
Som femtonåring vann Linda Jones en novelltävling i radions P3. Författare var det hon ville bli.
Linda Jones har studerat på folkhögskola vid tre olika tillfällen och hon hyllar utbildningsformen. Foto: Oskar Omne
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
– Är det för stereotypt? Det är det jag har grubblat mest över. Det kan vara svårt när det handlar om glesbygd, machokultur. Vad ska folk säga? Kan jag skriva en bok för ungdomar där jag skriver om Länsstyrelsen typ 50 gånger?
Ja, det kunde hon och inte verkar det hindra unga eller vuxna som har läst boken. Så där är det med skrivandet för henne, hon tvivlar. Hon har som hon säger det, tio olika djävulsadvokater som sitter och säger emot. Då måste hon försvara sina idéer.
Efter många år som journalist är Linda Jones sedan en tid dramaproducent på Sveriges Radio P1. Men hon är också författare och den här dagen är ingen vanlig dag. Om några timmar börjar Augustgalan och ”De tar allt ifrån mig” är nominerad i barn- och ungdomskategorin.
Något pris blir det inte för Linda men det vet vi inte när vi ses i Stockholm, i Elin Wägner-rummet på hennes förlag. Hon bär en randig skjorta, håret är långt.
Det är en våldsam bok hon har skrivit, en bok som nästan skriker ut frustration över att växa upp i ett nermonterat Sverige. Hon skildrar tonåringar och deras liv i den fiktiva orten Marken, någonstans i Norrlands inland. Här finns Frida, berättarjaget, här finns jaktlaget, här finns den nya killen i klassen, Frej, och här finns ”Korsningen”, något älgliknande som ska skyddas och så stoppas till och med älgjakten.
– Jag är uppvuxen och bor i Lule. Som är en stad som suger ut glesbygden. Jag kommer inte från glesbygden. Jag är inte de här personerna som jag skriver om. Men om man jämför med Stockholm och storstäderna så är jag eller vi, den som sugs ut. Frustrationen är hundra procent begriplig, säger Linda Jones vars efternamn inte uttalas på engelska utan så som man säger Jonas.
Som femtonåring vann Linda Jones en novelltävling i radions P3. Författare var det hon ville bli.
Sedan lägger hon till att det snarare är tvärtom i Norrbotten. Man tar allt med jämnmod, det är som det är. Som när hon en dag satt i huset där hon arbetar, Sveriges Radios hus i Luleå, i närheten av receptionen. En man pratade i telefon, kanske med Luleå Energi. ”Ja, men nu har elen varit borta i två dygn. När ska den komma? Ja, ja, jo, jo”. Hon konstaterar att det var ingen som skrek, ingen som hetsade upp sig.
Linda Jones suckar, säger att folk i Norrbotten är så vana vid att andra kommer hit och tar, kanske förstör skogen på kuppen och får ingenting tillbaka. Oavsett om det handlar om järnmalm eller el. Sådant sätter sig i själen.
Hon har arbetat länge som journalist, säger att det är svårt att åka runt i ett län som Norrbotten, det är smärtsamt att se byarna där det växer träd genom taket på de gamla skolorna, där fönster är krossade, där det har varit fint en gång i tiden.
– Nu är det så dött på något vis.
Sedan säger Linda Jones att det finns många böcker som tar upp glesbygdsfrågorna, men inte för de yngre läsarna.
– Det är alltid viktigt med representation. De som bor i sådana byar och samhällen ska också få finnas i kulturen och litteraturen och få känna att man syns. Men det är också lika viktigt för de människor som bor långt ifrån att förstå att det är så här det ser ut. Boken är ju fiktion och historien är ju ganska långt dragen men nedmonteringen existerar ju.
Kunde du läsa om dig själv, kunde du känna igen dig i det du läste när du växte upp i Luleå?
