"Använd våra taggade deltagare i skolan"

Föra åtta år sedan startade de första utbildningarna till lärarassistent på folkhögskola. I dag finns utbildningen på drygt 20 folkhögskolor över hela landet. En är på Östra Grevie folkhögskola i Skåne.

Kalle Bjelkefelt är kursansvarig och ordförande i FLiS, Folkhögskolor med lärarassistentutbildning i samverkan. En viktig fråga tycker han är att yrkesrollen ska bli mer etablerad.

– Skolorna behöver utbildad resurspersonal och då finns lärarassistenter. Det är en yrkesroll som garanterar en utbildningsbakgrund. En pedagogisk resurs som gör värdefulla insatser för barn och unga, säger Kalle Bjelkefelt.

Ska lärarassistenter främst stötta lärarna eller eleverna?

– De jobbar mot lärandet. Det är lärandet som ska assisteras och lärarassistenterna är i skolan för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt, svarar Kalle Bjelkefelt.

FLiS har tagit fram en gemensam utbildningsplan för folkhögskolor som utbildar lärarassistenter. En viktig del i den ettåriga utbildningen är ”pedagogisk professionell utveckling”, som innebär praktik. Den här verksamhetsförlagda delen ska motsvara 15 till 25 procent av kurstiden.

Anpassningar och stöd

Exempel på andra utbildningsområden är pedagogik, lärande och utveckling, anpassningar och särskilt stöd, skolans organisation samt kommunikation och konflikthantering.

 – Utbildningsplanen är ett sätt att kvalitetssäkra utbildningarna och sätta yrkesrollen. Planen har arbetats fram i diskussioner med skolhuvudmän om deras behov för avlastning.

 Kalle Bjelkefelt berättar att många gör en andra karriär som lärarassistenter. Medelåldern på utbildningarna är därför något högre än på allmän kurs.

 – Vi har en medelålder på drygt 30 år. Deltagarna kommer från olika yrken och vill nu göra en andra karriär. Kanske har man hört att skolresultaten är på väg ner eller så har man hört från sina barn att det behövs stöd i skolan. Det är fantastiskt roligt att jobba med den här utbildningen. Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem.

Felix Eklöf i en engagerande diskussion på utbildningen till lärarassistent. Bredvid honom sitter Manal Al-Sabti.

En undersökning av FLiS med avgångsstudenterna från 2022 visar att 80 procent arbetar i skolan. Det är en ökning med 5 procentenheter jämfört med mätningen ett år tidigare. De flesta jobbar i låg- och mellanstadiet.

– Att 80 procent har jobb inom skolan är en bra siffra. Ändå har det varit en del negativa rubriker att de inte får jobb. Men det beror på att de inte alltid benämns med titeln lärarassistent.

En fjärdedel har titeln lärarassistent, exempel på andra titlar är resurs, fritidspedagog, lärare (obehörig) och elevcoach.

Engagerade deltagre

Kalle Bjelkefelt märker inga farhågor från skolor och lärarfacket för att lärarassistenter anställs i stället för lärare.

– Vi trodde att det skulle bli ett motstånd när vi startade utbildningen för åtta år sedan. Men det vi märker på våra praktikskolor är att de är extremt nöjda med det stöd som vår yrkesgrupp ger. Ett problem är snarare att en del kommuner själva vill bestämma vilken yrkestitel det ska vara och att de inte anställer lärarassistenter utan vill ha andra titlar som skolpedagog eller skolcoach. Men vi har engagerat folk med en pedagogisk utbildning, använd dem.

När lärarassistentutbildningarna började ta form så var ingången ofta att yrkesgruppen skulle avlasta lärarna administrativt. Men det har ändrats:

– Det är i det relationsskapande arbetet som behovet är stort ute i skolorna.

Söktrycket har minskat lite grann till lärarassistentutbildningarna.

– Bilden av skolan som en kaotisk plats tror jag bidrar till det. Skolan har fått negativa rubriker under lång tid med utbrända lärare och våld. Det här kan vara avskräckande för vissa men för andra kan det bli en drivkraft att vilja jobba i skolan och vända utvecklingen. Söktrycket har bara minskat marginellt.

Läs mer: 

”Alla klasser skulle må bra av en lärarassistent”