Folkhögskolan viktig för unga utan jobb
Ungas möjlighet att få hjälp ska inte vara beroende av var de bor i landet, säger generaldirektör Lena Nyberg. Foto: Linnea Bengtsson
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Det är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som har släppt rapporten ”Fokus-23 – Olika villkor för etablering”. Resultaten visar på stora skillnader mellan kommunerna när det gäller hur många i åldersgruppen 16-29 år som varken arbetar eller studerar samt vilket stöd som kommunerna ger.
– Skillnader i det kommunala stödet till unga som varken arbetar eller studerar innebär en bristande likvärdighet, vilket är allvarligt. Ungas möjlighet att få hjälp ska inte vara beroende av var de bor i landet, alla unga har rätt till stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg.
Samverkar med folkhögskolan
Ungefär fyra av tio kommuner samverkar i stor utsträckning med civilsamhällesorganisationer. Vanligast är samverkan med folkhögskolor. En del som lyfts fram är studiemotiverande folkhögskolekurser.
– Folkhögskolan har stor erfarenhet av att arbeta med unga som står långt från arbetsmarknaden. På folkhögskolan får deltagarna möjlighet att utvecklas utifrån sina erfarenheter och behov och folkhögskolorna har varit framgångsrika i arbetet med de här målgrupperna, säger Jan Jonsson, enhetschef på enheten för statsbidrag folkhögskola på Folkbildningsrådet i ett pressmeddelande.
I genomsnitt är det 8,5 procent de unga som varken arbetar eller studerar. I kommunen med lägsta andelen är siffran 4,8 procent och i kommunen med högsta andelen 16,7 procent. De uppgifterna är från 2021.
Läs mer:
