Het riksdagsdebatt om kulturskolan

Linus Sköld (S) och Parisa Liljestrand (M) hamnade i en het diskussion om kulturskolan i riksdagen.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Kulturskolans framtid är i ropet. Även i riksdagen. I sin skuggbudget vill Socialdemokraterna ge skolorna 100 miljoner mer än regeringen – kulturministern fick försvara sin linje i en het debatt.

LÄS ÄVEN: Lärarförbundets varning när regeringen skär ner på kulturskolan

Många har kritiserat regeringens beslut att nästa år halvera det statliga stödet till kulturskolorna från 200 till 100 miljoner kronor.

Det är visserligen småpotatis i relation till de 2 700 miljoner som kommunerna själva lade på kulturskolorna i fjol. Men kritikerna menar att det statliga anslaget kan bli ännu viktigare nästa år, då många kommuner förväntas göra besparingar.

En av kritikerna är riksdagsledamoten Linus Sköld (S) som i en interpellationsdebatt häromdagen gick hårt åt kulturministern för att hon inte säkerställer ”barns jämlika tillgång till kulturskolan”:

– Det enda spår som syns av Parisa Liljestrands egen politik för kulturskolan är beskedet om att halvera utvecklingsbidraget.

Hade tagit fram ny statistik

Inför debatten hade han låtit Riksdagens utredningstjänst sammanställa fakta om kulturskolan ur offentliga källor. Omkring 175 000 barn, cirka 10 procent i åldersgruppen 6–19 år, deltar i kulturskolans verksamhet. Över 80 procent av eleverna har minst en förälder med eftergymnasial utbildning.

– Fru talman! Sammanfattningsvis är det barn med svensk etnisk bakgrund och akademiskt utbildade föräldrar som deltar i kulturskolan.

Det statliga utvecklingsbidraget, som sjösattes 2016, har bland annat just syftet att ”stärka kulturskoleverksamhet i områden med socioekonomiska utmaningar eller i glesbygd”.

Utmaningarna i just glesbygden var ytterligare ett ämne i debatten efter den senaste tidens vitesförelägganden från Skolinspektionens till flera kommuner, som i strid med skollagen, låtit elever gå till kulturskolan på skoltid. Både Linus Sköld och hans partikollega Kristoffer Lindberg stämde in i kritiken mot Skolinspektionens tolkning av lagen.

Sköld hänvisade till en rapport från SKR som visar att två av tre kommuner förlägger delar av kulturskolans undervisning under skoldagen, vilket innebär att lagtolkningen kan få vida konsekvenser.

– En ordning där kulturskolan inte ryms inom skoldagens ram skulle slå särskilt hårt mot de elever som bor i landsbygd eller som har svagt föräldrastöd hemifrån.

Kulturministern: Jag är stolt

I sina svar kommenterade inte Parisa Liljestrand (M) frågan om det är lagvidrigt eller inte att låta barn gå till kulturskolan under lektionstid. Men hon försvarade regeringens politik med full kraft:

– Jag är stolt över att vi, trots det svåra ekonomiska läge som Sverige i dag befinner sig i, klarar av att gå tillbaka till den nivå för medel till kulturskolan som gavs redan 2019 av den dåvarande regeringen, det vill säga 100 miljoner kronor.

Hon vände sig vidare emot Linus Skölds antagande att bidraget skulle försvinna 2024:

– Vi säger inte nej till ytterligare utvecklingsbidrag eller utvecklingsstöd till kulturskolan. Det får vi ta när vi har diskuterat budgeten i sin helhet inför kommande budget.

På telefon efter debatten håller Linus Sköld fast vid sin misstanke att stödet kommer att försvinna 2024:

– Både hon och jag vet att utöver själva statsbudgeten för det kommande året så finns det alltid en treårig plan. Och där ser inte pengarna ut att finnas med.

LÄS ÄVEN

Lärarförbundets varning när regeringen skär ner på kulturskolan

Hård kritik när stödet till kulturskolan halveras

Larmet: Kulturskollärare står inte ut längre

Avgiftsfritt för vissa när kulturskolan når nya elevgrupper

Israelsson: Låt eleverna gå till kulturskolan under skoltid!