
Streetdance-deltagarna på Åsa folkhögskola får instruktioner och pepp. Foto: Oskar Omne.
Läraren Afra Hosseini (till vänster) instruerar deltagaren Helmi Huhtaniemi. Foto: Oskar Omne.
Reportage
Avståndet mellan USA och dess danskultur och den sörmländska
landsbygden är inte så stort som man kan tro. Dansare från hela världen söker sig nämligen till streetdance-utbildningen på Åsa folkhögskola.
Det är som att vara på en klubb i Berlin. Toto Chiavettas låt ”Hunters” pumpar på, tempot bara ökar och på golvet fortsätter deltagarna vrida på sig, skruva sina kroppar, på något sätt i perfekt samklang med varandra samtidigt som de är inne i sina helt egna världar. Ett slags frihet med tydliga ramar. Läraren Afra Hosseini gå-dansar runt i salen och nickar gillande, säger något på engelska här och något på svenska där innan hon går till mixerbordet och sänker ljudet. Hon gick själv här på Åsa folkhögskola i två år kring det förra decennieskiftet. Väggarna pryds av bilder på Run DMC, Fugees och Donna Summer och det är ingen klubb, det är en gymnastiksal där utomhusskor är bannlysta men Afra Hosseini vill gärna att det hon lär ut, med dansstilen som utgångspunkt, ska vara så klubbdoftande som det bara går. Hur känns det egentligen när man dansar på klubben? Hur känns det när man kommer in i den där känslan, den där zonen?
– Min ingång är att det ska vara kul. Sedan är kanske min uppfattning om vad som är kul kanske inte samma som den alla andra har. Men jag vill att det ska hända många olika saker på en lektion, så att det finns något för alla. Jag försöker skapa många möten, de får dansa mycket med varandra, de får känna av varandras dans, säger Afra Hosseini.
Vi befinner oss i Sköldinge i Sörmland, någon mil utanför Flen. De två ettåriga
kurserna heter Five styles och One style och i dag handlar det om house och precis som de andra dansstilarna locking, popping, breaking och hiphop, får den plats under streetdance-paraplyet. Deltagarna bär, de flesta av dem i alla fall, bylsiga träningsbyxor. Några av dem har jeans, många har grå eller svarta t-shirts. Afra Hosseini har håret i knut, byxorna är gröna och t-shirten gråsvart. Efter lektionen, i ett litet rum kallat hiphop-biblioteket, förklarar Afra Hosseini att mycket också handlar om att känna av vilket mood deltagarna är i.
”Den här platsen knyter ihop olika generationer av dansare.”
– Jag är en positiv person, tycker om att skoja med folk och tycker om att vara personlig. Jag vill skapa en varm känsla i rummet, konstaterar Afra Hosseini.
För henne handlade tiden som deltagare på Åsa folkhögskola mycket om att hon förbättrade sig själv OCH sin dans, som hon uttrycker det. Hon lärde känna sin kropp och sitt sätt att dansa men hon knöt också kontakter, både personliga och yrkesmässiga, på skolan, ovärderliga sådana. Flera av lärarna på skolan nu gick samtidigt som Afra Hosseini och under sina år som dansare har hon jobbat med många av sina kamrater från Åsa.
– Det är kanske sånt man inte tänker på när man går här. Den här platsen knyter ihop olika generationer av dansare. Så jag, som lärare, försöker föra vidare traditionen, säger Afra Hosseini som är tacksam för det hon lärde sig här.
Hon understryker att skolan är viktig för hela streetdance-världen. Folk från länder som Australien, Colombia, Kanada, Frankrike och USA söker sig till Åsa folkhögskola.
– Alla som kommer hit och undervisar vet vad den här platsen är och känner vad platsen betyder. Det som är kul med att jobba här är att folk verkligen vill nörda ner sig i musiken, i stilen och i historien. Den höga nivån gör också att det är en utmaning för mig att vara på en nivå som deltagarna tycker är värdefull, förklarar Afra Hosseini.
