Hård kritik mot att kulturskollärarnas tjänster kan göras om

Kulturskolor över hela landet har brottats med frågan i många år: Hur når vi fler barn? Idag når man bara en dryg tiondel. Och ytterst få barn i socioekonomiskt svaga områden.

Ett av sätten för att få fler barn att hitta till kulturskolan är att erbjuda ett större utbud på helger och lov, i synnerhet på sommarlovet. Men dagens ferietjänster, som regleras i kollektivtalet (HÖK21), gör det knepigt att bemanna fullt ut på loven.

Det anser åtminstone arbetsgivaren. Frågan är just nu på tapeten i flera kommuner, däribland Göteborgs stad där Jens Ericson är verksamhetschef för kulturskolan:

– Jag säger inte att det är omöjligt idag att schemalägga personal på obekväma arbetstider, men med ett så kallat semestertidsavtal skulle det bli lättare.

Han tänker framför allt på vilka möjligheter som skulle öppnas på sommaren.

– Vi vet från enkäter med föräldrar att många skulle vilja ha sina barn i kulturskolan både hela juni och från början av augusti. Men sådana önskemål har vi svårt att tillfredsställa idag.

Sveriges Lärare: Fel väg att gå

I Göteborg finns ännu inget beslut om att införa ”semestertjänster”, det finns inte ens ett färdigt förslag. Men nyligen kom en utredning som landar i en sådan rekommendation. I utredningen intervjuas många lärare – som alla har kritik mot förslaget.

Sveriges Lärare valde att stå utanför utredningen. Förhandlingsombudet Daniel Skoglund, som sitter i fackets nationella råd för kulturskolan, motiverar varför:

– Vi var kritiska till att det blev en intern utredning istället för en extern. Och vi hade redan tidigare slagit fast vår kritiska inställning till semestertjänst. Men framför allt tyckte vi att det var fel väg att gå eftersom vi ännu inte uttömt möjligheterna att hitta lösningar inom det nuvarande kollektivavtalet. Långt ifrån!

Jens Ericson håller med om att mer kan göras inom nuvarande avtal, men hans egna chefer var måna om att också pröva tanken med ett nytt avtal som bygger på kalenderår istället för läsår.

– Det skulle skapa en större flexibilitet både för arbetsgivare och anställda, vissa lärare kanske hellre har fler lediga dagar under läsåret än på loven.

Daniel Skoglund undrar om ni tänker er att till exempel småbarnsföräldrar ska kunna jobba kvar?

– Självfallet! Det är ju inte säkert att alla lärare föredrar en lång ledighet på sommaren, vissa kan se fördelar med att vara lediga på vardagar.

”Fanns en stor oro”

Jens Ericson håller med om att det finns fördelar med en extern utredning, att någon oberoende part kan fördjupa sig i frågan. Men hans chefer såg en viktig poäng i att han själv fick en central roll när han tillsammans med medarbetarna kunde syna för- och nackdelarna med ett nytt avtal.

– Stockholms stad valde att göra en extern rapport som blev klar alldeles nyligen och resultatet blev ungefär detsamma som hos oss: Att det vore en bra idé att gå över till semestertidsavtal.

Jens Ericson har intervjuat chefer och lärare i kommuner som redan infört sådana avtal, bland annat i Helsingborg, Trollhättan, Täby och Sundbyberg. Vad säger de?

– Inledningsvis fanns en stor oro. Och än idag är en del lärare kritiska. Men många är också nöjda, ytterst få har slutat till följd av nya avtal.

Daniel Skoglund betonar att när de jobbat på loven så har rätt få barn kommit. Jens Ericson känner till problemet:

– Men det har att göra med att vi i första hand når familjer med goda inkomster som kanske är på skid- eller solresor på loven. Hälften av Göteborgs föräldrar känner inte ens till att vi finns! Om det sprids att vi har fler aktiviteter på loven kommer fler att hitta oss. I Helsingborg har de numera fullt hus på somrarna!

”Värdet som lärare devalveras”

Daniel Skoglund har ytterligare en invändning:

– Det handlar också om vår identitet som lärare. Om vi frikopplas från läsåret och kollektivavtalet så är många oroliga för att deras värde som lärare devalveras. Vi är trots allt lärare i kulturskolan och vi arbetar med undervisning utifrån vår professions specifika förutsättningar.

Jens Ericson har ”full förståelse” för den oron, han upplevde den också hos en del av kulturskollärarna som deltog i utredningen:

– Men jag tror inte att läraridentiteten sitter i ett anställningsavtal. Det finns ju kommuner där kulturskolan lyder under fritidsförvaltningen, jag vill inte tro att kulturskollärare känner sig mindre som lärare där.

Förvaltningen har fått in över 200 frågor från lärare sedan utredningen presenterades. Daniel Skoglund uppskattar att ledningen tar in synpunkter och inte hastar fram ett nytt avtal.

– Vi har alla samma mål: att nå fler barn. Men jag vidhåller att bästa vägen dit inte kan vara att få majoriteten av kulturskollärarna mot sig.

LÄS ÄVEN

Ny enkät: Nästan alla kulturskolor tvingas spara

Ny rapport: Kulturskolan ökar utbudet i utsatta områden

Tre lärare om hur kulturskolan kan lyfta

Forskaren om hur teater lär barn att samarbeta