– Ja, Katarina Kieri, en författare från Lule som nu bor i Stockholm sedan många år tillbaka, hon fick Augustpriset 2004. Hon hade skrivit två böcker, ”Dansar Elias? Nej!” och ”Ingen grekisk gud, precis”. Jag minns det så väl, det stod uttryckligen Lule, Mjölkuddsvägen. Det var verkligen wow, jag kände igen mig. Fiket, sporthallen. Det var enormt att få vara med om det även om det var en annan tid, utan sociala medier. Jag vet inte om man känner så i dag.
Vad tror du att den femtonåriga versionen av dig hade tänkt om den du blev, om den du är i dag?
– Jag läste som en galning och skrev ganska mycket, var med i en novelltävling i P3 när jag var femton. Den personen hade tyckt att det var enormt, det som har hänt, och hade nog inte trott på det. ”Man kan ju inte bli författare”. Jag tror att jag inte reflekterade så mycket då på vad skrivandet var för mig, det bara kom, jag tyckte att det var kul. Det fanns nog bara i mig och när jag väl började skriva igen var det som om dörren till ett nytt liv öppnades upp.
Alla i hennes familj är ekonomer. Hon skrattar när hon säger att hon verkligen är det svarta fåret, den udda, den som gör flummiga grejer.
Då och då stannar Linda Jones upp. Hon tycker att hon ”babblar så mycket” och vi, två journalister, fnissar åt att hon i huvudet, under vårt samtal, bedömer det hon själv har sagt: ”Bra citat, dåligt citat. Ta bort det där, ta med det där”. Hon gör en inre radioklippning utan att kunna hejda sig, hon som är så kluven till sitt Lule. Ska hon verkligen bo där i hela sitt liv? Jo, det ska hon nog. Trots allt.
Linda Jones romandebuterade med ”Bete sig” 2019, en bok hon fick Norrlands litteraturpris för och deltog sedan i tidningen Skrivas novelltävling när hon precis hade börjat på Skrivarlinjen på Jakobsbergs folkhögskola. Något pris i tävlingen fick hon inte men idén kunde hon utveckla till en roman, till ”De tar allt ifrån mig”. Från början hade hon en annan idé men den här kändes mycket viktigare och större, hon gick igång på ett helt annat sätt.
Hon har gått journalistutbildningen på Kalix folkhögskola, skrivarkurs på Österlens folkhögskola, på distans precis som när hon gick på Jakobsbergs folkhögskola.
– Jag skickade en bok till personalen på Jakobsbergs folkhögskola som tack. ”Utan er ingen bok”, skrev jag. Det hade inte gått. Jag behövde gå en skrivarkurs och jag behövde en kurs där jag kunde arbeta enbart med ett projekt i ett halvår.
Tiden på Kalix folkhögskola var underbar det första läsåret, betydligt tuffare det andra året. Hon ser nästan lite besvärad ut, skrattar till.
– Man ska nog inte bo på internat längre än ett år. Det skapades en stämning där vi nästan tappade greppet om vad vi höll på med. Det tog lång tid innan jag repade mig från det som hände. Det var faktiskt det boken jag skippade att skriva skulle handla om. I första kapitlet citerade jag August Strindberg: "Akta dig din jävel, vi ses i min nästa roman." Ganska töntigt, men också befriande? Vi får se vad det blir av den berättelsen.
Vi pratar folkbildning i Elin Wägner-rummet som har fönster ut mot Sveavägen. Hon menar att det är som att låta alla människor få en chans och inte minst innebär folkhögskolornas spretighet och bredd vägar åt många olika håll, alla behöver inte stöpas i samma mall.
– Att få göra det man tycker om och ändå kan det bli något av det, den drömmen. Det behöver inte vara så nyttigt på det sätt som mycket annars anses vara i dag. Det kan vara så utvecklande och ge så mycket till en människa. Jag tänker att en del av Sverige, vilar på det här, det är en viktig del i vårt system, säger Linda Jones.
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Vi lärare debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.
