Nära tusen ukrainare har fått jobb efter folkhögskola

På folkhögskolan fick de också chans att träffa svenskar och bilda sociala nätverk, en viktig hälsofrämjande insats med tanke på att många av ukrainarna har det psykiskt tungt efter flykten, säger Beatrice Gustafsson.

Av totalt 1 400 ukrainska flyktingar, som varit med i Folkbildningsrådets projekt, har 900 fått arbete och 400 studerar vidare.
– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar projektledaren Beatrice Gustafsson.

Beatrice Gustafsson är projektledare på Folkbildningsrådet för ESF-projektet ”Care of Folkbildningen” som engagerade flera studieförbund och 35 folkhögskolor. Projektet pågick från december 2022 till september och syftet var att stärka ukrainska flyktingars möjligheter att få jobb och bli socialt inkluderade. 

Resultatet är imponerande: Av de 1 400 deltagare som fullföljde insatserna från start till slut har 900 fått jobb och 400 börjat studera vidare.

 Men det är Skellefteå och Medlefors folkhögskola, som verkligen sticker ut, nästan varenda ukrainare har fått jobb där.

 – Jag är själv extremt imponerad, säger Beatrice Gustafsson. Folkhögskolans nära samarbete med kommunen gav resultat.

 Folkhögskolor har länge spelat en viktig roll för att rusta människor som står långt från arbetsmarknaden. Men i fallet med de ukrainska flyktingarna är skolornas insatser ännu mer centrala utifrån de utmaningar som massflyktsdirektivet medför.  

 Detta direktiv innebär nämligen en status som inte ger dem rätt till alla de anställningsstöd och arbetsmarknadsinsatser som andra personer med uppehållstillstånd åtnjuter.

"Suverän språkträning" 

Mot den bakgrunden bestämde sig Medlefors folkhögskola och kommunen att från allra första början kartlägga vilka jobb som ukrainarna skulle kunna fylla. För Skellefteå kommuns del fanns incitamentet onekligen där: etableringen av Northvolts batterifabrik har mångdubblat behovet av arbetskraft både inom näringslivet och välfärden.

Ett första viktigt steg var att organisera språkundervisningen.

 – Folkhögskolor är suveräna på tidig funktionell språkträning, att fokusera exakt på den vokabulär och de begrepp som deltagarna behöver. Och låta dem språkträna parallellt med övriga insatser inom projektet, däribland praktik, säger Beatrice Gustafsson. 

Northvolt och hemtjänst

Språkträningen pågick bara i några månader, ändå uppger 90 procent i projektets externa utvärdering, att de blev klart bättre på språket - tillräckligt bra för att slussas vidare till jobb, de allra flesta på heltid. Inom kommunen återfinns de nu inom hemtjänst, restaurangkök och lokalvård. Andra har fått jobb just på Northvolt eller hos en underleverantör. En stor majoritet av flyktingarna från Ukraina är kvinnor.

Under utbildningen lärde de sig också om svensk arbetsmarknad och fick stöd i att skriva cv, vilket bidrog till att de snabbt kunde komma ut på arbetsmarknaden. 

 – På folkhögskolan fick de också chans att träffa svenskar och bilda sociala nätverk, en viktig hälsofrämjande insats med tanke på att många av ukrainarna har det psykiskt tungt efter flykten, säger Beatrice Gustafsson. 

Att Medlefors och andra Folkhögskolor bedöms ha en nyckelroll i dessa integrationsinsatser blev extra tydligt när ESF beslutade att satsa på ytterligare ett projekt på samma tema som redan dragit i gång: ”Fast Care of folkbildningen”.