Kulturskolan har svårt att nå nya elevgrupper

Fabian Sjö (till vänster) och Jalle Lorensson (till höger) kan bara konstatera att de satsningar som har gjorts inte har varit tillräckliga för att förändra statistiken. Foto: Kulturrådet/Getty Images/Privat
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Ny statistik visar att kulturskolan har fortsatt svårt att nå nya elevgrupper – inte minst barn och unga med utländsk bakgrund. ”Siffrorna är förfärliga”, säger Jalle Lorensson

Nya rapporten ”Kulturskolan i siffror” från Kulturrådet visar att flickor med högutbildade föräldrar fortfarande är överrepresenterade i verksamheten och att kulturskolorna har fortsatta problem att nå barn med utländsk bakgrund.

– Trots olika satsningar ser vi att drygt 80 procent av eleverna i åldern 6–19 år hade minst en förälder med eftergymnasial utbildning, jämfört med 60 procent i samma åldersgrupp i riket. Analysen visar också på en underrepresentation bland kulturskolans deltagare för nyinvandrade och utlandsfödda, säger Fabian Sjö, utredare och statistiker på Kulturrådet.

Vad behöver göras framåt för att kultur- och musikskolan ska nå nya grupper?

– Jag tror dels att de handlar om vilka ämnen man erbjuder. Vi vet att det görs en mängd bra satsningar för att bredda deltagandet i kommunerna och det finns en stor bredd på ämnen i kulturskolan generellt. Men i vissa kommuner är utbudet mindre. Här blir det viktigt att vara lyhörd för vad eleverna efterfrågar för verksamhet. Jag tror även att det är bra att bredda personalgruppen. Att använda sig av personal som barnen redan känner till och ser upp till. Det handlar om att bredda möjligheterna och sänka trösklarna, säger Fabian Sjö.

Varför når inte kulturskolorna fler barn i nya grupper trots att många sådana satsningar redan har gjorts?

– En förklaring kan vara att statistiken framför allt bygger på listor från långa ämneskurser på kulturskolorna. De satsningar som gjorts för att nå nya grupper ligger ofta inom den öppna verksamheten och de deltagarna är inte med i listorna. Det kan alltså vara så att kulturskolorna når fler nu men det avspeglas inte i den nya statistiken.

Så når El Sistema nya grupper     

Att det faktiskt går att nå nya grupper vet Jalle Lorensson, kulturskolerådets styrelseordförande och tidigare chef på Kulturskolan i Malmö.

– Här i Malmö har musikskolan El Sistema varit väldigt framgångsrik. Vi fick nästan 2 000 nya elever från Rosengård, Kroksbäck och andra områden där vi tidigare inte hade några elever.

Vad är nyckeln till framgång?

– Vi har lyckats genom att etablera El Sistema på grundskolorna där. Man börjar med lekfull rytmik och dans för alla sex- och sjuåringar på skolorna. Där lär de känna läraren. Och när de sedan kommer upp i tvåan så får de ett erbjudande om de vill fortsätta på fritiden. Eftersom många av eleverna redan känner lärarna så är det många som har valt att fortsätta. Vi har också lyckats göra det avgiftsfritt. Vi är dessutom på plats där de bor så att föräldrarna slipper köra och skjutsa på kvällstid.

Hur reagerar du på nya statistiken?

– De här siffrorna är ju förfärliga. Det är absolut en utmaning. Men det går! Jag brinner för den här frågan. Vi måste ju också motivera vår existens. Vi är skattesubventionerade och måste finnas för hela samhället. Men jag tycker inte bara att det är en etnisk fråga utan även en klassfråga, säger Jalle Lorensson.

Kulturskolan i siffror: 2020

  • ”Kulturskolan i siffor” heter den nya rapporten från Kulturrådet där myndigheten har sammanfattat statistik för kulturskolan 2020.
  • Den stora skillnaden jämfört med 2019 är att en klart mindre andel av kommunerna har erbjudit öppen verksamhet och publika evenemang, vilket är en följd av pandemin. Den kraftigt ökade digitala undervisningen har en ännu tydligare koppling till pandemin.
  • Av kommunerna anger 84 procent att restriktionerna kring coronapandemin helt har bidragit till att undervisningen bedrivits digitalt och att de inte hade bedrivit någon digital undervisning om det inte vore för pandemin.
  • En knapp fjärdedel av kommunerna anger att pandemin inneburit att undervisningen helt fick ställas in under perioder 2020. 
  • 80 procent av eleverna i åldern 6–19 år har minst en förälder med eftergymnasial utbildning, jämfört med 60 procent i samma åldersgrupp i riket. Analysen visar också på en underrepresentation bland kulturskolans deltagare för nyinvandrade, utlandsfödda och barn med utländsk bakgrund.

Här hittar du rapporten i sin helhet.

LÄS ÄVEN

Fyra tunga profiler: Så kan kulturskolan nå fler barn

Lärarförbundet larmar – bristen på blåsare oroar

Debatt: Därför måste Kulturskolan lagstadgas

Dramaläraren som vägrar att hålla käften