Musikteaterskolan tvingas lägga ned
Trots stöd från kommunen, företag och privatpersoner gick det inte att rädda Musikteaterskolan i Bjärnum. Nu läggs utbildningen ned.
Nyheter
Musikteaterskolan i Bjärnum i Hässleholm läggs ner. I fjol gick dess huvudman, Markaryds folkhögskola, i konkurs. Tack vare hjältemodiga insatser kunde man driva skolan vidare i ett år. Men nu gick det inte längre.
– Vi är väldigt besvikna på Folkbildningsrådets sätt att fördela statliga pengar, säger kursansvariga Sara Städe.
Vi når Sara Städe, kursansvarig på Musikteaterskolan i Bjärnum, ett par veckor innan hon skulle ha tagit emot den nya kullen deltagare. Närmare 40 stycken förhoppningsfulla personer.
– De hör av sig nu och är så ledsna, några har frågat om de kan få betala mer för att rädda utbildningen. Men det är ju stora belopp som behövs.
Sara Städe, kursansvarig på Musikteaterskolan.
Markaryds folkhögskola hade kämpat med en ansträngd ekonomi under en längre period innan man tvingades ansöka om konkurs i maj förra året. Folkbildningsrådet beslutade då att statsbidraget som gått till skolan skulle fördelas till samtliga folkhögskolor.
Musikteaterskolan I Bjärnum var den enda delen av Markaryds folkhögskola som kunde leva vidare, då den togs över av Eslövs folkhögskola. Men för att klara omkostnaderna under fjolåret krävdes insatser från många håll.
– Det var fantastiskt att se hur folk ställde upp, vi fick medel från Musikhuset i Markaryd, och Hässleholms kommun, vår bank gav oss stöd och vi fick swish-inbetalningar från många givmilda människor.
Det känns så bittert, vi anser inte att det hade behövt bli så här.
Det var många som kände att detta var en utbildning som inte fick gå under.
– Vi är inte unika i Sverige, det finns andra som också utbildar musikalartister. Men vi är unika i så motto att stiftelsen som driver oss äger ett hus som har allt vi behöver. Vi har en fullt utrustad teatersalong, vi har studios, vi har verkstäder. Här finns allt!
Fanns förhoppningar
Nu har huset redan lagts ut till försäljning, hoppet är i stort sett ute.
– Det känns så bittert, vi anser inte att det hade behövt bli så här.
Skälet till att de trots allt tog in en ny kull deltagare till hösten, skälet till att de fortsatte att satsa trots det skakiga ekonomiska läget, var att de närde en förhoppning om att Folkbildningsrådet skulle tänka om vad gällde fördelningen av pengar. Hoppet växte av ett annat fall, en folkhögskola i Kista utanför Stockholm, som tvingades lägga ner verksamheten vintras. Men i det fallet gick det bra att lysa ut motsvarande medel för ansökan bland folkhögskolor i Stockholmsregionen.
– Vi tänkte att något liknande kunde ske här, att Eslövs folkhögskola skulle kunna ansöka om de medel om tidigare gick till oss via Markaryds folkhögskola. Det retar oss något fruktansvärt att detta inte gick att ordna.
Utanför rådets uppdrag
Folkbildningsrådet enhetschef Jan Jonsson svarar på våra frågor per mejl. Han förklarar att när en skola upphör och dess del av statsbidraget återgår till den gemensamma potten finns i praktiken två hanteringssätt: antingen delar alla landets folkhögskolor på beloppet, eller lyses medlen ut för ansökan bland en avgränsad grupp skolor utifrån särskilda kriterier.
– Att specialdestinera bidraget direkt till en viss skola eller kurs förekommer inte i något av dessa hanteringssätt. Att göra så skulle innebära att Folkbildningsrådet tar ställning till en enskild kurs som mer värdefull än andra, vilket ligger utanför rådets uppdrag och skulle inkräkta på folkhögskolornas självständighet att själva utforma sitt kursutbud.
Han menar att jämförelsen med Kista ”haltar”:
– Det har aldrig varit aktuellt att föra över en nedlagd skolas bidrag direkt till en annan, namngiven skola – varken i Skåne eller i Stockholm.
Gjort olika avvägningar
I båda fallen fattades beslutet på samma sätt, av Folkbildningsrådets styrelse, efter samråd med medlemsorganisationerna som representerar landets folkhögskolor.
– Det är alltså inte fråga om godtycke eller bristande process, utan om att styrelsen gjort olika avvägningar utifrån delvis olika förutsättningar vid de två tillfällena.
Han återkommer till grundproblematiken, att många folkhögskolor under en längre tid haft svag ekonomisk utveckling.
– Vi har därför vid upprepade tillfällen, bland annat i rapporter och underlag till regeringen samt vid föredragningar i riksdagens kulturutskott, framfört att statsbidraget inte täcker folkhögskolornas kostnader för folkbildningsverksamheten.
Minister uttalar sig
Nyheten om teaterskolans nedläggning nådde riksmedia i veckan, igår bad Dagens Nyheter om en kommentar från ansvariga ministern Lotta Edholm som svarade i ett mejl:
”Jag ser med oro på den ekonomiska situation som många folkhögskolor befinner sig i. Regeringen satsar omkring 2,4 miljarder kronor om året på folkhögskolorna och har dessutom förstärkt statsbidraget permanent med 100 miljoner kronor. Samtidigt bygger folkbildningen på ett delat finansieringsansvar där även kommuner, regioner och huvudmän har ett ansvar för verksamhetens långsiktiga förutsättningar.”
LÄS ÄVEN:
Markaryds folkhögskola i konkurs