Källa: Folkbildningsrådet.
95 folkhögskolor går med underskott
Andreas Berglund på Axevalla folkhögskola kämpar för att behålla sin personal. Och generalsekreterare Anna-Karin Lindblom kommenterar Folkbildningsrådets nya rapport.
Nedskärningar Nu har Folkbildningsrådets rapport om det ekonomiska läget presenterats, som bygger på en enkätundersökning. 67 procent av de svarande folkhögskolorna har tvingats minska på antalet lärare och cirka hälften har lagt ner särskild kurs.
Underskottet har ökat kraftigt på landets folkhögskolor. Hela 95 skolor redovisar ett underskott under 2023. Det framgår i Folkbildningsrådets rapport Nedskärningarnas konsekvenser som bygger på enkätsvar från 140 folkhögskolor. Motsvarande siffra 2021 var 21 skolor.
Dessutom har 67 procent av de svarande folkhögskolorna minskat på antalet lärare eller tjänster.
I rapporten kan man också läsa att andelen skolor som har lagt ner särskild kurs ligger runt 50 procent. För allmän kurs rör det sig om cirka 10 procent, vilket Folkbildningsrådets generalsekreterare Anna-Karin Lindblom kommenterar i tidningen Altinget.
– Kompetensbehovet är stort. Om nu särskilda kurser på folkhögskola läggs ner är det väldigt kontraproduktivt, säger hon.
Oroande är också att 25 procent av de svarande folkhögskolorna har lagt ner kurser för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Folkhögskola och studieförbund är ofta den enda vägen för vidare studier efter anpassad gymnaieskola, berättar Christina Heilborn, förbundssekreterare för Riksförbundet FUB, för tidningen HejaOlika.
– Dörren till lärande stängs för många personer med intellektuell funktionsnedsättning, säger hon.
Anslaget till folkhögskolan ökade med 100 miljoner kronor förra året, men det kompenserade inte inflationen under 2022 och 2023, konstaterar man i rapporten. Många folkhögskolor är oroliga över sin ekonomi och sin framtid: statsbidraget täcker inte kostnaderna, arbetsbelastningen stiger, risken för uppsägningar är stor på många håll och möjligheten till att utveckla verksamheten är liten.
På många håll är internaten hotade, berättar Andreas Berglund på Axevalla folkhögskola i en tidigare artikel i Folkhögskolan. På hans folkhögskola är de tvingade att ha kompletterande verksamheter.
– Vi har mycket dagkonferenser och hyr ut rum via booking.com. För att få budgeten att gå ihop krävs det även andra lösningar, vilket tär på vår kapacitet, säger han och fortsätter:
– Vi försöker utöka det vi kan erbjuda utan att behöva mer personal, exempelvis med hjälp av kurser under den tid då det inte pågår reguljär undervisning. Alla får bidra på något vis.
Men det här är ändå påfrestande för personalen, berättar han.
– Det här blir en belastning i och med att återhämtningsperioderna blir färre. Men det finns en fantastisk stolthet i den här verksamheten. Jag skulle tro att alla medarbetare förstår vår situation men givetvis kan det bli en del småkonflikter om någon behöver en lokal som kanske egentligen skulle användas av någon annan. Då uppstår frågor kring vad som egentligen är viktigast i det vi gör på skolan.
Källa: Folkbildningsrådet.
Rapporten visar också att många folkhögskolor är oroade för vilka konsekvenser nedskärningarna får för de mest utsatta deltagarna, de som är i behov av extra stöd. En av de svarande i rapporten säger: ”… man känner en frustration och förtvivlan över alla de personer som behöver oss och som vi skulle kunna erbjuda goda möjligheter att undvika hamna i utanförskap. Vem ska ta hand om dem? Vart ska de ta vägen?”
Även upprustningsbehoven är stora på landets folkhögskolor, bland annat på Skurups folkhögskola, där trappor vittrat sönder och där det finns sprickor i väggar och fasader. Dessutom har man drabbats av två översvämningar de senaste månaderna. Även där försöker man hitta nya intäkter för att överleva, säger Lena Gartmark, rektor på Skurups folkhögskola, en tidigare artikel i Folkhögskolan.
– Tyvärr har vi ett hus som börjar bli så undermåligt att vi inte kan hyra ut de rummen till våra sommarkurser. Förra vintern hade vi väldiga problem med värmeregleringen, det ska åtgärdas nu, hävdar de (hyresvärden red. anm.). Så det får vi väl se nu, säger Lena Gartmark.
Krävs särskilda satsningar
En ytterligare röst i rapporten tar upp de långsiktiga följderna av nedläggningar.
”En folkhögskola som läggs ned innebär ofta en tappad kompetens som skapats under 70 år eller mer. Ingenting kommer att gå att återskapa efter en nedläggning.”
I artikeln i tidningen Altingen uppger generalsekreterare Anna-Karin Lindblom att Folkbildningsrådet ska ha styrelsemöte den 19 februari och ta beslut om innehållet i budgetunderlaget.
– Vi kommer att äska pengar till både folkhögskola och studieförbund. Det är inte färdigbehandlat än, men det behöver ske generell uppräkning och särskilda satsningar, säger hon.
LÄS MER:
Folkbildningsrådet lämnar remissvar: Det här är avgörande
