Regleringar hetaste frågan när kulturskolan intog riksdagen

Seminariet ”kulturskolans betydelse, utmaningar och framtid” ägde rum i den pampiga förstakammarsalen inför 50-talet kulturskollärare och andra intressenter från olika delar av landet.

Innan någon hade hunnit börja sina anföranden tågade ett 20-tal elever och deras lärare in från kulturskolan i Stockholm och framförde Klappvalsen och en tysk polonäs.

Kulturutskottets ordförande Mats Berglund (MP), tidigare kommunpolitiker i Stockholm, log brett när han tog till orda efteråt:

– Stockholm har världens största kulturskola! Så var det i alla fall för några år sedan. När man hört det här inser man hur viktig kulturskolan är.

”Vill se en nationell reglering”

Marianne Eriksson, ledamot i Sveriges Lärares nationella råd för kulturskolan, påminde om att kommunala musikskolor nu funnits i över 80 år.

– Från första början skulle skolorna erbjuda undervisning för alla barn, oavsett familjens bakgrund. Och de skulle gynna det lokala musiklivet.

Musikskolorna, som sedermera blev kulturskolor, skulle erbjuda både bredd och spets. Och så har det fortsatt. Men som många har påpekat i decennier: likvärdigheten haltar betänkligt, det ser väldigt olika ut från kommun till kommun.

– Vi i Sveriges Lärare vill se en nationell reglering av något slag, sade Marianne Eriksson, ett budskap som upprepades flera gånger under eftermiddagen.

Torgny Sandgren, generalsekreterare i Kulturskolerådet, jämförde med Danmark och Finland som lagstiftat om kulturskolan:

– Där är det tryggare, där vet man vad som gäller. När det tvärtom är frivilligt för kommunerna att ha kulturskolor, då ökar risken att det just är kulturskolorna som drabbas av nedskärningar.

För att understryka kulturskolornas betydelse berättade han om deras egen undersökning från tidigare i år som visade att nio av tio studenter på konstnärliga högskolor har en bakgrund i kulturskolan.

– Inom musik var det i princip alla. Så om man vill värna om att fler ska välja högre konstnärliga utbildningar, ja då måste man satsa på kulturskolan.

Anders Elers Ivarsson, kulturskolechef i Upplands Väsby, beskrev hur olika det kan vara när skolan ska anställa nya lärare:

– Just nu söker jag en gitarrlärare och har sex superkompetenta kandidater, men när jag ska få tag i en brasslärare kan det vara svårt att hitta en enda. 

Forskaren: Lagkrav höjer statusen

Sofia Cedervall, lektor vid Stockholms universitet, är en av dem som utbildar personer inom ”kulturskoleklivet”, alltså möjligheten att komplettera sin utbildning för att kunna bli behörig kulturskollärare. Utbildningen har lett till ett kraftigt ökat intresse för att forska på området, något som överraskat både henne och hennes kollegor.

– Vi bestämde oss för att bilda ett nätverk för kulturskoleforskning och tänkte att vi blir väl något tiotal forskare, men nu är vi över 50! Det är extra roligt att många sysslar med praktiknära forskning. Men tyvärr är det fortfarande svårt att hitta forskningsmedel.

Annika Falthin, lektor vid Kungliga Musikhögskolan, berättade att Norge kommit mycket längre i sin kulturskoleforskning:

– Den viktigaste förklaringen är att man där har lagstadgat om kulturskolor, det höjer också skolformens status.

Vidare lyfte hon behovet av att få fler barn och familjer att hitta till kulturskolan – och kom med ett konkret förslag:

– Se till att alla förskollärare blir duktiga på estetiska uttryck, så att barnen får impulsen tidigt. Inga barn ska vara beroende av att ha ett hem som leder dem in på den banan.

Ellen van Lockhorst, ledamot i Sveriges Lärares styrelse, passade även på att hylla yrket:

– Det är alldeles fantastiskt! Det är kreativt och det leder till så många fina relationer.

