
Andreas Fejes, är professor i vuxenpedagogik, driver ett bryggeri och har byggt en musikstudio.
Andreas Fejes är en flitig debattör i frågor om vuxenpedagogik och folkbildning. Foto: Christian Ekstrand
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Om några timmar ska han till Skolverkets lokaler i Solna. Men först går vi från Centralstationen till Sergels torg, till Kulturhuset och terrassen där. Andreas Fejes, som i dag är professor i vuxenpedagogik i Linköping, växte upp i ett arbetarhem i Eskilstuna. Mamma var städerska och pappa elektriker och Andreas var en av de första i släkten som fortsatte plugga efter gymnasiet och som han säger det nu: När arbetarklassens kids söker sig till universitet, då är det antingen sjuksköterskeyrket eller läraryrket som hägrar. Han sökte till lärarutbildningen i Linköping, kom in och flyttade dit.
Dialekten är mer gnällbälte än östgötska trots mer än 25 år i Östergötland. Det kan se kaxigt ut i skrift, det som kommer nu men det låter inte så när han säger det. Han trodde att det skulle vara tufft och svårt, en riktig utmaning, på universitetet men insåg ganska snabbt att det inte alls var tufft. I själva verket var det ganska slappt. Andreas Fejes blev besviken och gick istället all in på allt, både studentlivet och själva studierna. Han läste dubbel- och trippelfart och fick till slut en examen som SO-lärare i grundskolan årskurs 4-9. Han vikarierade sedan, bland annat i en sexa under en längre period och det gick upp för honom att det inte var det han ville syssla med.
Han kände ett sug efter en intellektuell utmaning och var inte nöjd med den utmaning han hade fått på universitetet. Det lockade mer att söka till forskarutbildningen och han hade då tagit även en magisterexamen i historia och fick till slut en doktorandtjänst med fokus på vuxnas lärande.
– Det var mycket en slump att det blev så men jag är glad att jag hamnade där. Det har varit bra, inte minst karriärmässigt, säger Andreas Fejes.
Sedan började han gräva i forskning om komvux, med intresset för historia i ryggen. Nu, som flitig debattör angående det mesta som rör vuxenpedagogik, säger han, apropå vuxenpedagogikens status, att den dels befinner sig i bakvattnet gentemot det som anses som nyttigt, medicin och teknik och att den dels står i skuggan av ”den vanliga skolan” och därmed även i skuggan av övriga lärarutbildningar.
Efter intervjun, när jag transkriberar, inser jag att Andreas Fejes talar i väldigt långa meningar med många bisatser. Det är inget jag tänker på först men senare blir det väldigt tydligt. Det säger något om honom, liksom att han samtidigt bär en färgglad skjorta med mönster, driver ett bryggeri som växer snabbt och har byggt en egen musikstudio. Han är väldigt mycket akademiker men han är också en nörd som bannemej inte sparar på krafterna om han ska göra något. Han har han även jobbat lokalpolitiskt för Socialdemokraterna i många år. Komplex är nog ordet jag söker.
– Eftersom lärarutbildningen är så tätt förknippad med den största institutionen vi har i Sverige, skolan och skolan är en ständig debattfråga som alla har åsikter om, så blir forskning som kopplar an till det, utsatt för spott och spe i det offentliga. Det andra, det jag och andra håller på med, forskning om vuxenutbildning och folkbildning, det är lite marginaliserat. Det handlar mycket om okunskap. Politiker kan till exempel väldigt lite om komvux. Det är pinsamt att se hur vissa ledamöter, från alla håll och kanter, i utbildningsutskottet i riksdagen ibland kan så lite om något de beslutar om, tycker Andreas Fejes.
Hans mission, inte minst under de tolv åren som professor, har varit att sätta folkhögskolan, studieförbunden, komvux, yrkeshögskolan och yrkesgymnasierna, på agendan. Det är många människor som berörs av dessa verksamheter och ja, finansierar man utbildning för vuxna måste man också se till att det finns forskning om det.
