Nyexad musiklärare – finns inga jobb att söka
Alexander Kasimir, till vänster, har arbetat som obehörig musiklärare i 15 år. Parallellt med arbetet har han skaffat lärarlegitimation. Ett beslut han nu ångrar. Till höger: Lotta Liljered, ordförande i Musiklärarnas riksförening.
Nedskärningar
Alexander Kasimir sökte sig till musikhögskolan för att bli behörig att undervisa på gymnasiet. Men nu när han är legitimerad musiklärare hittar han inte de kvalificerade jobb han är utbildad till.
– Man känner sig lurad, säger han.
Av de 30-tal musiklärarjobb som den 1 februari låg ute på Platsbanken var bara en dryg tredjedel heltidstjänster som musiklärare på en och samma skola. De övriga var deltid, delade tjänster eller instrumentlärare på kulturskolan.
– Nu när jag äntligen har legitimation tänkte jag att jag kan få de jobb jag verkligen vill ha. Men de jobben dyker ju aldrig upp, säger Alexander Kasimir, musiklärare i Stockholm.
Arbetsförmedlingens månatliga statistik om lediga platser ger samma bild. I december fanns totalt 40 jobb som musiklärare eller musikpedagog att söka i landet. Jämfört med motsvarande månad året innan är det en minskning med 33 procent.
– Så ser arbetsmarknaden ut för musiklärare. Det går inte alltid att få heltid på en och samma skola. Därför kompletterar musiklärare ofta med ett teoretiskt ämne. Det ger en större möjlighet till önskat antal undervisningstimmar. Alternativet är att undervisa på flera skolor eller att komplettera med en kulturskola för att fylla upp undervisningstiden, säger Peter Nofors, handläggare på Arbetsförmedlingens analysavdelning.
”Något har hänt”
Alexander Kasimir har arbetat som musiklärare i grundskolan i 15 år och hade ingen behörighet när han började. 2012 sökte han sig till Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, men fortsatte arbeta vid sidan av studierna.
– Då var det jätteenkelt få jobb, det är nu under de senaste åren som något har hänt, säger han.
Efter sin examen i våras hoppades han få jobb som musiklärare på gymnasiets estetiska program eller i en grundskola med musikprofil, men hittade inga lediga tjänster. Istället arbetar han nu på två olika grundskolor, 55 procent av heltid på den ena, 20 procent på den andra.
– Det är med sorg i hjärtat jag konstaterar hur enormt mycket studietid och studielån jag lagt ner på det här. Man känner sig lurad. När jag inledde mina studier valde jag ju en bransch med hög efterfrågan och jag hade stora förhoppningar om ett bra yrkesliv.
Totalt har Alexander Kasimir drygt 400 högskolepoäng i musik, vilket motsvarar sju års högskolestudier. Men nu funderar han på att byta bana.
– Ska jag fortsätta jobba som lärare måste jag bredda min behörighet, men det var inte min tanke när jag började studera. Det är i så fall utvecklingen på arbetsmarknaden som tvingar mig att ta det här steget. Jag funderar också på att bli polis, eller något annat yrke där man har med människor att göra, säger Alexander Kasimir.
”Ämnets status sjunker”
Lotta Liljered, ordförande i Musiklärarnas riksförening, konstaterar att många musiklärarjobb bakas in i andra tjänster. Exempelvis är det vanligt att fritidspedagoger – som då kan ha 30 högskolepoäng musik i sin utbildning – får en tjänst där det också ingår musik upp till årskurs sex. Även klasslärare utan musiklärarutbildning undervisar ibland, men då främst i de lägre stadierna.
– Självklart finns det många kunniga musiklärare som läst 30 högskolepoäng musik. Det finns dock en stor risk att musikämnets omfattande innehåll urvattnas och att ämnets status sjunker än mer om ämneskompetensen bland lärarna minskar, säger hon.
För att kunna läsa de 30 poängen räcker det med allmän högskolebehörighet, medan den som söker sig till en musikhögskola behöver göra ett antagningsprov som förutsätter betydande förkunskaper.
”Krävs djupkunskaper”
Lotta Liljered framhåller att musiklärare med en lång gedigen utbildning inte är villiga att ta vilken tjänst som helst.
– Har man utbildat sig på en musikhögskola i över fyra år vill man inte ha en tredelad tjänst där man förväntas genomföra avslutningar och luciafirande på alla tre skolorna, än mindre fylla ut tjänsten med kringuppdrag man inte känner sig förtrogen med. Då söker man sig hellre till en samlad tjänst, hundra procent på en skola, men de finns av naturliga skäl tyvärr inte så många, säger hon.
För att lyfta yrkets och ämnets status behövs en samsyn om vilka kunskaper musikläraren behöver besitta för att kunna undervisa utifrån ämnets centrala innehåll, understryker Lotta Liljered.
– Det krävs djupkunskaper för att fostra framtidens kompetenta musiker och en förutsättning för det är välutbildade musiklärare, säger hon.
LÄS ÄVEN
Larmet: Krympta skolbudgetar slår hårt mot musiken
Musiklektorns kritik när elevens val försvinner
Så lyfter musikundervisningen med rätt dialog