Hon exemplifierade med Ellen, som går på gymnasiet idag. De har spelat klarinett tillsammans en gång i veckan – i elva år.

– Att få ha en så lång relation, det är något speciellt.

Men sedan övergick hon till utmaningarna i jobbet: en lön som i snitt ligger 5 000 kronor under lärare i praktisk-estetiska ämnen, ofrivilligt valda deltidstjänster, märkliga scheman, mycket undervisning kvällstid och långa resor mellan lokaler som många gånger har dålig akustik.

– Det händer något när man är i ett rum, sade hon och svepte med handen över den stiliga förstakammarsalen. Det är skillnad om man måste putta bort några stolar för att tränga sig i in ett klassrum.

På seminariet gavs också elevperspektivet, genom Claudia Ingrao, ordförande i Kulturskolans Nytänkande Ungas Talan (KNUT), en rikstäckande organisation för ungas inflytande. Hon berättade känslosamt om kulturskolans betydelse:

– Det är något som många elever ser fram emot varje vecka, något som bryter deras isolering, ett avbrott i ensamheten, något som ger gemenskap. I min generation är det många som fastnat i ensamhet med sina telefoner.

Att hålla på med något kreativt ger också effekt i andra ämnen, betonade hon.

– Jag själv har blivit bättre på problemlösning, ja även i matte!

Problem med så olika villkor

Kulturskolor finns i nästan alla kommuner – men villkoren skiljer kraftigt åt vad gäller utbudet, avgifterna, andelen behöriga lärare, etcetera. Kristina Axén Olin (M), ledamot i kulturutskottet, fick frågan vad regering och riksdag kan göra för att skapa en mer likvärdig kulturskola.

– Det är ett problem att villkoren är så olika, vilket gäller många områden där ansvaret ligger på kommunerna. Men när vi i riksdagen talar om att lagstifta får vi alltid kraftiga reaktioner från kommunsektorn som inte vill se några inskränkningar av självstyret.

Hon fick mothugg av Linus Sköld (S):

– Det är snudd på visionslöst att se det som ett olösligt problem. När kommuner tvingas spara gör de detta i sektorer som är svagt reglerade. Därför behövs en reglering. Och det behövs ökade statsbidrag, inte minskade bidrag som den här regeringen står bakom.

Mats Berglund betonade att Miljöpartiet argumenterat för en kulturskolelag i många år:

– Det betyder inte att det ska vara lika i alla kommuner, självfallet måste man se till olika kommuners förutsättningar. Men en lag skulle göra yrket som kulturskollärare mer attraktivt, leda till andra anställningsvillkor och höja kulturskolans status.

”Utbildning måste löna sig”

Robin Smith, vice ordförande i Sveriges Lärare, menade också att en reglering skulle skapa bättre arbetsförhållanden:

– Utbildning måste löna sig, även för den som vill bli lärare i kulturskolan.

SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, representerades av ordföranden i dess beredning för kultur och fritid, Sandra Lindström, kommunalråd (V) i Solna:

– SKR kan sprida goda exempel på kommuner som satsar på kulturskolan och vi kan ge metodstöd, men i slutändan handlar det om prioriteringar. I Solna har vi lyckats med det, vi anordnar bland annat öppen kulturskola på sommaren.

Efter seminariet frågar jag en av åhörarna, Maria Odsvall, vad hon tar med sig. Hon undervisar i flöjt och orkester i Katrineholm.

– Jag har själv en bra tjänst, men seminariet stärker bara en känsla som jag haft i många år: Vi kulturskollärare är lite på undantag, har inte riktigt samma värde som andra lärare. Jag skulle önska att vi fick samma anseende och tyngd.

LÄS ÄVEN

Ny rapport: Kulturskolan ökar utbudet i utsatta områden

Het debatt om kulturskolan i riksdagen

Så vill Sveriges Lärare reglera kulturskolan

Kulturskolan har svårt att nå nya elevgrupper

Ny enkät: Nästan alla kulturskolor tvingas spara