Debatt: Politikerna är ointresserade av att stärka de estetiska ämnena
Carsten Brosjö, till vänster, är ämneslärare i teater.
Vi lärare debatt Inte ens när länder som lyckats bra i Pisa-test värderar estetiska ämnen och kreativitet högt för samhällsutvecklingen och individens välbefinnande tar politikerna sina händer från ögon och öron, skriver Carsten Brosjö, ämneslärare i teater.
I min förra artikel beskrev jag värdet av estetiska programmet. Den fick stor respons och många förstår värdet av estetiska kunskapsområden. Men det sjunkande söktrycket och flertalet nedläggningar av estetprogram är ett faktum. Orsaken kan spåras till riksdagen, där regeringar inte bara formar utbildningssystemet utan även signalerar vilka kunskaper som värdesätts.
Enligt Skolverkets uppföljningsrapporter av gymnasieskolan har antalet kommuner som erbjuder estetiska programmet minskat från 140 till 94 mellan höstterminerna 2011 och 2022. Under samma period har antalet förstahandssökande elever minskat från nästan 11 000 till cirka 8 000 elever.
Redan i uppföljningsrapporten från 2016 noterade Skolverket en tydlig minskning och kommenterar att det kan bero på osäkerhet om estetprogrammet är högskoleförberedande men också på ”samhälleliga signaler om att estetiska ämnen inte skulle vara viktigt”. Ett orsakssamband kanske är att kärnämnet estetisk verksamhet togs bort från samtliga nationella gymnasieprogram och att även estetprogrammet riskerade drabbas av samma öde i samband med 2008 års gymnasieutredning.
Var är de politiska insatserna?
I uppföljningsrapporten från 2019 lyfter estetlärare fram arbetet med att nå potentiella elever i högstadiet, vilket anses vara ett påfrestande men viktigt verktyg både för att skapa ett livaktigt program och för att höja statusen för konstnärligt skapande i samhället. Utöver gymnasiemässor och att synas på sociala medier kan det även handla om att möta högstadieeleverna under elevens val. Men när nuvarande regering, av allt att döma, kommer ta bort detta från timplanen inför kommande läsår skapas ytterligare begränsningar för högstadieeleverna att fördjupa sig i konstnärliga ämnen och kanske få kännedom om estetiska programmet. Återigen signaler från politikerna om vad som anses vara mest värdefullt.
I den senaste rapporten från 2023 är det elevtillströmning som beskrivs som estetprogrammets viktigaste utmaning. Det finns också cirka 1 100 elever som studerar på annat högskoleförberedande program med estetisk specialisering, något som har ökat årligen sedan 2013. Skolverket menar att även detta kan vara en av anledningarna till att elevtillströmningen till estetprogrammet har minskat de senaste åren.
En fråga är var de politiska insatserna finns för att bekräfta betydelsen av estetiska kunskaper? 2018 försökte dåvarande S- och MP-regering tillsammans med V återinföra ett obligatoriskt estetämne på gymnasiet. C och L hade då ett par år tidigare meddelat att de ville ha tillbaka ett estetiskt ämne på schemat. Men de svängde i frågan och förslaget röstades ner.
Händer för ögon och öron
Under årets Almedalsvecka gavs ett panelsamtal om pågående utredning av kultursamverkansmodellen. Mats Svegfors, som är särskild utredare, menade att ett av utredningens förslag är att gymnasiet bör ha en ”humanistisk-estetisk introduktionstermin”. I ett annat panelsamtal verkar företrädare för M, S och MP överens om att de estetiska ämnenas mening i skolan behöver stärkas och att det krävs samarbete mellan flera partier. Men tidigare kulturminister Amanda Lind (MP) tycktes dock vara den enda som framförde tydliga idéer: en kompletterande skolkulturutredning skulle kunna få fram konkreta reformer som kan garantera att alla barn och ungdomar, från förskola till gymnasium, får ta del av kulturupplevelser och eget konstnärligt skapande i skolan. Om ambitionen att stärka betydelsen av estetiska ämnen i skolan: är riksdagen redo att ta ett gemensamt ansvar över partigränserna och agera med exempelvis en skolkulturutredning? Och kan vi vara säkra på att en sådan utredning och möjliga reformer inte drar ut på tiden?
Verkligheten är nu att estetlärare fortsätter kämpa mot minskade ansökningssiffror och för programmet ska finnas kvar där de jobbar. Men oavsett om vi försvarar våra ämnens existens utifrån förstahandseffekterna eller sekundära fördelar, i hopp om att övertyga majoriteten av politikerna, är det som att de inte lyssnar. Inte ens när länder som lyckats bra i Pisa-test värderar estetiska ämnen och kreativitet högt för samhällsutvecklingen och individens välbefinnande tar politikerna sina händer från ögon och öron. Riksdagen måste på allvar erkänna värdet av estetiska kunskaper och möjliggöra att elever får utveckla skapande förmågor samt säkerställa rättvis tillgång till kulturupplevelser. Våra elever förtjänar detta och vår framtid behöver det.
Carsten Brosjö, ämneslärare i teater
LÄS ÄVEN
Debatt: Frustrerande okunnig syn på Estetiska programmet
Debatt: Bildlärarnas nya hårda kritik mot timplaneförslaget