”Den här platsen knyter ihop olika generationer av dansare.” Det gör att även hon blir en bättre dansare. Hon måste analysera sin egen dans, hur hon lärde sig saker och hur hon gör saker nu. På vilket sätt formar hon sin kropp när hon gör ett visst steg?
– Det måste jag dissekera för att kunna prata om det för deltagarna. Så dansmässigt är det väldigt utvecklande även för mig, både kroppsligt och mentalt. Jag måste tänka på hur jag själv lärde mig och jag måste kunna formulera det, säger Afra Hosseini.
Streetdance-deltagarna på Åsa folkhögskola får instruktioner och pepp. Foto: Oskar Omne.
Hon poängterar att deltagarna lär sig jättemycket även när de inte har en lärare framför sig, då de är själva och med sina kamrater. Söktrycket är olika stort år från år och nu har Åsa folkhögskola förändrat hur antagningen går till. Tidigare var det alltid fysisk audition på plats på skolan. Under pandemin och strax efter pandemin var det online-audition som gällde och nu senast var det både online-audition och fysisk audition.
– Vi kände att vi inte fick den information online som vi ville ha. Nu kan folk söka
online och bor man utanför EU, får man göra en tidigare audition enbart online, plus en intervju och några skriftliga frågor. Det är för att visumhanteringen tar så lång tid. För de övriga sökande gäller att de först gör en online-audition och sedan får de komma hit för en fysisk audition i två dagar. Då får vi se hur de jobbar, hur de jobbar tillsammans och hur de är i det här spejset, berättar Afra Hosseini.
Pina Wüstenberg är en av dansarna som har kommit in. Hon är född och uppvuxen
i Köln, har länge varit en del av ett dans-community och fick höra om skolan när hon var på ett event i Hamburg. Pina Wüstenberg som har studerat fysik tidigare, lockades dubbelt, av utbildningen men också av den trygga och ombonade miljön på skolan. Redan när hon sökte till Åsa folkhögskola var tanken att hon skulle ta med sig det hon lär sig för att själv kunna lära ut och föra traditionen vidare hemma i Tyskland.
Det går inte att dölja om du har en dålig dag
– Tiden här har förändrat mig. Jag har alltid sett mig som en extrovert person men i Köln har jag också alltid haft tid till att vara för mig själv. Här finns det alltid folk i närheten, det går inte att dölja om du har en dålig dag. Det gör att du är tvungen att vara ärlig och tvungen att visa vem du verkligen är, säger Pina Wüstenberg.
Hon lägger till att miljön och atmosfären gör att man till slut blir tvungen att vara lite mjukare, lite snällare även mot sig själv. Kamraten från Kalix, Elin Söderlund, är inne på samma spår. Hon brinner för danskulturen, precis som Pina Wüstenberg och Afra Hosseini.
– När man kommer hit är det så mycket emotionellt som händer. Jag har vuxit mycket som person. Dels för att jag får utöva mitt intresse, det ger mig ett lyckorus att jag får hålla på med det jag älskar. Dels är det en plats som lockar fram många olika sorters känslor. Det är kämpigt och gör ont men det gör mig så väl ändå, menar Elin Söderlund som vet att hon alltid kommer att ha dansen i sitt liv. På ett eller annat sätt.
Åsa folkhögskola ligger i Sköldinge i Sörmland.
De ettåriga kurserna är Five styles och One style.
De olika formerna av streetdance som lärs ut – locking, popping, breaking, house och hiphop – är sprungna ur 1970-talets streetdance-kultur.
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Vi lärare debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.
Annat Ändra i budgeten och för över pengar från yrkesvux till folkhögskolan. Den uppmaningen till regeringen kommer från Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett debattinlägg på Altinget.se
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Nedskärningar Antalet platser på landets folkhögskolor minskas från 33 000 till 32 000. Folkbildningsrådet vill säkerställa folkhögskolornas möjlighet att fullgöra sitt utbildningsuppdrag med hög kvalitet.
