Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.

Bromma folkhögskola ordnar öppet hus så här på vårkanten och jag är på jakt efter snygga bilder. I matsalen dyker ett bra fototillfälle upp när jag ser Gertrud från seniorkursen fika med en ung tjej i lång fläta. Tillbaka i klassrummet frågar jag.

–  Är det ett barnbarn? Vad heter hon?

– Vem?

– Hon med långa flätan, som du fikade med nyss.

– Jaså hon, nej jag vet inte ens vad hon heter. Måste man veta det?

Olika åldrar och färdigheter

I folkhögskolan är det inte bara olika åldrar som möts, det är också olika intressen och färdigheter. Förra veckan hörde jag två deltagare diskutera ett knepigt matteproblem.

– Åh om du inte hjälpt mig hade jag börjat gråta, suckade en lång kille och gömde ansiktet i händerna.

– Äsch, för mig är det lätt, men du kan ju så mycket annat, tyckte tjejen och såg generad ut.

Jag har en gammal kompis som bor i Australien, hon brukar citera ordspråket ”you can never make a new, old friend.” Så sant. Även om vi kan hitta nya kompisar kan vi ju inte gå ut och skaffa oss en gammal go´ vän bara sådär. Det är därför vi behöver vara rädda om varandra och ta oss tid att träffas, att bara få ett meddelande i mobilen är ju inte riktigt samma sak.

En deltagarna i seniorklassen berättade att han skulle läggas in på operation men kände sig nervös. För att lugna nerverna drack han kaffe med en trogen vän. 

– Tänk om läkarens kniv är slö.

Vännen fann på råd.

– Du kan ju ta med dig ett bryne!

– Bryne?

– Ja, då kan ju doktorn vässa kniven precis innan han ska skära i dig.

Vässad skalpell

Deltagaren berättade att han gjorde just det. Nu blev jag verkligen nyfiken.

– Gav du läkaren ett bryne? 

- Vet du, jag bestämde mig för att vänta till efter operationen, för att visa att jag litade på honom.

– Hur gick det då?

– När doktorn kom på ronden så passade jag på.

– Jaha?

– Jag sa att jag är uppvuxen på en bondgård och vet att när man ska skära i kött blir kniven slö ibland, händer det dig? Läkaren sa javisst, så är det här också. Jag sa att då kan han ta fram brynet nästa gång, spotta på det och vässa sin skalpell!

– Blev han arg?

– Han höll upp brynet i luften och skrattade, sa att det alltid ska ligga i fickan på operationsrocken i fortsättningen.

Som sagt, oväntade möten dyker upp överallt, till och med på ronden på sjukhuset. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. 

Sara Silfverskiöld, lärare på Bromma folkhögskola.