Streetdance-deltagarna på Åsa folkhögskola får instruktioner och pepp. Foto: Oskar Omne.
Till startsidan
Läraren Afra Hosseini (till vänster) instruerar deltagaren Helmi Huhtaniemi. Foto: Oskar Omne.
Reportage
Avståndet mellan USA och dess danskultur och den sörmländska
landsbygden är inte så stort som man kan tro. Dansare från hela världen söker sig nämligen till streetdance-utbildningen på Åsa folkhögskola.
Det är som att vara på en klubb i Berlin. Toto Chiavettas låt ”Hunters” pumpar på, tempot bara ökar och på golvet fortsätter deltagarna vrida på sig, skruva sina kroppar, på något sätt i perfekt samklang med varandra samtidigt som de är inne i sina helt egna världar. Ett slags frihet med tydliga ramar. Läraren Afra Hosseini gå-dansar runt i salen och nickar gillande, säger något på engelska här och något på svenska där innan hon går till mixerbordet och sänker ljudet. Hon gick själv här på Åsa folkhögskola i två år kring det förra decennieskiftet. Väggarna pryds av bilder på Run DMC, Fugees och Donna Summer och det är ingen klubb, det är en gymnastiksal där utomhusskor är bannlysta men Afra Hosseini vill gärna att det hon lär ut, med dansstilen som utgångspunkt, ska vara så klubbdoftande som det bara går. Hur känns det egentligen när man dansar på klubben? Hur känns det när man kommer in i den där känslan, den där zonen?
– Min ingång är att det ska vara kul. Sedan är kanske min uppfattning om vad som är kul kanske inte samma som den alla andra har. Men jag vill att det ska hända många olika saker på en lektion, så att det finns något för alla. Jag försöker skapa många möten, de får dansa mycket med varandra, de får känna av varandras dans, säger Afra Hosseini.
Vi befinner oss i Sköldinge i Sörmland, någon mil utanför Flen. De två ettåriga
kurserna heter Five styles och One style och i dag handlar det om house och precis som de andra dansstilarna locking, popping, breaking och hiphop, får den plats under streetdance-paraplyet. Deltagarna bär, de flesta av dem i alla fall, bylsiga träningsbyxor. Några av dem har jeans, många har grå eller svarta t-shirts. Afra Hosseini har håret i knut, byxorna är gröna och t-shirten gråsvart. Efter lektionen, i ett litet rum kallat hiphop-biblioteket, förklarar Afra Hosseini att mycket också handlar om att känna av vilket mood deltagarna är i.
”Den här platsen knyter ihop olika generationer av dansare.”
– Jag är en positiv person, tycker om att skoja med folk och tycker om att vara personlig. Jag vill skapa en varm känsla i rummet, konstaterar Afra Hosseini.
För henne handlade tiden som deltagare på Åsa folkhögskola mycket om att hon förbättrade sig själv OCH sin dans, som hon uttrycker det. Hon lärde känna sin kropp och sitt sätt att dansa men hon knöt också kontakter, både personliga och yrkesmässiga, på skolan, ovärderliga sådana. Flera av lärarna på skolan nu gick samtidigt som Afra Hosseini och under sina år som dansare har hon jobbat med många av sina kamrater från Åsa.
– Det är kanske sånt man inte tänker på när man går här. Den här platsen knyter ihop olika generationer av dansare. Så jag, som lärare, försöker föra vidare traditionen, säger Afra Hosseini som är tacksam för det hon lärde sig här.
Hon understryker att skolan är viktig för hela streetdance-världen. Folk från länder som Australien, Colombia, Kanada, Frankrike och USA söker sig till Åsa folkhögskola.
– Alla som kommer hit och undervisar vet vad den här platsen är och känner vad platsen betyder. Det som är kul med att jobba här är att folk verkligen vill nörda ner sig i musiken, i stilen och i historien. Den höga nivån gör också att det är en utmaning för mig att vara på en nivå som deltagarna tycker är värdefull, förklarar Afra Hosseini.
”Den här platsen knyter ihop olika generationer av dansare.” Det gör att även hon blir en bättre dansare. Hon måste analysera sin egen dans, hur hon lärde sig saker och hur hon gör saker nu. På vilket sätt formar hon sin kropp när hon gör ett visst steg?
– Det måste jag dissekera för att kunna prata om det för deltagarna. Så dansmässigt är det väldigt utvecklande även för mig, både kroppsligt och mentalt. Jag måste tänka på hur jag själv lärde mig och jag måste kunna formulera det, säger Afra Hosseini.
Streetdance-deltagarna på Åsa folkhögskola får instruktioner och pepp. Foto: Oskar Omne.
Hon poängterar att deltagarna lär sig jättemycket även när de inte har en lärare framför sig, då de är själva och med sina kamrater. Söktrycket är olika stort år från år och nu har Åsa folkhögskola förändrat hur antagningen går till. Tidigare var det alltid fysisk audition på plats på skolan. Under pandemin och strax efter pandemin var det online-audition som gällde och nu senast var det både online-audition och fysisk audition.
– Vi kände att vi inte fick den information online som vi ville ha. Nu kan folk söka
online och bor man utanför EU, får man göra en tidigare audition enbart online, plus en intervju och några skriftliga frågor. Det är för att visumhanteringen tar så lång tid. För de övriga sökande gäller att de först gör en online-audition och sedan får de komma hit för en fysisk audition i två dagar. Då får vi se hur de jobbar, hur de jobbar tillsammans och hur de är i det här spejset, berättar Afra Hosseini.
Pina Wüstenberg är en av dansarna som har kommit in. Hon är född och uppvuxen
i Köln, har länge varit en del av ett dans-community och fick höra om skolan när hon var på ett event i Hamburg. Pina Wüstenberg som har studerat fysik tidigare, lockades dubbelt, av utbildningen men också av den trygga och ombonade miljön på skolan. Redan när hon sökte till Åsa folkhögskola var tanken att hon skulle ta med sig det hon lär sig för att själv kunna lära ut och föra traditionen vidare hemma i Tyskland.
Det går inte att dölja om du har en dålig dag
– Tiden här har förändrat mig. Jag har alltid sett mig som en extrovert person men i Köln har jag också alltid haft tid till att vara för mig själv. Här finns det alltid folk i närheten, det går inte att dölja om du har en dålig dag. Det gör att du är tvungen att vara ärlig och tvungen att visa vem du verkligen är, säger Pina Wüstenberg.
Hon lägger till att miljön och atmosfären gör att man till slut blir tvungen att vara lite mjukare, lite snällare även mot sig själv. Kamraten från Kalix, Elin Söderlund, är inne på samma spår. Hon brinner för danskulturen, precis som Pina Wüstenberg och Afra Hosseini.
– När man kommer hit är det så mycket emotionellt som händer. Jag har vuxit mycket som person. Dels för att jag får utöva mitt intresse, det ger mig ett lyckorus att jag får hålla på med det jag älskar. Dels är det en plats som lockar fram många olika sorters känslor. Det är kämpigt och gör ont men det gör mig så väl ändå, menar Elin Söderlund som vet att hon alltid kommer att ha dansen i sitt liv. På ett eller annat sätt.
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.