– Det viktigaste vi, för jag är långt ifrån ensam, har lyckats med, är att vi så länge har pekat på just behovet av mer forskning om de här områdena. Vi har varit framgångsrika i jakten på pengar till forskning. Vi bedrev också, under många år, lobbyarbete tillsammans med folkhögskolornas parter. Till slut lyckades vi med att få till en forskarskola för folkhögskolornas lärare.
Andreas Fejes, är professor i vuxenpedagogik, driver ett bryggeri och har byggt en musikstudio.
Just nu har de i Linköping sexton doktorander som forskar om komvux eller folkhögskola. Tio till om man räknar in övriga lärosäten i Sverige. Så stor har vuxenpedagogiken som forskningsområde aldrig varit tidigare och det gäller även om man blickar utanför landets gränser.
Mer skeptisk är han däremot till att det på lärarutbildningarna handlar väldigt lite om allt det som inte rör grundskolan och gymnasiet.
– Lärarutbildningarna ska förbereda för de sammanhang lärare ska jobba i. Det har jag tjatat om sedan 2002 när jag började som doktorand. Men det har nästan inte skett någon förändring alls. Det handlar om att folk inte kan något om det, de bryr sig inte och lärarutbildningarna är samtidigt fullspäckade av politisk klåfingrighet med nya mål.
Till slut insåg Andreas Fejes att det inte går att få gehör för sina tankar om man inte gör något på papperet, ”siffermässigt”. Så han samlade in kursplaner och litteraturlistor från mer än tio olika lärarutbildningar för att systematiskt gå igenom på vilket sätt det finns innehåll som berör vuxenutbildning och vuxnas lärande. Han kom fram till det han redan visste, att det nästan inte finns något sådant innehåll alls. Det blev till en debattartikel i Dagens Nyheter om att våra lärarutbildningar bryter mot högskoleförordningen. Artikeln ledde i sin tur till att det dåvarande statsrådet, Anna Ekström, såg till att universitetskanslerämbetet fick i uppdrag att kartlägga och analysera hur ämnes- och yrkeslärarutbildningarna förbereder studenterna för att arbeta med elever inom vuxenutbildningen.
– Det var en framgång, men i praktiken har vi inte nått fram. Det sker säkert utvecklingsarbete på lärosäten kring detta, men inte på alla och sannolikt inte tillräckligt. Jag tänker att våra doktorander är som trojanska hästar. Alla nio forskar om komvux på något sätt och om vi sedan får in dem på lärarutbildningarna så finns det plötsligt folk där som kan driva på och som i slutändan kan påverka utbildningarna.
Andreas Fejes sitter i skuggan på terrassen, på min rygg gassar solen. Han skulle kunna blicka bort mot takåsarna i Vasastan. Det gör han inte. Istället konstaterar han att folkhögskolans viktigaste framtidsfråga är finansieringen.
– Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Vi har också en regering som både innehåller partier som har en tradition av att se vikten av folkbildningen och de som inte har det. Det är knäckfrågan skulle jag säga, hur det politiska landskapet ser ut framöver och vilken inverkan de krafterna får, som vill avveckla eller minimera folkbildningen.
En helt annan fråga är, menar Andreas Fejes och det är ingen ny fråga, den som handlar om folkbildningens syn på sig själv. Vad ska folkhögskolan göra och vad ska den inte göra? Vad är folkbildning på en folkhögskola till skillnad från det vanliga utbildningssystemet? Den diskussionen måste alltid föras, konstaterar han.
Andreas Fejes – Tidslinje
2000 Tar 60 universitetspoäng (med dåvarande poängräkning) på en termin. Tre gånger mer än den normala studietakten.
2006 Blir filosofie doktor i pedagogik med inriktning mot vuxnas lärande.
2008 Blir docent i pedagogik.
2012 Blir professor i vuxenpedagogik.
2019 Startar sitt eget bryggeri, Vreta Kloster bryggeri.
2022 Ger ut boken Klosteröl: en bok om klosteröl, belgisk öl och öl i belgisk stil.
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Vi lärare debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.
