Debatt: 10 anledningar att inte tillämpa semestertjänst i kulturskola

Apropå artikeln i Ämnesläraren om semestertjänster inom kulturskola 2 februari 2024 anser jag att fler perspektiv behöver komma fram i diskussionen.

Jag arbetar sedan många år som musiklärare på Helsingborgs Kulturskola, har erfarenhet av att arbeta både på ferietjänst och semestertjänst och ser med oro på att många kulturskolor undersöker möjligheten att gå över till semestertjänster.

Jag är en i grunden positiv och nyfiken person, som oftast går in i förändringsarbeten med entusiasm och öppet sinne. Kulturskolan står inför framtida utmaningar och behöver förändras i takt med samhällsutvecklingen. Jag är helt med på det tåget.

Med det sagt vill jag hävda att semestertjänst inte nödvändigtvis är lösningen på kulturskolans utmaningar.

”Vi når dem vi redan har nått”

Helsingborg lyfts ofta fram som ett gott exempel, men jag har invändningar. Några av er kanske tänker: men är inte era lovaktiviteter framgångsrika och blomstrande? Når ni inte ut bredare och till fler målgrupper när ni arbetar på loven? Tveksamt, skulle jag säga. När jag frågar våra lovbesökare om de känner till kulturskolan svarar de inte sällan att de redan går på någon av våra utbildningar, eller står i kö till att få börja.

Vi når dem vi redan har nått, och vi når dem jättemycket! Och jag vill påstå att vi når alltför få. Statistik visar sällan hela bilden.

Om vi på allvar vill nå dem vi inte vanligtvis når görs det med stor fördel då barnen är i skolan!

Om grundskolan hade som kulturskolan varit frivillig och avgiftsbelagd hade inte alla barn deltagit. Det tror jag att vi kan vara överens om? Just av den anledningen har vi skolplikt och avgiftsfrihet i svenska skolor, och om vi vill inkludera barn som inte frivilligt deltar i vår verksamhet är El Sistema eller liknande initiativ vägen framåt. Årskurskören och våra prova på-veckor för grundskolan är också goda exempel på när vi möter dem som inte känner till eller inte väljer att gå på kulturskolan. Verksamhet i nära samarbete med grundskolan.

10 argument mot semestertjänst

Detta är mina argument för varför semestertjänst inte är ett bra alternativ för kulturskolan:

1. Lärarna förlorar fem timmars planeringstid varje vecka. Den största delen av planeringstiden bör ligga i anslutning till undervisningen, inte under undervisningsfria veckor.
2. Men du kan ju lägga till fler timmar i veckorna om du behöver, och ta ledigt på loven, kanske någon tänker? Jo, men då finns det en väl beprövad tjänsteform för det, nämligen ferietjänst.
3. Brist på återhämtning. Att arbeta sena kvällar är krävande för den enskilde medarbetaren och det är svårt att få ihop familje- och livspusslet. Det är en utmaning att arbeta heltid. Loven kan upplevas som en kompensation för att orka med de tuffa arbetstiderna.
4. På semestertjänst räknas all tid timme för timme, vilket innebär att du kan behöva jobba två lördagar för att kunna ta ledigt en hel dag. På ferietjänst motsvarar en arbetad dag en arbetad dag vilket underlättar återhämtningen.
5. Det vilar ett stort ansvar på chefer att utforma de komplexa tjänsteplanerna på ett genomtänkt och rättvist sätt. En matematisk uträkning speglar inte nödvändigtvis verkligheten och utspridd årsarbetstid i kombination av terminsbunden verksamhet är inte en enkel ekvation. Kontinuerliga riskbedömningar med uppföljning är att rekommendera.
6. På en semestertjänst varierar antalet arbetsdagar mellan anställda då du får fler semesterdagar med stigande ålder. Detta har dock inte påverkat undervisningsmängden. Det blir alltså färre dagar att utföra uppdraget på ju äldre du blir. Jag skulle föredra lika tid för lika arbete, som på en ferietjänst, det vill säga 194 dagar.
7. Det finns en risk att arbetsgivarens möjlighet att ta ansvar för arbetsmiljö och arbetstid urholkas eftersom lärarna har en stor frihet att själva planera sin arbetstid. Lärare riskerar att lämnas att själva lösa sin arbetssituation. Kulturskolans lärare har ofta ett stort engagemang för sitt uppdrag och jobbar gärna och mycket, var så säker, men är denna frihet bra ur ett hållbart arbetsmiljöperspektiv?
8. Det kan vara svårt att hitta gemensam planeringstid med kollegor i terminsuppstart och terminsavslut eftersom vi tar semester olika veckor. Det finns en risk att detta påverkar både verksamheten och den sociala arbetsmiljön.
9. Min erfarenhet är att vi inte når den önskade målgruppen för att vi tillämpar semestertjänst och arbetar på loven, men om man vill är det möjligt att med lokala överenskommelser förlägga arbetstid på loven, även på en ferietjänst.
10. Sist men inte minst, kärnan i verksamheten har inte förändrats. Lektionerna schemaläggs med direkt hänsyn till elevernas skol- och vardagsschema. Vi har en till största delen läsårsbaserad undervisning och det drabbar våra elever om vi tar semester i terminerna.

Kanske svänger pendeln snart?

Till en början tyckte jag att det inte var så tokigt med semestertjänst. Det var flexibelt, men allt eftersom började det skava, och känslan av att försöka pressa ner en rund kloss i ett fyrkantigt hål infann sig. Hur man än försöker passar det inte riktigt, och kanske passar olika tjänsteformer olika lärare i kulturskolan, precis som i andra skolformer?

I Helsingborg har politiken på senaste tiden upptäckt att kulturskolan inte når barn från alla stadens områden. Tillgänglighet och tätare samarbete med skolan är ledorden.

Semestertjänsterna verkar alltså inte kunnat lösa uppdraget att nå fler och bredare. Min åsikt är att det snarare är politiska beslut om avgifter och resurser som avgör hur väl vi kan lyckas. Tjänsteformen har kanske inte den stora betydelse som många vill tillskriva den, och vem vet, kanske svänger pendeln snart och ferietjänst blir på modet igen, här i Sundets pärla?

Maria Jansson, musiklärare på Helsingborgs kulturskola och skyddsombud för Sveriges Lärare

LÄS ÄVEN

Hård kritik mot att kulturskollärarnas tjänster kan göras om

Ny enkät: Nästan alla kulturskolor tvingas spara

Tre lärare om hur kulturskolan kan lyfta

Forskaren om hur teater lär barn att samarbeta

Kritiska responsen som lyfter skapandet i kulturskolan

Så lyfter Beatas pianoelever med distansundervisning