
Susanne Danielsson förklarar för Arvid Johnsson vilka uppgifter våra olika organ har.
Sofia Pettersson, Arvid Johnsson och Anna-Lena Coleman pustar ut. Foto: André de Loisted.
Reportage Med sin hälsocoachutbildning vill Munka folkhögskola ge deltagarna kunskap om kost, träning och mänskligt beteende. Valbara kurser om klimakteriet och psykisk hälsa har lagts in för att höja utbildningens attraktivitet.
Folkhögskoleläraren Susanne Danielsson använder sockerbitar, bitar från en tågbana, legogubbar och ett hopprep tillsammans med organen från en torso när hon demonstrerar hur blodsockret regleras och hur energiomsättningen går till i kroppen. Deltagarna Sofia Pettersson och Arvid Johnsson lyssnar.
När Susanne Danielsson skakar på det röda hopprepet ”försvinner” sockerbitarna igenom repslingorna och ned på bordet. Hopprepet symboliserar våra muskler, när de är i rörelse förbränns glykogen, förklarar hon.
– Att visa hur flödet ser ut var en utmaning. Det tog mig många år att komma på det här sättet åskådliggöra det hela på, säger hon efter sin demonstration.
Susanne Danielsson är utbildad folkhögskollärare och undervisar i kost och fysiologi.
Susanne Danielsson är utbildad förskollärare och undervisar i kost och fysiologi på Munka folkhögskola i Munka Ljungby i nordvästra Skåne. Hon arbetar halvtid och har nästan hela sin halvtid på skolans hälsocoachutbildning.
Det är hennes tjugofemte år på skolan. Tidigare undervisade hon mest i biologi och naturkunskap på allmän kurs. Under studierna i biologi vid Lunds universitet hittade hon inte något område att fortsätta med som forskare. Hennes omgivning tyckte att hon skulle passa bra som lärare och så blev det.
Utbildningen till hälsocoach ligger henne varmt om hjärtat. Friheten är stor och utbildningen utvecklas i stor utsträckning tillsammans med deltagarna. ”Jag skapar min kurs”, som hon uttrycker det.
Susanne Danielsson förklarar för Arvid Johnsson vilka uppgifter våra olika organ har.
Utbildningens inriktning har allt mer orienterat sig mot personlig träning.
– Jag älskar att gymma och har alltid varit aktiv, ända sedan jag var barn. Det gäller att ta hand om den kropp man fått, säger Susanne Danielsson.
Hälsocoachutbildningen vänder sig till dem som vill motivera andra till en hälsosam livsstil. Den bygger huvudsakligen på tre ämnesområden: kost, fysisk aktivitet och beteendevetenskap. Det är en eftergymnasial utbildning som ges på heltid under tre terminer. Tredje terminen sker mestadels på distans med mycket praktik.
Tänkbara yrken efter avslutad utbildning är kostrådgivare, massör och personlig tränare, PT. Många blir egenföretagare i hälsobranschen.
– Mycket händer med deltagarna under utbildningen. En del fortsätter läsa på högskola och blir fysioterapeuter eller dietister.
De yngre deltagarna brukar ha tränat länge och vill nu även arbeta med träning. Att bli personlig tränare eller massör är två alternativ. På arbetsmarknaden möter de personliga tränarna tuff konkurrens, inte minst från de som gått kortare PT-utbildningar. Under hälsocoachutbildningen på Munka folkhögskola kan man certifiera sig som PT, vilket kan vara en fördel i konkurrensen.
För äldre deltagare handlar det ofta om att de vill lägga om sin livsstil och börja leva hälsosamt. Somliga har tagit tjänstledigt från sitt vanliga jobb för att få en nystart i livet. Tidigare var de flesta deltagarna på hälsocoachutbildningen kvinnor men nu är könsfördelningen jämnare. Fysiologi, anatomi, kost och näringslära, motivationspsykologi och naturen som hälsoresurs är exempel på de delkurser
som ingår. Två valbara delkurser erbjuds, en för kompetens som klimakteriecoach och en för kompetens i första hjälpen till psykisk hälsa. Konkurrensen med andra utbildningar är hård och för ett par år sedan började antalet sökande till hälsocoachutbildningen gå ner. Det behövdes något för att vända utvecklingen. Susanne Danielsson föreslog då att skolan skulle erbjuda en kurs för klimakteriecoacher. Det visade sig vara ett lyckat drag.
– Det är gynnsamt att ha den kompetensen. Nu talas det mycket om vad som händer i klimakteriet. Då måste vi så klart haka på och jag har kompetensen. En vanlig kund för en PT är en kvinna mitt i livet. Om man inte har börjat träna innan så är det dags att börja i klimakteriet. Träning har effekt mot vallningarna.
Sofia Pettersson och Arvid Johnsson går andra terminen på hälsocoachutbildningen. I deras klass går 13 deltagare. Sofia Pettersson spelade golf och fotboll innan hon fastnade för gymträning.
– Jag blev rekommenderad den här utbildningen och träning är verkligen något jag är intresserad av. Utbildningen är nästan bättre än vad jag hade trott, säger hon.
Hon ser flera möjligheter till jobb efter utbildningen. Troligast är att hon väljer att satsa på att bli PT eller massör.
Arvid Johnsson har provat på en lång rad bollsporter och dessutom kampsport. Nu tillbringar han mycket tid i gymmet.
– Jag hade ett sabbatsår efter gymnasiet. När jag sökte på nätet hittade jag först bara korta kurser, men så hittade jag den här, inte långt från där jag bor, säger han.
Hälsocoachutbildningen på Munka folkhögskola lockade eftersom den har bredd och en helhetssyn på vår hälsa. Han vill jobba för en hälsosam livsstil, gärna som PT på ett gym. Att lära sig hur man för professionella samtal med klienter har varit givande, tycker han.
I skolans gym visar Andreas Carlson, lärare i anatomi och fysisk aktivitet, en grupp deltagare olika sätt i hur man kan träna höftböjaren.
– Det undervisas mer om vissa muskelgrupper än andra. Nu har höftböjaren fått större uppmärksamhet. Vi brukar stretcha den, men kanske glömmer av att träna den, säger Andreas Carlson medan han drar ut bandet i dragapparaten med benet.
Andreas Carlson har själv varit deltagare på Munka folkhögskola. Nu har han varit lärare här sedan 2009.
– Jag efterträdde min egen lärare när jag började här, säger han och skrattar.
Utbildningens orientering mot personlig träning tog fart för omkring 15 år sedan. Några år senare skapades en certifiering för PT, vilket anses vara en kvalitetsstämpel. Under utbildningens tredje termin kan man välja att genomföra kursen som leder till certifiering.
En aspekt i sammanhanget är att fysisk träning också utgör en social aktivitet, framhåller han. Många som tränar, särskilt här i Norden, har ett medlemskap på ett gym.
– Det är intressant att prata om hälsa och kroppsfixering med deltagarna. Man måste fråga sig varför man tränar – för hälsa eller för prestation, säger Andreas Carlson.
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Vi lärare debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.
Annat Ändra i budgeten och för över pengar från yrkesvux till folkhögskolan. Den uppmaningen till regeringen kommer från Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett debattinlägg på Altinget.se
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Nedskärningar Antalet platser på landets folkhögskolor minskas från 33 000 till 32 000. Folkbildningsrådet vill säkerställa folkhögskolornas möjlighet att fullgöra sitt utbildningsuppdrag med hög kvalitet.
Krönika Vem ska komma hem till dig på julafton? I en del familjer är saken avgjord i september medan det i andra skrynklas ut på julaftonens förmiddag. Hur som helst. Lycklig är den som har någon att fira jul med. Det skriver Sara Silfverskiöld.
Kriget i ukraina Hur ska ukrainska flyktingar snabbt komma i jobb? Utnyttja folkhögskolornas kompetens, menar Folkbildningsrådet som drivit ett framgångsrikt EU-projekt.– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar Beatrice Gustafsson.Av totalt 1 400 deltagare i projektet har 900 jobb och 400 studerar vidare.
Reportage På skådespelar- och filmutbildningarna på Sigtuna folkhögskola är det högt tempo som gäller, med många produktioner och filmer. Det ger deltagarna både rutin och självförtroende.
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Krönika Det räcker inte att manifestera enbart för folkhögskolan, utan en mobilisering måste ske brett eftersom basen för den deltagande demokratiska infrastrukturen är i farozonen. Det skriver Benton Wolgers, lärare på Birkagårdens folkhögskola.
Vi lärare debatt Ett år har nu gått sedan Chat GPT lanserades. Läraren och författaren Joakim Sveland skriver om att folkbildningen står starkt rustad i mötet med framtidens AI-skola.
Nedskärningar Folkhögskolor och studieförbund ser med stor oro på utvecklingen av statens finansiering av folkbildningen. I ett gemensamt upprop kräver de en hållbar finansiering. Vi vill ha långsiktiga spelregler, säger Olle Westberg, generalsekreterare i RIO.
Reportage Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Ledare Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av Folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan har en oerhört viktig roll både för individen och för samhället i stort.Det betonar Ingela Bergmo Prvulovic, ny ledare för forskningsmiljön Livslångt lärande och t f centrumledare för Encell vid Jönköpings university.
Lektionstipset Skönlitteratur får klassrummet att expandera. Det säger läraren Daniel Svensson, som använder sex romaner i undervisningen och som låter deltagarna skriva granskande tidningsartiklar.
Pedagogik Nästa år får folkhögskolorna inte längre några pengar för att hålla kursen Svenska från dag ett för asylsökande.– Vi beklagar detta och bedömer att behovet av insatsen kvarstår, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Annat Sara Silfverskiöld om vänskap: Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon.
Utbildningspolitisk talesperson Med brister i skolan är folkhögskolan viktigare än någonsin. Folkbildningen ska vara grunden men den behövs även för kompetensförsörjning med olika yrkesutbildningar. Det var centrala synpunkter under en debatt på Folkhögskoleforum.
Krönika Folkhögskolans styrka är en helt annan, den går mycket djupare och är betydligt mer central för samhällsutvecklingen. Det skriver Hans Carstensen, folkhögskollärare och författare.
Skolutveckling Under en månad ska alla socialdemokratiska riksdagsledamöter besöka minst en folkhögskola var.– Vi vill stärka våra kunskaper om folkhögskolornas situation, säger Magnus Manhammar (S).
Lektionstipset En yta på 40 kvadratmeter. Mer behövs inte för att få drygt hundra kilo potatis. Det har deltagarna på Jönköpings folkhögskola fått räkna ut. De går på allmän kurs och har valt tillvalskursen ”Hållbart liv”.
Skolfinansiering Omkring hundra tusen deltagare går på folkhögskola. Och folkbildning inom studieförbund erbjuds i alla landet kommuner, visar en rapport. Samtidigt väntas stora neddragningar för folkbildningen.Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet, kommenterar Maria Graner på Folkbildningsrådet.
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Sveriges lärare I en del regioner stoppades lärare och deltagare från att manifestation för folkhögskolan i förra veckan.– Regionerna är fria att bestämma vad de har för regelverk, säger Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef vid Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI.