”Jag ser AI som ett modernt berättande i den nya offentligheten”, säger Per Zetterfalk om utbildningens fokus och innehåll. Foto: Sandra Lee Pettersson.
Till startsidan
Från studion i hemmet sköter Per Zetterfalk den digitala delen av utbildningen. Foto: Sandra Lee Pettersson.
Reportage
Med mobilen och AI i centrum har Per Zetterfalk skapat en spetsutbildning i modernt berättande på Birka folkhögskola.
– Vi är i en brytningsperiod. Det handlar inte om att göra de tekniskt snyggaste filmerna, inte alls, säger han.
Gråa draperier hänger från golv till tak längs två av studions väggar och stänger ute den blomstrande villaträdgården där bakom. Från ståbordet avger ringlampan sitt skuggfria ljus. På datorskärmen ploppar kursdeltagare fram, och bland dem den här dagens centrala gestalt: Calle Gisselsson, han med kepsen, från SVT:s AI-labb i Malmö. Han har gett deltagarna den delikata uppgiften att med en kampanjpilot locka ”en helt ny publik” till SVT Play. Genom AI ska de ”maximera input”. Situationen är märkvärdig på flera sätt.
En av anledningarna är Per Zetterfalk, utbildningsansvarig på Birka folkhögskola. Han har fört kursen Online video creator rätt in i händelsernas centrum. Deltagarna ska få pitcha sina arbeten till SVT och Calle Gisselsson ska utse en vinnare.
– Det är 15 minuter till varje presentation, säger Per Zetterfalk när han hälsat välkommen till ”årets sista dag” hemifrån studion i Östersund.
Sedan lämnar han över utrymmet på skärmen.
Isse Alva trixar med tekniken innan han kan spela upp sin pilot där ”känslan ska vara fel för SVT – och därmed rätt”, som han själv beskriver det. Hans tanke är att filmen ska ta sig in i flödet hos 30–44-åringar som streamar dagligen men som aldrig öppnat SVT Play, och överraska dem med att SVT har precis det de letar efter.
”Jag ser AI som ett modernt berättande i den nya offentligheten”, säger Per Zetterfalk om utbildningens fokus och innehåll. Foto: Sandra Lee Pettersson.
Isabelle Törnhult visar sin grupps arbete med en realityserie som fokuserar på unga kvinnors utmaningar. Calle Gisselsson ställer frågor om planen att nå ut.
– Att göra en fin serie – vilket det här ser ut att kunna bli – räcker inte, poängterar han och ger några generella tips, som att vara kort och koncis.
Läraren och filmaren Per Zetterfalk är van att bryta ny mark. År 2008 var han den första som disputerade vid Dramatiska institutet – nu en del av Stockholms konstnärliga högskola. Tillsammans med handledarna regissören Suzanne Osten och idéhistorikern Sven-Eric Liedman utvecklade han ett arbetssätt i skärningspunkten mellan konst och vetenskap. I avhandlingen ”Inter esse: Det skapande subjektet, Norén och Reality” undersöker han skapandeprocessen utifrån dels Lars Noréns teaterarbete, dels den då uppmärksammade realityserien ”Riket”.
Han är väldigt nöjd med titelordet ”Inter esse” som han hittade i ett verk av Sven-Eric Liedman. Ordet är roten till det svenska ordet intresse, men är så mycket rikare, poängterar han. Liedman skriver att ordet kan användas för ”den rena törsten efter kunskap”.
– Det handlar nästan om ett grundläggande sökande i människan. Inter esse betyder också ”mellan det som är”. Och precis där befann jag mig, mellan konsten och vetenskapen.
Och precis där befinner han sig nu: mellan sitt eget skapande och deltagarnas kunskapstörst.
Min syn på teknik är inte att den är ond eller god.
Under 39 veckor har deltagarna lämnat in 31 enskilda uppgifter och 20 reflektioner i grupp och träffats fyra gånger fysiskt.
– Alla kommer med en röst, en idé, en inriktning, och målet är att med avgränsade övningar och olika verktyg förstå och utveckla den egna rösten, och hur den möter publiken.
Tidigare var Per Zetterfalk anställd vid Luleå universitet, men tröttnade på att saker tog för lång tid. Redan i början av 2010-talet såg han framtiden i Youtube och försökte etablera en utbildning i de nya plattformarna på universitetet.
– I efterhand kan jag säga att jag var långt före min tid, säger han och blippar dagen före pitch-dagen upp entrédörren till Birka folkhögskola, vid randen av Storsjön en mil utanför Östersund.
Det var hit han sökte sig i stället. Det var här han 2018 fick gehör för sin idé om en modern, spetsig berättarutbildning för rörlig bild med delmoment som idéutveckling, klippning, ljus, sociala medierpublicering och – inte minst – AI.
Stillbild ur en av kampanjfilmerna, gjorda inom ett uppdrag från SVT AI Labb. Uppgiften var att designa en kampanjpilot. Såväl manus som bilder i filmerna är AI-genererade.
På entrédisken ligger några notpapper utspridda. Skolan som drivs av Region Jämtland Härjedalen har stort fokus på musik: jazz, klassiskt, folkmusik och song writing. En vägvisare bredvid disken talar om att det är 27 meter snett nedåt till konferensrummen, där Online video creator-deltagarna har träffats under året.
– Det är jätteviktigt att träffas fysiskt några gånger, säger Per Zetterfalk.
Men så säger han att det finns en klar fördel med att kursen också sker ”här”, och klappar några gånger på den ständigt närvarande mobilen i fickan. På så sätt kan personer i olika åldrar och med olika familjesituation och bakgrund – just nu till exempel en teknisk skribent, en terapeut och en marknadsförare – gå utbildningen hemifrån Västra Frölunda eller Delsbo eller där de nu bor.
– Min syn på teknik är inte att den är ond eller god. Den är ett verktyg som kan användas till olika saker. Jag tror på aktiva förhållningssätt till den.
Flera av kursdeltagarna berättar senare på telefon att de är restriktiva med sin egen konsumtion av sociala medier.
– Jag försöker sålla bort allt jag inte kan nyttja för att lära mig mer. Jag följer bara andra kreatörer, säger Isse Alva som skapat Instagramkontot ”Daily scroll academy”, efter att en kursdeltagare frågat hur han kunde kunna så mycket om AI, och hans svar helt enkelt blev: ”Jag skrollar.”
Trots att utbildningen är på distans är de fysiska träffarna en viktig del. Foto: Sandra Lee Pettersson.
Det här med att Per Zetterfalk befinner sig ”mellan det som är” blev extra tydligt i april i år. Då publicerade SVT hans och journalisten Kristina Edbloms Dokument inifrån-serie ”Tillbaka till paradiset”, där de granskar ”Paradise hotels” säsong från 2021, som stoppades på grund av uppgifter om övergrepp under inspelningen.
I ett huj fick klippet om granskningen en miljon visningar på Instagram. Djupgående intervjuer med deltagare och redaktörer, i kombination med att de kunde visa avslöjande råmaterial, blottlade maktförhållanden, spelregler och ett system där deltagarna var i händerna på produktionen.
– Det svartvita blev en gråskala, säger Per Zetterfalk själv.
I efterhand kan jag säga att jag var långt före min tid.
Strax efter att han suttit med SVT:s team i Stockholm i april och spänt inväntat publikens reaktioner på dokumentärserien var han tillbaka i Östersund. Där återgick han till rollen som pedagog och berättade för de nyfikna kursdeltagarna om hur serien hade producerats och om de starka reaktioner den väckt.
– Det är jättekul att ha en lärare som är aktiv och skapar i nuet, och gör det parallellt, säger Emelie Edfalk.
Under pitch-seminariet visar det sig att uppgiften inte var helt lätt att tolka. Calle Gisselsson är vänlig men rak:
– Ska man göra ett jobb på beställning måste det vara exakt det som kunden efterfrågar, säger han och utser sedan vinnaren: Isse Alva, som tagit AI till hjälp för att förstå uppgiften på djupet, och för att analysera olika flöden och spridningseffekter.
Emelie Edfalk, som skapat en programidé för unga gamers, får en hedersmedalj för sitt fokus på målgruppen.
Isabelle Törnhult tycker efteråt att det gick ”både bra och dåligt” för hennes grupp.
– Vi gick ju all in i projektet. Det var roligt att få skapa serien från början till slut. Sedan blev det väl inte riktigt vad SVT var ute efter, men det var ändå en väldigt givande process.
LÄS ÄVEN:
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.