Vi ska få deltagarna att tidigt tänka efter vad de vill och vi gör studie- och etableringsplaner, berättar läraren Anna Valbäck. Här med Amanda Asplund, som deltar i projektet Vägen.
Till startsidan
Amanda Asplund är deltagare på Vägen som ska leda vidare till studier eller arbete. Här med sin lärare Anna Valbäck och skolhunden Tjorven på Strömbäcks folkhögskola. Foto: Malin Grönborg
Reportage
Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.
– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Till den här hösten kom 30 deltagare till Strömbäcks folkhögskola utanför Umeå för att gå på allmän kurs fokus. I den kursen ingår på den här skolan den nationella satsningen Vägen. Ett projekt för att bryta utanförskap.
Anna Valbäck är en av två projektdelägare och en av lärarna som undervisar inom Vägen.
– Jag hoppas att vi i och med Vägen ska kunna använda den verksamhet vi har och utveckla metoderna. Vi ska hjälpa ännu mer i att knyta kontakter i vägen från folkhögskola. Projektet handlar om vägen in på folkhögskola, vägen på folkhögskola och vägen ut från folkhögskola vidare till studier eller arbete, säger Anna Valbäck.
En viktig del är att knyta kontakter med arbetslivet.
– En del kanske vill gå vidare till jobb direkt från allmän kurs. Vi ska få deltagarna att tidigt tänka efter vad de vill och vi ska göra studie- och etableringsplaner. Deltagarnas mål kan förändras över tid men det handlar om att få dem att tänka till om framtiden, säger Anna Valbäck.
Deltagarna i Vägen ska läsa in grundskolan och gymnasiet.
– De här åren kommer att ge möjlighet att sitta ner med deltagarna och lotsa dem att komma vidare. Att vi får mer tid än enbart till undervisning.
En av de yngsta deltagarna i Vägen på Strömbäcks folkhögskola är Amanda Asplund, 16 år. Hon känner att hon har kommit rätt.
– Min mamma hade hört bra om Strömbäck och för mig kändes det som ett bra val jämfört med andra val. Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger hon.
Vi ska få deltagarna att tidigt tänka efter vad de vill och vi gör studie- och etableringsplaner, berättar läraren Anna Valbäck. Här med Amanda Asplund, som deltar i projektet Vägen.
Hon framhåller att folkhögskolan värderar att lära sig och inte bara prestera till prov. Under grundskoletiden kände hon en hel del stress.
– Man lärde sig till provet och sen glömde man det. Jag hade också svårigheter med min dyslexi. Här är det lugnare och man får prata mer om vad som behövs för mig. Mer omtanke om individen, säger Amanda Asplund.
Hon tror att matematik kommer att bli den största utmaningen. Hennes mål är att läsa in grundskolan och gymnasiet och senare söka till universitet
– Jag vill jobba politiskt i framtiden och engagera mig i samhällsfrågor.
Totalt deltar 15 folkhögskolor i landet i projektet Vägen. Ett syfte är att stärka handlingskraften hos deltagarna. Läraren Anna Valbäck ska tillsammans med kollegor inom Vägen att utbilda sig i coachsamtal.
– Vi är ganska bra på att se behov och stärka deltagarna nu men vi kan bli bättre, säger hon.
Strömbäcks folkhögskola startade allmän kurs fokus för fem år sedan. Här ges deltagarna extra individuellt stöd jämfört med ”vanlig” allmän kurs, som också finns på skolan. Efterfrågan på allmän kurs fokus har ökat på senare år
– Fler och fler sitter hemma under grundskoletiden. Så vi har undervisning för en del personer under 18 år. De deltagarplatserna betalar kommunen.
De flesta som går på Vägen inom allmän kurs fokus är kring 20 år. Skoltiden har varit tuff på olika sätt.
– Många har inte fått det stöd som behövts i grundskolan och läroplanen har ändrats med mer analyserande. Det ökar tyvärr med hemmasittare i den ordinarier grundskola och gymnasium och det ökar trycket på våra utbildningar.
På Strömbäcks folkhögskola grundskolenivå ges individualiserad undervisning där deltagarna får studera de ämnen de behöver. Alla har sitt individuella schema även om man sitter tillsammans i klassrummet.
En fördel som Anna Valbäck påpekar är att det finns socialpedagoger på internaten som ser till att ungdomarna kommer i väg på morgonen. Men det är också många som pendlar.
– Just nu har vi inga större problem med frånvaro oavsett var de bor. Så jag hoppas att det fortsätter.
Under tre år ska Strömbäcks folkhögskola ha 50 deltagare inom Vägen. I klassrummet finns oftast speciallärare, socialpedagog och lärare.
– En del deltagare har npf-diagnoser så det är en fördel med struktur och flera pedagoger i undervisningen. Några deltagare inom Vägen kanske blir klara inom ett år medan andra behöver tre år, beroende av tidigare skolbakgrund, säger Anna Valbäck, som utöver Vägen även undervisar på allmän kurs.
// Vägen //
Vägen är ett treårigt projekt med målsättning att nå drygt 800 deltagare fram till 2026.
Huvudsyftet är att öka övergångar från skola till arbetsliv och vidare studier.
Ett centralt arbetssätt inom projektet är att man kommer att ha en tydlig deltagarstyrd planering. Alla deltagare har en studie- och etableringsplan både för tiden i projektet och för tiden efter projektet och studierna på folkhögskolan.
Folkhögskolorna kommer att jobba med kollegialt lärande, utbildningar i självledarskap och coachning och utforska nya sätt att nå målgruppen.
Totalt 15 folkhögskolor i landet är med i projektet Vägen.
Projektet har en budget på över 150 miljoner kronor, varav Europeiska socialfonden bidrar med 85 miljoner kronor.
Folkbildningsrådet är projektägare för Vägen.
Källa: Folkbildningsrådet
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.