
I dag har Frida Hyvönen en annan inställning till framträdande och föreställningar än tidigare.
Frida Hyvönen på Orionteaterns scen, bara några dagar efter premiären på föreställningen "Make me an instrument". Foto: Oskar Omne.
Porträtt Som artist är Frida Hyvönen lekfull och personlig, ofta med det stora uttrycket nära till hands. Det uttrycket är långt ifrån punk men på ett sätt är hon nära: Hon sjunger som hon vill och om hon inte vill att det ska tas närbilder så får fotografen låta bli.
Om några timmar ska hon stå på Orionteaterns
scen, hon som är född och uppvuxen i Robertsfors i Västerbotten. Det är nitton år sedan Frida Hyvönens debutskiva ”Until death comes” kom. Redan då hade hon hittat det där som varit hennes signum sedan dess. Finurliga melodier med hennes piano och röst som centrum, melodier som är aviga men till synes/höres enkla. Och så de där berättelserna, roliga och mörka, ibland kolsvarta, innerliga och lätt skruvade på en och samma gång.
För några dagar sedan hade föreställningen ”Make me an instrument” premiär, en föreställning byggd av musik, dans, sketcher och mild dramatik. Och av Fridas Hyvönens samspel med sina medmusiker och koreografen Savanna Hanneryd (som också spelar cello). Här finns också lite lekfulla referenser till genombrottet, i form av ”lite dansmoves”. Nu sitter Frida Hyvönen, klädd i en grå collegetröja och en blå jeanskjol, i en soffa i logen som är belägen på övervåningen i den byggnad som på klassiskt teatermaner är en labyrint av dörrar, skrymslen och trappor. Hon säger att hon ser lite dåligt och att det är ett konstigt symtom som kan uppstå när man har jobbat extremt hårt, när man har nått finalen på en lång process. Det är så hon beskriver dagens mående.
– Jag har varit helt försvunnen i det här och nu efter premiären, nu börjar nästa process, att vi ska spela 30 föreställningar. Förhoppningsvis ska vi göra det bättre och bättre när vi nu har chansen att fördjupa själva föreställningen.
Med ett leende pratar hon om den person som nu är på utfasning, det handlar om auteuren Frida som har haft koll på och åsikter om allt i utvecklingen av föreställningen. I stället får auteuren lämna plats åt det ”vanliga scendjuret”, skådespelaren och artisten som bara ska leverera, ett stort skifte är på gång efter process som har varit både intuitiv och magisk, berättar hon.
– Det är nog därför jag har ont i ögonen. Jag har vaknat på nätterna och haft en anteckningsbok vid sängen. Jag har fått tillåtelse av min sambo att ha ljus från en lampa på en analog väckarklocka.
När Frida Hyvönen pratar låter det så där, detaljrikt och svängigt. Den västerbottniska dialekten har hon inte lämnat bakom sig. Hon talar mjukt och säger till exempel ögona i stället för ögonen.
Nu går hon in i en ny fas, en där hon ska skriva på nytt på dagarna. Hon beskriver de val som finns att göra på morgnarna. Äta frukost och prata eller äta frukost och kolla Instagram eller äta frukost och sätta sig med skrivboken.
– De små valen gör hela skillnaden, om man riktar valet man gör mot skrivandet. Det är då man gör en sån här föreställning, det är det det leder till. Att inte nödvändigtvis alltid välja det som verkar vara kulturellt normalt eller är socialt bäst. Det handlar om att ta ansvar för sina egna visioner, sitt eget liv och sin egen linje.
Långa perioder gör Frida Hyvönen andra val. Hon säger det som att hon då inte ens hittar vägen till skrivboken. Då kan hon vara ”hemskt lat” och bryr sig inte så mycket om att få något gjort, mer än
att hänga med sin familj och sina kompisar. Hon skulle vilja plocka fram den skrivande Frida lite, lite oftare.
– Men allt jag gör fram till att jag är nöjd, är jag ju missnöjd med. Sträckan från idé och önskan att göra något till att jag är nöjd, den behöver inte vara så härlig. Det är ganska mycket famlande. Så jag bär med mig ett minne av ett motstånd som jag ska igenom.