Annat Ändra i budgeten och för över pengar från yrkesvux till folkhögskolan. Den uppmaningen till regeringen kommer från Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett debattinlägg på Altinget.se
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Nedskärningar Antalet platser på landets folkhögskolor minskas från 33 000 till 32 000. Folkbildningsrådet vill säkerställa folkhögskolornas möjlighet att fullgöra sitt utbildningsuppdrag med hög kvalitet.
Krönika Vem ska komma hem till dig på julafton? I en del familjer är saken avgjord i september medan det i andra skrynklas ut på julaftonens förmiddag. Hur som helst. Lycklig är den som har någon att fira jul med. Det skriver Sara Silfverskiöld.
Kriget i ukraina Hur ska ukrainska flyktingar snabbt komma i jobb? Utnyttja folkhögskolornas kompetens, menar Folkbildningsrådet som drivit ett framgångsrikt EU-projekt.– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar Beatrice Gustafsson.Av totalt 1 400 deltagare i projektet har 900 jobb och 400 studerar vidare.
Reportage På skådespelar- och filmutbildningarna på Sigtuna folkhögskola är det högt tempo som gäller, med många produktioner och filmer. Det ger deltagarna både rutin och självförtroende.
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Krönika Det räcker inte att manifestera enbart för folkhögskolan, utan en mobilisering måste ske brett eftersom basen för den deltagande demokratiska infrastrukturen är i farozonen. Det skriver Benton Wolgers, lärare på Birkagårdens folkhögskola.
Vi lärare debatt Ett år har nu gått sedan Chat GPT lanserades. Läraren och författaren Joakim Sveland skriver om att folkbildningen står starkt rustad i mötet med framtidens AI-skola.
Nedskärningar Folkhögskolor och studieförbund ser med stor oro på utvecklingen av statens finansiering av folkbildningen. I ett gemensamt upprop kräver de en hållbar finansiering. Vi vill ha långsiktiga spelregler, säger Olle Westberg, generalsekreterare i RIO.
Reportage Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Ledare Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av Folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan har en oerhört viktig roll både för individen och för samhället i stort.Det betonar Ingela Bergmo Prvulovic, ny ledare för forskningsmiljön Livslångt lärande och t f centrumledare för Encell vid Jönköpings university.
Lektionstipset Skönlitteratur får klassrummet att expandera. Det säger läraren Daniel Svensson, som använder sex romaner i undervisningen och som låter deltagarna skriva granskande tidningsartiklar.
Pedagogik Nästa år får folkhögskolorna inte längre några pengar för att hålla kursen Svenska från dag ett för asylsökande.– Vi beklagar detta och bedömer att behovet av insatsen kvarstår, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Annat Sara Silfverskiöld om vänskap: Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon.
Utbildningspolitisk talesperson Med brister i skolan är folkhögskolan viktigare än någonsin. Folkbildningen ska vara grunden men den behövs även för kompetensförsörjning med olika yrkesutbildningar. Det var centrala synpunkter under en debatt på Folkhögskoleforum.
Krönika Folkhögskolans styrka är en helt annan, den går mycket djupare och är betydligt mer central för samhällsutvecklingen. Det skriver Hans Carstensen, folkhögskollärare och författare.
Skolutveckling Under en månad ska alla socialdemokratiska riksdagsledamöter besöka minst en folkhögskola var.– Vi vill stärka våra kunskaper om folkhögskolornas situation, säger Magnus Manhammar (S).
Lektionstipset En yta på 40 kvadratmeter. Mer behövs inte för att få drygt hundra kilo potatis. Det har deltagarna på Jönköpings folkhögskola fått räkna ut. De går på allmän kurs och har valt tillvalskursen ”Hållbart liv”.
Skolfinansiering Omkring hundra tusen deltagare går på folkhögskola. Och folkbildning inom studieförbund erbjuds i alla landet kommuner, visar en rapport. Samtidigt väntas stora neddragningar för folkbildningen.Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet, kommenterar Maria Graner på Folkbildningsrådet.
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Sveriges lärare I en del regioner stoppades lärare och deltagare från att manifestation för folkhögskolan i förra veckan.– Regionerna är fria att bestämma vad de har för regelverk, säger Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef vid Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI.