Ashley Jämsä trivs utmärkt på Biskops-Arnö folkhögskola. Framtidsplanen är att utbilda sig till maskör.
Till startsidan
Helena Svensson Karhussari, Ashley Jämsä och läraren Niklas Weidenhaijn diskuterar i lektionssalen. Foto: Filippa Ljung
Reportage
På en liten ö mitt i Mälaren mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
– Här kan man korsa ämnesgränser och samarbeta med varandra, säger läraren Niklas Weidenhaijn.
Niklas Weidenhaijn undervisar på allmän kurs på Biskops- Arnö folkhögskola. Han ingår i ett litet arbetslag på fyra lärare med olika yrkeserfarenhet. Han har tidigare varit lärare på universitetet och har arbetat som präst i många år. För ett år sedan kom han hit till Biskops Arnö för att undervisa i matematik och naturkunskap.
– Här kan man korsa ämnesgränser och samarbeta med varandra på ett annat sätt än i vanlig skola. Det är anpassat efter individen där vi kollar på vad just du behöver och vad är viktigt för dig för att nå behörighet, säger Niklas Weidenhaijn.
Biksops Arnö är Niklas Weidenhaijns första arbetsplats som har internat. Det är en egen liten värld, ”nästan som en magisk snökula denna årstid”. Eftersom många av deltagarna bor på ön så stärks studierna i och med att det finns rutiner. Mötet mellan lärare och deltagare är betydelsefullt och lärarnas ambition är att se och stötta individen där den befinner sig.
– Alla människor som jobbar här är så härliga och det skapar den där familjära stämningen. Här är det mycket folkhögskola på ett mycket bra sätt. Det jag tycker mycket om är samarbetet mellan lärare och deltagare. När det fungerar, då är det som bäst.
Niklas Weidenhaijn menar att det är en annan känsla på just Biskops- Arnö än andra skolor han har jobbat. Arbetslaget har stor betydelse för trivseln. Alla kommer med olika kunskap och ingångar. Respekten finns där, berättar Niklas Weidenhaijn. Han har nytta av sina erfarenheter från prästyrket att alltid möta människor med respekt och omsorg.
– En stor erfarenhet jag har funnit är att prata med människor i utsatta situationer eller som har det jobbigt av olika orsaker. Vi har deltagare som har mycket i bagaget och som kämpar med olika saker i sina liv. Så fort det är något så har vi alla i arbetslaget samma syn och försöker hjälpa så gott det går. Här finns också handledning vilket inte finns på alla skolor. Vi följer upp och ser. Varje deltagare har ett unikt hopp och det vill vi lyfta.
Ashley Jämsä trivs utmärkt på Biskops-Arnö folkhögskola. Framtidsplanen är att utbilda sig till maskör.
En av deltagarna på allmän kurs är Ashley Jämsä, 20 år. Han har haft en uppväxt med mycket prestationsångest över betygen. Han känner att han inte har blivit uppbackad av lärare fastän han har haft ett brinnande intresse av att lära sig. I augusti förra året började Ashley Jämsä på Biskops- Arnö för att läsa upp betygen. Han bor på skolans internat.
– En av mina vänner som gått allmän kurs tipsade mig om skolan. Mina betyg var bra innan gymnasiet men min mentala hälsa blev sämre när jag blev deprimerad. Sen kom corona och det ledde till distansundervisning. Då tappade jag både det sociala och undervisningen. Så därför har jag hälften av min gymnasiebehörighet.
För att komma in i rutiner och få tillbaka disciplinen landade Ashley Jämsä i att läsa på en folkhögskola med internat. Och Biskops-Arnö känns rätt. Här har han eget rum men delar kök, dusch och toalett. Rummet imponerar från golv till tak med egengjord konst, skräckfilmstema från 70-talet, olika färger på belysning, pennor, smycken och böcker. Här har han gjort sig hemmastadd.
– Jag ville komma bort ifrån Stockholm. Det finns en stillhet och ett lugn här som jag tycker mycket om. Plus att jag har fått tillbaka det sociala som jag förlorade i och med corona, berättar Ashley Jämsä och blickar ut över den snötäckta gården.
Han uppskattar även de fasta rutinerna. Skoldagen börjar samma tid 09.00 varje morgon och slutar 16.00 med fikapauser och lunchrast inkluderad.
För Ashley Jämsä är det väldigt viktigt att inte stressa fram betygen.
– Innan Biskops var skolan en hets och man skulle plöja igenom varje ämne för att bli klar. Kunskapen fastnar här på ett annat sätt.
– Jag gillar sättet lärarna lär ut på, exempel matten där vi har Niklas. Det är väldigt kul. Jag tycker om hans principer med ett gemensamt lärande. Vi är ofta uppdelade i halvklass vilket gör att lärarna ser en. Men också att lärarna kan sätta sig och snacka med en utan att det blir den här lärar-elevrollen som jag upplevt innan.
Ashley Jämsä har alltid tyckt om de estetiska ämnena och på Biskops Arnö uppskattar han att det finns en bild- och formprofil på allmän kurs.
– Jag är ett stort fan av Skräckfilm så när jag är klar här så vill jag fortsätta plugga vidare till maskör. Jag har möjlighet att hålla på med skapande på bild- och formen, som jag valt utöver mina vanliga ämnen. Där får man jobba med det man själv vill eller finna nya intressen.
Efter att Ashley varit isolerad så är han nu omringad av människor på skolan. Han tycker att det har varit skönt att få tillbaka det sociala livet i och med att det blev distansundervisning i gymnasiet. Och nu är han tydlig med sin identitet:
– Jag var inte ute som trans i början av gymnasiet vilket hämmade det sociala där jag kände mig utanför men förstod inte varför. Det är otroligt skönt att börja här och ha ett konkret grepp om min identitet. På Biskops har jag fått ett sammanhang och gemenskap. Här har jag blivit en gladare och socialare människa och är på en plats där jag mår bra, berättar Ashley Jämsä och ler när dag sakta övergår till kväll på folkhögskolan Biskops- Arnö.
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.