I dag har Frida Hyvönen en annan inställning till framträdande och föreställningar än tidigare.
I föreställningen berättar Frida Hyvönen för de andra på scenen om något som hände henne en gång, något som har med det som händer i föreställningen att göra. Med det vill hon visa att man/hon framkallas många gånger, på nytt och på nytt och på nytt, under sitt liv. Man kommer till användning i nya sammanhang. Så, apropå att det dans-blinkas i föreställningen till början av hennes karriär, säger hon bara att det var sakligt och korrekt att ta med det.
Hur skulle man då beskriva det Frida Hyvönenska uttrycket? Teatraliskt eller kanske dramatiskt?
– Är det teatraliskt? Det bara blir. Vad är artisteri utan ett visst mått av drama? Det ingår väl, tänker jag. En del av det är bara mitt naturliga uttryck när jag gör musik.
Vi pratar om folkbildning, om bildning, och hon ser bekymrad ut när hon säger att ett samhälle är ganska sårbart när mycket handlar om att vara duktig och snabb på att googla.
– Om den möjligheten inte finns så är frågan vad man egentligen kan. Det är bra med både teoretiska och praktiska kunskaper. Det har gått upp för mig på lite äldre dar, tillfredsställelsen i att kunna ett och annat. Dels för att kunna delta och göra sin röst
hörd och dels för att kunna bli riktigt bra på det man gör.
Under en termin var hon handledare för en deltagare på Biskops Arnös låtskrivarutbildning. Hon beskriver den uppgiften som intressant och lite svår.
– Jag såg mig själv som en mentor som kunde finnas där, som ett bevis på att det går. Jag har nog lättare för att vara en inspiratör och ett stöd än att undervisa.
Att se och höra Frida Hyvönen under en konsert är att dras in i hennes värld, en värld där hon tar ansvar och tar hand om den. Hon improviserar, roar, tröstar och bjuder in publiken.
Sedan den där första skivan har hon kunnat leva på, kunnat jobba med, sitt musicerande, sitt artisteri och utifrån de förväntningar hon själv hade på livet tycker hon att hon är otroligt framgångsrik. Det hon gör är intressant, lyxigt och skojigt på alla sätt.
– Men det är ganska lätt att man kör på det som fungerar och så blir det lite likt allt man gör. Då är det kul att bryta sig ur det och få hjälp att göra på ett lite annat sätt nu, med element av det vanliga. Det är skönt att kunna släppa ett vinnande koncept.
Undertecknad, den som skriver den här texten, har funderat mycket på hur jag ska förklara kontrasterna i att Frida Hyvönen säger att hon är otroligt framgångsrik (utifrån sina egna förväntningar), att hon pratar om sina vanliga konserter och låtar som ett vinnande koncept, samtidigt som hon låter så oskrytig när hon uttalar de orden. Däremot är hon självklar, både på scenen och bakom scenen. Hon är där hon är för att det inte finns något alternativ. Vem skulle annars vara där?
Vad tror du att den femtonåriga versionen av dig hade tyckt om den du blev, om det du gör i dag?
– Jag tror verkligen att den femtonåriga jag hade tyckt om den här föreställningen och blivit inspirerad av den. Hon hade gillat att det är dans, sång och ett slags kvinnokollektiv på scen. Så konsten hade hon uppskattat. Men som jag minns det hade jag en väldigt annorlunda bild av vem jag skulle vara som vuxen. Än den jag blev.
Frida Hyvönen säger att den unga Frida trodde att hon skulle bli lite mer strikt och stel, elegant och seriös, som vuxen.
– I stället är jag minst lika flamsig som när jag var i den åldern. Det är bra. Jag var ganska blyg, lite mer av en sidekick när jag växte upp och jag tänkte inte så långt framåt, levde nog väldigt mycket i stunden, hade ingen förväntan eller koll på den typen av sammanhang som jag har hamnat i som vuxen, som artist.
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Vi lärare debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.
Annat Ändra i budgeten och för över pengar från yrkesvux till folkhögskolan. Den uppmaningen till regeringen kommer från Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett debattinlägg på Altinget.se
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Nedskärningar Antalet platser på landets folkhögskolor minskas från 33 000 till 32 000. Folkbildningsrådet vill säkerställa folkhögskolornas möjlighet att fullgöra sitt utbildningsuppdrag med hög kvalitet.
Krönika Vem ska komma hem till dig på julafton? I en del familjer är saken avgjord i september medan det i andra skrynklas ut på julaftonens förmiddag. Hur som helst. Lycklig är den som har någon att fira jul med. Det skriver Sara Silfverskiöld.
Kriget i ukraina Hur ska ukrainska flyktingar snabbt komma i jobb? Utnyttja folkhögskolornas kompetens, menar Folkbildningsrådet som drivit ett framgångsrikt EU-projekt.– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar Beatrice Gustafsson.Av totalt 1 400 deltagare i projektet har 900 jobb och 400 studerar vidare.
Reportage På skådespelar- och filmutbildningarna på Sigtuna folkhögskola är det högt tempo som gäller, med många produktioner och filmer. Det ger deltagarna både rutin och självförtroende.
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Krönika Det räcker inte att manifestera enbart för folkhögskolan, utan en mobilisering måste ske brett eftersom basen för den deltagande demokratiska infrastrukturen är i farozonen. Det skriver Benton Wolgers, lärare på Birkagårdens folkhögskola.
Vi lärare debatt Ett år har nu gått sedan Chat GPT lanserades. Läraren och författaren Joakim Sveland skriver om att folkbildningen står starkt rustad i mötet med framtidens AI-skola.
Nedskärningar Folkhögskolor och studieförbund ser med stor oro på utvecklingen av statens finansiering av folkbildningen. I ett gemensamt upprop kräver de en hållbar finansiering. Vi vill ha långsiktiga spelregler, säger Olle Westberg, generalsekreterare i RIO.
Reportage Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Ledare Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av Folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan har en oerhört viktig roll både för individen och för samhället i stort.Det betonar Ingela Bergmo Prvulovic, ny ledare för forskningsmiljön Livslångt lärande och t f centrumledare för Encell vid Jönköpings university.
Lektionstipset Skönlitteratur får klassrummet att expandera. Det säger läraren Daniel Svensson, som använder sex romaner i undervisningen och som låter deltagarna skriva granskande tidningsartiklar.
Pedagogik Nästa år får folkhögskolorna inte längre några pengar för att hålla kursen Svenska från dag ett för asylsökande.– Vi beklagar detta och bedömer att behovet av insatsen kvarstår, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Annat Sara Silfverskiöld om vänskap: Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon.
Utbildningspolitisk talesperson Med brister i skolan är folkhögskolan viktigare än någonsin. Folkbildningen ska vara grunden men den behövs även för kompetensförsörjning med olika yrkesutbildningar. Det var centrala synpunkter under en debatt på Folkhögskoleforum.
Krönika Folkhögskolans styrka är en helt annan, den går mycket djupare och är betydligt mer central för samhällsutvecklingen. Det skriver Hans Carstensen, folkhögskollärare och författare.
Skolutveckling Under en månad ska alla socialdemokratiska riksdagsledamöter besöka minst en folkhögskola var.– Vi vill stärka våra kunskaper om folkhögskolornas situation, säger Magnus Manhammar (S).
Lektionstipset En yta på 40 kvadratmeter. Mer behövs inte för att få drygt hundra kilo potatis. Det har deltagarna på Jönköpings folkhögskola fått räkna ut. De går på allmän kurs och har valt tillvalskursen ”Hållbart liv”.
Skolfinansiering Omkring hundra tusen deltagare går på folkhögskola. Och folkbildning inom studieförbund erbjuds i alla landet kommuner, visar en rapport. Samtidigt väntas stora neddragningar för folkbildningen.Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet, kommenterar Maria Graner på Folkbildningsrådet.
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Sveriges lärare I en del regioner stoppades lärare och deltagare från att manifestation för folkhögskolan i förra veckan.– Regionerna är fria att bestämma vad de har för regelverk, säger Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef vid Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI.