Folkhögskolan för kropp och knopp

Folkhögskoleläraren Susanne Danielsson använder sockerbitar, bitar från en tågbana, legogubbar och ett hopprep tillsammans med organen från en torso när hon demonstrerar hur blodsockret regleras och hur energiomsättningen går till i kroppen. Deltagarna Sofia Pettersson och Arvid Johnsson lyssnar.

När Susanne Danielsson skakar på det röda hopprepet ”försvinner” sockerbitarna igenom repslingorna och ned på bordet. Hopprepet symboliserar våra muskler, när de är i rörelse förbränns glykogen, förklarar hon.  

– Att visa hur flödet ser ut var en utmaning. Det tog mig många år att komma på det här sättet åskådliggöra det hela på, säger hon efter sin demonstration.

Susanne Danielsson är utbildad förskollärare och undervisar i kost och fysiologi på Munka folkhögskola i Munka Ljungby i nordvästra Skåne. Hon arbetar halvtid och har nästan hela sin halvtid på skolans hälsocoachutbildning.

Det är hennes tjugofemte år på skolan. Tidigare undervisade hon mest i biologi och naturkunskap på allmän kurs. Under studierna i biologi vid Lunds universitet hittade hon inte något område att fortsätta med som forskare. Hennes omgivning tyckte att hon skulle passa bra som lärare och så blev det.

Utbildningen till hälsocoach ligger henne varmt om hjärtat. Friheten är stor och utbildningen utvecklas i stor utsträckning tillsammans med deltagarna. ”Jag skapar min kurs”, som hon uttrycker det.

Utbildningens inriktning har allt mer orienterat sig mot personlig träning.

– Jag älskar att gymma och har alltid varit aktiv, ända sedan jag var barn. Det gäller att ta hand om den kropp man fått, säger Susanne Danielsson.

Hälsocoachutbildningen vänder sig till dem som vill motivera andra till en hälsosam livsstil. Den bygger huvudsakligen på tre ämnesområden: kost, fysisk aktivitet och beteendevetenskap. Det är en eftergymnasial utbildning som ges på heltid under tre terminer. Tredje terminen sker mestadels på distans med mycket praktik.

Tänkbara yrken efter avslutad utbildning är kostrådgivare, massör och personlig tränare, PT. Många blir egenföretagare i hälsobranschen.

– Mycket händer med deltagarna under utbildningen. En del fortsätter läsa på högskola och blir fysioterapeuter eller dietister.

De yngre deltagarna brukar ha tränat länge och vill nu även arbeta med träning. Att bli personlig tränare eller massör är två alternativ. På arbetsmarknaden möter de personliga tränarna tuff konkurrens, inte minst från de som gått kortare PT-utbildningar. Under hälsocoachutbildningen på Munka folkhögskola kan man certifiera sig som PT, vilket kan vara en fördel i konkurrensen.

För äldre deltagare handlar det ofta om att de vill lägga om sin livsstil och börja leva hälsosamt. Somliga har tagit tjänstledigt från sitt vanliga jobb för att få en nystart i livet. Tidigare var de flesta deltagarna på hälsocoachutbildningen kvinnor men nu är könsfördelningen jämnare. Fysiologi, anatomi, kost och näringslära, motivationspsykologi och naturen som hälsoresurs är exempel på de delkurser
som ingår. Två valbara delkurser erbjuds, en för kompetens som klimakteriecoach och en för kompetens i första hjälpen till psykisk hälsa. Konkurrensen med andra utbildningar är hård och för ett par år sedan började antalet sökande till hälsocoachutbildningen gå ner. Det behövdes något för att vända utvecklingen. Susanne Danielsson föreslog då att skolan skulle erbjuda en kurs för klimakteriecoacher. Det visade sig vara ett lyckat drag.

– Det är gynnsamt att ha den kompetensen. Nu talas det mycket om vad som händer i klimakteriet. Då måste vi så klart haka på och jag har kompetensen. En vanlig kund för en PT är en kvinna mitt i livet. Om man inte har börjat träna innan så är det dags att börja i klimakteriet. Träning har effekt mot vallningarna.

Bättre än jag hade trott

Sofia Pettersson och Arvid Johnsson går andra terminen på hälsocoachutbildningen. I deras klass går 13 deltagare. Sofia Pettersson spelade golf och fotboll innan hon fastnade för gymträning.

– Jag blev rekommenderad den här utbildningen och träning är verkligen något jag är intresserad av. Utbildningen är nästan bättre än vad jag hade trott, säger hon.

Hon ser flera möjligheter till jobb efter utbildningen. Troligast är att hon väljer att satsa på att bli PT eller massör.

Arvid Johnsson har provat på en lång rad bollsporter och dessutom kampsport. Nu tillbringar han mycket tid i gymmet.

– Jag hade ett sabbatsår efter gymnasiet. När jag sökte på nätet hittade jag först bara korta kurser, men så hittade jag den här, inte långt från där jag bor, säger han.

Helhetssyn på hälsa

Hälsocoachutbildningen på Munka folkhögskola lockade eftersom den har bredd och en helhetssyn på vår hälsa. Han vill jobba för en hälsosam livsstil, gärna som PT på ett gym. Att lära sig hur man för professionella samtal med klienter har varit givande, tycker han.

I skolans gym visar Andreas Carlson, lärare i anatomi och fysisk aktivitet, en grupp deltagare olika sätt i hur man kan träna höftböjaren.

– Det undervisas mer om vissa muskelgrupper än andra. Nu har höftböjaren fått större uppmärksamhet. Vi brukar stretcha den, men kanske glömmer av att träna den, säger Andreas Carlson medan han drar ut bandet i dragapparaten med benet. 

Social aktivitet viktig

Andreas Carlson har själv varit deltagare på Munka folkhögskola. Nu har han varit lärare här sedan 2009.

– Jag efterträdde min egen lärare när jag började här, säger han och skrattar.

Utbildningens orientering mot personlig träning tog fart för omkring 15 år sedan. Några år senare skapades en certifiering för PT, vilket anses vara en kvalitetsstämpel. Under utbildningens tredje termin kan man välja att genomföra kursen som leder till certifiering.

En aspekt i sammanhanget är att fysisk träning också utgör en social aktivitet, framhåller han. Många som tränar, särskilt här i Norden, har ett medlemskap på ett gym.

– Det är intressant att prata om hälsa och kroppsfixering med deltagarna. Man måste fråga sig varför man tränar – för hälsa eller för prestation, säger Andreas Carlson.