Annat Ändra i budgeten och för över pengar från yrkesvux till folkhögskolan. Den uppmaningen till regeringen kommer från Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett debattinlägg på Altinget.se
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Nedskärningar Antalet platser på landets folkhögskolor minskas från 33 000 till 32 000. Folkbildningsrådet vill säkerställa folkhögskolornas möjlighet att fullgöra sitt utbildningsuppdrag med hög kvalitet.
Krönika Vem ska komma hem till dig på julafton? I en del familjer är saken avgjord i september medan det i andra skrynklas ut på julaftonens förmiddag. Hur som helst. Lycklig är den som har någon att fira jul med. Det skriver Sara Silfverskiöld.
Kriget i ukraina Hur ska ukrainska flyktingar snabbt komma i jobb? Utnyttja folkhögskolornas kompetens, menar Folkbildningsrådet som drivit ett framgångsrikt EU-projekt.– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar Beatrice Gustafsson.Av totalt 1 400 deltagare i projektet har 900 jobb och 400 studerar vidare.
Reportage På skådespelar- och filmutbildningarna på Sigtuna folkhögskola är det högt tempo som gäller, med många produktioner och filmer. Det ger deltagarna både rutin och självförtroende.
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Krönika Det räcker inte att manifestera enbart för folkhögskolan, utan en mobilisering måste ske brett eftersom basen för den deltagande demokratiska infrastrukturen är i farozonen. Det skriver Benton Wolgers, lärare på Birkagårdens folkhögskola.
Vi lärare debatt Ett år har nu gått sedan Chat GPT lanserades. Läraren och författaren Joakim Sveland skriver om att folkbildningen står starkt rustad i mötet med framtidens AI-skola.
Nedskärningar Folkhögskolor och studieförbund ser med stor oro på utvecklingen av statens finansiering av folkbildningen. I ett gemensamt upprop kräver de en hållbar finansiering. Vi vill ha långsiktiga spelregler, säger Olle Westberg, generalsekreterare i RIO.
Reportage Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Ledare Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av Folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan har en oerhört viktig roll både för individen och för samhället i stort.Det betonar Ingela Bergmo Prvulovic, ny ledare för forskningsmiljön Livslångt lärande och t f centrumledare för Encell vid Jönköpings university.
Lektionstipset Skönlitteratur får klassrummet att expandera. Det säger läraren Daniel Svensson, som använder sex romaner i undervisningen och som låter deltagarna skriva granskande tidningsartiklar.
Pedagogik Nästa år får folkhögskolorna inte längre några pengar för att hålla kursen Svenska från dag ett för asylsökande.– Vi beklagar detta och bedömer att behovet av insatsen kvarstår, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Annat Sara Silfverskiöld om vänskap: Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon.
Utbildningspolitisk talesperson Med brister i skolan är folkhögskolan viktigare än någonsin. Folkbildningen ska vara grunden men den behövs även för kompetensförsörjning med olika yrkesutbildningar. Det var centrala synpunkter under en debatt på Folkhögskoleforum.
Krönika Folkhögskolans styrka är en helt annan, den går mycket djupare och är betydligt mer central för samhällsutvecklingen. Det skriver Hans Carstensen, folkhögskollärare och författare.
Skolutveckling Under en månad ska alla socialdemokratiska riksdagsledamöter besöka minst en folkhögskola var.– Vi vill stärka våra kunskaper om folkhögskolornas situation, säger Magnus Manhammar (S).
Lektionstipset En yta på 40 kvadratmeter. Mer behövs inte för att få drygt hundra kilo potatis. Det har deltagarna på Jönköpings folkhögskola fått räkna ut. De går på allmän kurs och har valt tillvalskursen ”Hållbart liv”.
Skolfinansiering Omkring hundra tusen deltagare går på folkhögskola. Och folkbildning inom studieförbund erbjuds i alla landet kommuner, visar en rapport. Samtidigt väntas stora neddragningar för folkbildningen.Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet, kommenterar Maria Graner på Folkbildningsrådet.
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Sveriges lärare I en del regioner stoppades lärare och deltagare från att manifestation för folkhögskolan i förra veckan.– Regionerna är fria att bestämma vad de har för regelverk, säger Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef vid Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI.