Jêran Rostam, Sam Lundberg Ahlgren, Tyra Leijström, Suz Södergren och Mats Ljus under dagens uppdrag. Att skapa Orihon-böcker. Foto: Oskar Omne.
Till startsidan
Suz Södergren och Mats Ljus är lärare på kursen Livskonsten. Skapande och personlig utveckling är centralt i utbildningen. Foto: Oskar Omne.
Reportage Hämta ny kraft efter en tid av sjukskrivning, satsa på eget skapande eller finn ökad livsglädje. Målen kan vara olika på kursen Livskonsten och söktrycket är högt. En deltagare har nyligen gått ut gymnasiet, en annan har nått pensionsålder.
Hanna Lafveskrans Edström klistrar in ett litet träd och en bro i vikt papper som hon har tecknat och målat. Det blir de första sidorna i den japanska Orihon-boken, en slags dragspelsbok där man vecklar ut sidorna vid läsning. Handlingen i boken ska anspela på den dikt som hon skrev i går. Den börjar så här:
”Bjöd oss in i skogens doft. Av barkbåt och höst.”
Hanna Lafveskrans Edström har en yrkesbakgrund som arkitekt och sekreterare på Regeringskansliet men har den senaste tiden varit sjukskriven på grund av utmattning.
– Jag sökte hit då jag var sugen på kreativt skapande. Det här är ett mjukt sätt att mentalt hantera sina rädslor och finna det som känns lustfyllt. Jag har väldiga prestationskrav så nu vill jag hitta glädje och lust utan att det är resultatbaserat. Det här är en må-bra-kurs, säger hon och skiner upp i ett leende inne i klassrummet.
Jêran Rostam, Sam Lundberg Ahlgren, Tyra Leijström, Suz Södergren och Mats Ljus under dagens uppdrag. Att skapa Orihon-böcker. Foto: Oskar Omne.
Kursens formella titel är Livskonsten och platsen är Södra Stockholms folkhögskola.
Skapande, personlig utveckling samt natur och kultur är nyckelord, berättar Mats Ljus som är en av lärarna på Livskonsten.
– I de skapande delarna försöker vi slipa bort de jobbiga prestationskraven och föreställningar om att ”jag inte kan”. Vi pratar om prestationslust i stället för prestationsångest. Skapandet blir en väg att upptäcka vad som skulle vara bra att göra framåt i livet. Att finna visioner för framtiden, säger Mats Ljus som har jobbat på skolan sedan 2016.
Kollegan Suz Södergren, som varit folkhögskollärare i 24 år, berättar att tempot är högt men att det går bra när det är lustfyllt.
– Som en deltagare sa: När jag jobbade var jag trött och helt olycklig när jag kom hem. Nu är jag trött när jag kommer hem men är helt lycklig.
Vi pratar om prestationslust i stället för prestationsångest. Skapandet blir en väg att upptäcka vad som skulle vara bra att göra framåt i livet.
Deltagarna får pröva skapande i många olika former: arbeta med lera, måla med akrylfärg, bygga skulpturer med skrot, arbeta med bilder digitalt och skriva texter.
De ska även ta fram en handlingsplan med sina mål. Det momentet kallas för ”kompassen”. Målen kan vara allt från att skapa skulpturer i lera till att bestämma sig för att satsa på ett helt nytt yrke eller utbildning, berättar Suz Södergren, som förutom folkhögskollärare är utbildad Levande verkstadspedagog.
– Vi har haft deltagare utan gymnasieutbildning, arbetsrättsjurister och läkare. Var i samhället möts de om inte på folkhögskola där de också jobbar ihop. Så givetvis skiftar det vilka mål man sätter upp.
Jêran Rostam använder golvet för att få en överblick av text och bild. Foto: Oskar Omne.
Nu har de femton deltagarna arbetat med kompassen och påbörjat sina pilotprojekt där de varje onsdag fördjupar sig inom ett område.
– Några jobbar med lera, någon vill utveckla sin röst och någon vill komma ifrån sina prestationskrav. Det är lustfyllt men ska leda i en riktning. De ska även presentera sina projekt, säger Mats Ljus, som även är konstnär.
Alva Kronstrand, 19 år, använder onsdagarna till utflykter i naturen. Varje gång badar hon på olika platser i Stockholm och för bok om de olika vattentemperaturerna.
– Jag plockar med mig lite material för att skapa och surfar på endorfinkicken som man får av att ha badat, berättar Alva Kronstrand, som nyligen har gått ut gymnasiet.
Maria Palmqvist, 65 år, har arbetat inom hemtjänsten i många år. Inne i klassrummet visar hon sin handlingsplan som är gjord på ett stort ark. I mitten syns ett bokmärke med ett leende lejon och på arket står ord som: Jag är nöjd, måla i akvarell, utveckla gitarrspel, ta surflektioner.
– Jag har länge haft lust att skapa och här på skolan har jag fått en skjuts. Hemma hade jag svårt att komma igång och blev ofta trött efter mitt jobb, säger hon.
Att lära sig se framtida möjligheter och hitta en riktning mot nya eller tidigare pausade mål är ett av flera syften med Livskonsten.
Söktrycket är högt till de 15 platserna och åldersspannet är från 19 år till 65 plus. Många vill finna en ny riktning i livet och kanske byta yrke, några har blivit pensionärer och vill göra något kreativt, andra har varit sjukskriva och längtar efter att få ny energi.
– Vi blir allt äldre i dag och då vill en del hitta en ny mening i livet. Ta sig vidare efter att ha suttit på kontor i ett helt arbetsliv, exempelvis. De yngre vill ibland ha förändring och kanske byta jobb. I dag får inte deltagarna vara sjukskrivna, men några har varit det tidigare, berättar Mats Ljus.
Den här hösten är det inga män på kursen.
– Våra utvärderingar visar att skapande i kombination med personlig utveckling är det som många uppskattar mest med kursen. Kanske lockar det inte män i lika hög grad, om man ska generalisera. De kanske vill satsa mer på karriär, säger Suz Södergren.
Mats Ljus och Suz Södergren använder sig lite av en slags överraskningspedagogik. Det innebär att deltagarna inte får veta i förväg vad planen är för nästkommande dag.
– Vi vill inte måla upp en bild i huvudet för deltagarna om hur slutresultatet ska bli. Det motverkar farhågor och kontrollbehov. De får sitta still i båten och vara med på resan. Men vi är inte stenhårda. Om någon absolut har behov av att veta planen för nästa dag så berättar vi det, säger Mats Ljus.
Hare i lera av Ing-Marie Eriksson, deltagare på kursen Livskonsten.
De jobbar även mycket med tillit och att alla ska trivas i gruppen och ta hänsyn till varandra. Ett sätt är att det varje lunch är tyst klassrum för de som behöver vila. Ett övergripande syfte är att återfå sin kraft och hitta sin förmåga, berättar Suz Södergren.
– Vi vill inte bara att de ska ha ett härligt halvår här. Det ska leda vidare till studier, arbete eller att man har återhämtat sig. Många kommer hit för att de inte längre får vara sjukskrivna. Då kan de gå tillbaka till något hållbart yrke eller hitta en annan lösning.
Varje torsdag är det utflykter till stadens kulturutbud eller ut i naturen. De passen förbereds en del i förväg.
– Nästa gång ska vi till Thielska galleriet och se en utställning om gryning och skymning. En del i kursen är att upptäcka sin stad. Tanken är att man ska få med sig historia och ett bildningsperspektiv på våra utflykter, säger Mats Ljus.
Det här är ett mjukt sätt att mentalt hantera sina rädslor och finna det som känns lustfyllt.
Förra hösten var det premiär för kursen Livskonsten på Södra Stockholms folkhögskola. Något som bidrog till att kursen blev av var att både Mats Ljus och Suz Södergren var sjukskrivna en period på grund av hjärntrötthet. När de pratade med varandra om vad de hade gjort under sjukskrivningen så visade det sig att båda hade mått bra av att vara kreativt aktiva.
– Jag gick på mina fotopromenader och Suz arbetade med ”remakes” inom hantverk. Det gjorde att vi fick energi tillbaka. Och så föddes idén till att starta kursen, berättar Mats Ljus.
Först försökte de och skolans ledning ansöka om bidrag från Europeiska socialfonden med Försäkringskassan eller annan myndighet som partner.
– Men vi kom fram till att det skulle bli för byråkratiskt. Så vi valde att starta en vanlig folkhögskolekurs.
En av alla deltagare som gläds över beslutet är Karin Rickard. Hon har gått i pension sedan ett halvår. Varje onsdag arbetar hon med ett fotoprojekt.
– Den här kursen ger näring till min kreativitet. Våra lärare är helt otroliga. Det kan jag säga, efter ett yrkesliv som speciallärare, säger hon och viker sin Orihon-bok.
LÄS MER:
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.