Krönika Vem ska komma hem till dig på julafton? I en del familjer är saken avgjord i september medan det i andra skrynklas ut på julaftonens förmiddag. Hur som helst. Lycklig är den som har någon att fira jul med. Det skriver Sara Silfverskiöld.
Kriget i ukraina Hur ska ukrainska flyktingar snabbt komma i jobb? Utnyttja folkhögskolornas kompetens, menar Folkbildningsrådet som drivit ett framgångsrikt EU-projekt.– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar Beatrice Gustafsson.Av totalt 1 400 deltagare i projektet har 900 jobb och 400 studerar vidare.
Reportage På skådespelar- och filmutbildningarna på Sigtuna folkhögskola är det högt tempo som gäller, med många produktioner och filmer. Det ger deltagarna både rutin och självförtroende.
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Krönika Det räcker inte att manifestera enbart för folkhögskolan, utan en mobilisering måste ske brett eftersom basen för den deltagande demokratiska infrastrukturen är i farozonen. Det skriver Benton Wolgers, lärare på Birkagårdens folkhögskola.
Vi lärare debatt Ett år har nu gått sedan Chat GPT lanserades. Läraren och författaren Joakim Sveland skriver om att folkbildningen står starkt rustad i mötet med framtidens AI-skola.
Nedskärningar Folkhögskolor och studieförbund ser med stor oro på utvecklingen av statens finansiering av folkbildningen. I ett gemensamt upprop kräver de en hållbar finansiering. Vi vill ha långsiktiga spelregler, säger Olle Westberg, generalsekreterare i RIO.
Reportage Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Ledare Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av Folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan har en oerhört viktig roll både för individen och för samhället i stort.Det betonar Ingela Bergmo Prvulovic, ny ledare för forskningsmiljön Livslångt lärande och t f centrumledare för Encell vid Jönköpings university.
Lektionstipset Skönlitteratur får klassrummet att expandera. Det säger läraren Daniel Svensson, som använder sex romaner i undervisningen och som låter deltagarna skriva granskande tidningsartiklar.
Pedagogik Nästa år får folkhögskolorna inte längre några pengar för att hålla kursen Svenska från dag ett för asylsökande.– Vi beklagar detta och bedömer att behovet av insatsen kvarstår, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Annat Sara Silfverskiöld om vänskap: Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon.
Utbildningspolitisk talesperson Med brister i skolan är folkhögskolan viktigare än någonsin. Folkbildningen ska vara grunden men den behövs även för kompetensförsörjning med olika yrkesutbildningar. Det var centrala synpunkter under en debatt på Folkhögskoleforum.
Krönika Folkhögskolans styrka är en helt annan, den går mycket djupare och är betydligt mer central för samhällsutvecklingen. Det skriver Hans Carstensen, folkhögskollärare och författare.
Skolutveckling Under en månad ska alla socialdemokratiska riksdagsledamöter besöka minst en folkhögskola var.– Vi vill stärka våra kunskaper om folkhögskolornas situation, säger Magnus Manhammar (S).
Lektionstipset En yta på 40 kvadratmeter. Mer behövs inte för att få drygt hundra kilo potatis. Det har deltagarna på Jönköpings folkhögskola fått räkna ut. De går på allmän kurs och har valt tillvalskursen ”Hållbart liv”.
Skolfinansiering Omkring hundra tusen deltagare går på folkhögskola. Och folkbildning inom studieförbund erbjuds i alla landet kommuner, visar en rapport. Samtidigt väntas stora neddragningar för folkbildningen.Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet, kommenterar Maria Graner på Folkbildningsrådet.
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Sveriges lärare I en del regioner stoppades lärare och deltagare från att manifestation för folkhögskolan i förra veckan.– Regionerna är fria att bestämma vad de har för regelverk, säger Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef vid Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI.