
Vi ska få deltagarna att tidigt tänka efter vad de vill och vi gör studie- och etableringsplaner, berättar läraren Anna Valbäck. Här med Amanda Asplund, som deltar i projektet Vägen.
Amanda Asplund är deltagare på Vägen som ska leda vidare till studier eller arbete. Här med sin lärare Anna Valbäck och skolhunden Tjorven på Strömbäcks folkhögskola. Foto: Malin Grönborg
Reportage
Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.
– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Till den här hösten kom 30 deltagare till Strömbäcks folkhögskola utanför Umeå för att gå på allmän kurs fokus. I den kursen ingår på den här skolan den nationella satsningen Vägen. Ett projekt för att bryta utanförskap.
Anna Valbäck är en av två projektdelägare och en av lärarna som undervisar inom Vägen.
– Jag hoppas att vi i och med Vägen ska kunna använda den verksamhet vi har och utveckla metoderna. Vi ska hjälpa ännu mer i att knyta kontakter i vägen från folkhögskola. Projektet handlar om vägen in på folkhögskola, vägen på folkhögskola och vägen ut från folkhögskola vidare till studier eller arbete, säger Anna Valbäck.
En viktig del är att knyta kontakter med arbetslivet.
– En del kanske vill gå vidare till jobb direkt från allmän kurs. Vi ska få deltagarna att tidigt tänka efter vad de vill och vi ska göra studie- och etableringsplaner. Deltagarnas mål kan förändras över tid men det handlar om att få dem att tänka till om framtiden, säger Anna Valbäck.
Deltagarna i Vägen ska läsa in grundskolan och gymnasiet.
– De här åren kommer att ge möjlighet att sitta ner med deltagarna och lotsa dem att komma vidare. Att vi får mer tid än enbart till undervisning.
En av de yngsta deltagarna i Vägen på Strömbäcks folkhögskola är Amanda Asplund, 16 år. Hon känner att hon har kommit rätt.
– Min mamma hade hört bra om Strömbäck och för mig kändes det som ett bra val jämfört med andra val. Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger hon.
Vi ska få deltagarna att tidigt tänka efter vad de vill och vi gör studie- och etableringsplaner, berättar läraren Anna Valbäck. Här med Amanda Asplund, som deltar i projektet Vägen.
Hon framhåller att folkhögskolan värderar att lära sig och inte bara prestera till prov. Under grundskoletiden kände hon en hel del stress.
– Man lärde sig till provet och sen glömde man det. Jag hade också svårigheter med min dyslexi. Här är det lugnare och man får prata mer om vad som behövs för mig. Mer omtanke om individen, säger Amanda Asplund.
Hon tror att matematik kommer att bli den största utmaningen. Hennes mål är att läsa in grundskolan och gymnasiet och senare söka till universitet
– Jag vill jobba politiskt i framtiden och engagera mig i samhällsfrågor.
Totalt deltar 15 folkhögskolor i landet i projektet Vägen. Ett syfte är att stärka handlingskraften hos deltagarna. Läraren Anna Valbäck ska tillsammans med kollegor inom Vägen att utbilda sig i coachsamtal.
– Vi är ganska bra på att se behov och stärka deltagarna nu men vi kan bli bättre, säger hon.
Strömbäcks folkhögskola startade allmän kurs fokus för fem år sedan. Här ges deltagarna extra individuellt stöd jämfört med ”vanlig” allmän kurs, som också finns på skolan. Efterfrågan på allmän kurs fokus har ökat på senare år
– Fler och fler sitter hemma under grundskoletiden. Så vi har undervisning för en del personer under 18 år. De deltagarplatserna betalar kommunen.
De flesta som går på Vägen inom allmän kurs fokus är kring 20 år. Skoltiden har varit tuff på olika sätt.
– Många har inte fått det stöd som behövts i grundskolan och läroplanen har ändrats med mer analyserande. Det ökar tyvärr med hemmasittare i den ordinarier grundskola och gymnasium och det ökar trycket på våra utbildningar.
På Strömbäcks folkhögskola grundskolenivå ges individualiserad undervisning där deltagarna får studera de ämnen de behöver. Alla har sitt individuella schema även om man sitter tillsammans i klassrummet.
En fördel som Anna Valbäck påpekar är att det finns socialpedagoger på internaten som ser till att ungdomarna kommer i väg på morgonen. Men det är också många som pendlar.
– Just nu har vi inga större problem med frånvaro oavsett var de bor. Så jag hoppas att det fortsätter.
Under tre år ska Strömbäcks folkhögskola ha 50 deltagare inom Vägen. I klassrummet finns oftast speciallärare, socialpedagog och lärare.
– En del deltagare har npf-diagnoser så det är en fördel med struktur och flera pedagoger i undervisningen. Några deltagare inom Vägen kanske blir klara inom ett år medan andra behöver tre år, beroende av tidigare skolbakgrund, säger Anna Valbäck, som utöver Vägen även undervisar på allmän kurs.
// Vägen //
Vägen är ett treårigt projekt med målsättning att nå drygt 800 deltagare fram till 2026.
Huvudsyftet är att öka övergångar från skola till arbetsliv och vidare studier.
Ett centralt arbetssätt inom projektet är att man kommer att ha en tydlig deltagarstyrd planering. Alla deltagare har en studie- och etableringsplan både för tiden i projektet och för tiden efter projektet och studierna på folkhögskolan.
Folkhögskolorna kommer att jobba med kollegialt lärande, utbildningar i självledarskap och coachning och utforska nya sätt att nå målgruppen.
Totalt 15 folkhögskolor i landet är med i projektet Vägen.
Projektet har en budget på över 150 miljoner kronor, varav Europeiska socialfonden bidrar med 85 miljoner kronor.
Folkbildningsrådet är projektägare för Vägen.
Källa: Folkbildningsrådet
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Vi lärare debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.
Annat Ändra i budgeten och för över pengar från yrkesvux till folkhögskolan. Den uppmaningen till regeringen kommer från Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett debattinlägg på Altinget.se
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Nedskärningar Antalet platser på landets folkhögskolor minskas från 33 000 till 32 000. Folkbildningsrådet vill säkerställa folkhögskolornas möjlighet att fullgöra sitt utbildningsuppdrag med hög kvalitet.
Krönika Vem ska komma hem till dig på julafton? I en del familjer är saken avgjord i september medan det i andra skrynklas ut på julaftonens förmiddag. Hur som helst. Lycklig är den som har någon att fira jul med. Det skriver Sara Silfverskiöld.
Kriget i ukraina Hur ska ukrainska flyktingar snabbt komma i jobb? Utnyttja folkhögskolornas kompetens, menar Folkbildningsrådet som drivit ett framgångsrikt EU-projekt.– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar Beatrice Gustafsson.Av totalt 1 400 deltagare i projektet har 900 jobb och 400 studerar vidare.
Reportage På skådespelar- och filmutbildningarna på Sigtuna folkhögskola är det högt tempo som gäller, med många produktioner och filmer. Det ger deltagarna både rutin och självförtroende.
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Krönika Det räcker inte att manifestera enbart för folkhögskolan, utan en mobilisering måste ske brett eftersom basen för den deltagande demokratiska infrastrukturen är i farozonen. Det skriver Benton Wolgers, lärare på Birkagårdens folkhögskola.
Vi lärare debatt Ett år har nu gått sedan Chat GPT lanserades. Läraren och författaren Joakim Sveland skriver om att folkbildningen står starkt rustad i mötet med framtidens AI-skola.
Nedskärningar Folkhögskolor och studieförbund ser med stor oro på utvecklingen av statens finansiering av folkbildningen. I ett gemensamt upprop kräver de en hållbar finansiering. Vi vill ha långsiktiga spelregler, säger Olle Westberg, generalsekreterare i RIO.
Reportage Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Ledare Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av Folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan har en oerhört viktig roll både för individen och för samhället i stort.Det betonar Ingela Bergmo Prvulovic, ny ledare för forskningsmiljön Livslångt lärande och t f centrumledare för Encell vid Jönköpings university.
Lektionstipset Skönlitteratur får klassrummet att expandera. Det säger läraren Daniel Svensson, som använder sex romaner i undervisningen och som låter deltagarna skriva granskande tidningsartiklar.
Pedagogik Nästa år får folkhögskolorna inte längre några pengar för att hålla kursen Svenska från dag ett för asylsökande.– Vi beklagar detta och bedömer att behovet av insatsen kvarstår, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Annat Sara Silfverskiöld om vänskap: Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon.
Utbildningspolitisk talesperson Med brister i skolan är folkhögskolan viktigare än någonsin. Folkbildningen ska vara grunden men den behövs även för kompetensförsörjning med olika yrkesutbildningar. Det var centrala synpunkter under en debatt på Folkhögskoleforum.
Krönika Folkhögskolans styrka är en helt annan, den går mycket djupare och är betydligt mer central för samhällsutvecklingen. Det skriver Hans Carstensen, folkhögskollärare och författare.
Skolutveckling Under en månad ska alla socialdemokratiska riksdagsledamöter besöka minst en folkhögskola var.– Vi vill stärka våra kunskaper om folkhögskolornas situation, säger Magnus Manhammar (S).
Lektionstipset En yta på 40 kvadratmeter. Mer behövs inte för att få drygt hundra kilo potatis. Det har deltagarna på Jönköpings folkhögskola fått räkna ut. De går på allmän kurs och har valt tillvalskursen ”Hållbart liv”.
Skolfinansiering Omkring hundra tusen deltagare går på folkhögskola. Och folkbildning inom studieförbund erbjuds i alla landet kommuner, visar en rapport. Samtidigt väntas stora neddragningar för folkbildningen.Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet, kommenterar Maria Graner på Folkbildningsrådet.
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Sveriges lärare I en del regioner stoppades lärare och deltagare från att manifestation för folkhögskolan i förra veckan.– Regionerna är fria att bestämma vad de har för regelverk, säger Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef vid Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI.