gång, säger han.

Folkbildningsrådet har genomfört en liknande process med studieförbunden. Den ledde förra året till ett beslut om att införa ett kvalitetsbedömningssystem för bidragsfördelningen till studieförbunden.