Efter motoriklarmet: Nu djupdyker forskare i frågan
Ingegerd Ericsson är docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.
Forskning
Har barns motoriska förmågor försämrats under de senaste 15 åren? Vi tror det – men vi vet inte hur mycket och på vilket sätt. Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka saken.
– Ju fler idrottslärare som svarar på enkäten desto bättre resultat, säger Ingegerd Ericsson.
Hon är docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och vill ”smida medan järnet är varmt”.
– Det är ju stort fokus i debatten på barn som varken kan slå kullerbyttor eller stå på ett ben. Kanske kan vi äntligen få en första tydlig bild av deras motoriska utveckling över tid.
Före forskarkarriären var hon idrottslärare i 25 år, fram till slutet av 1990-talet. Redan under sin egen lärargärning märkte hon en försämring. Långt före skärmarnas intåg.
– Vi såg hur den spontana leken försvann alltmer, barn rörde sig snarare i samband med planerade aktiviteter, inom organiserade sporter.
Flera orsaker till rörelseminskningen
Andra orsaker till att barnen började röra sig mindre var förändringarna i läroplanen på 1990-talet då både undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa minskade och obligatoriska friluftsdagar togs bort.
Därtill växte en trend redan före sekelskiftet, att föräldrar av försiktighetsskäl drog sig för att låta barn leka fritt i miljöer som kunde medföra risker, till exempel att klättra i träd och göra oövervakade upptäcktsfärder i skog och mark.
Ingegerd Ericsson menar att man borde ha börjat studera barns motoriska förmågor redan före sekelskiftet – men att behovet av studier blivit än mer akut idag med tanke på allt stillasittande.
Varför har studierna ändå lyst med sin frånvaro?
– Jag tror att rektorer och politiker fortfarande lever kvar i föreställningen att barn rör på sig alla fall, att det kommer att lösa sig. Ja, kanske för en del barn, för idrottsintresserade barn från välbärgade hem, men definitivt inte för alla barn.
Att barn fastnar framför sina skärmar är ju ett internationellt problem och effekterna på hälsan har studerats på andra håll. Tyska forskare har till exempel visat att barn med låg motorisk kompetens har ökat från 16 till 38 procent de senaste 30 åren.
– Intresset för att studera detta har varit lägre i Sverige än på många andra håll. Men kanske vänder det nu.
Vill ha idrottslärarnas hjälp
Inom ramen för MUGI – Motorisk utveckling som grund för inlärning – har hon och forskarkollegan Anna Tedén dragit igång en enkätstudie. Hittills har ett tiotal idrottslärare svarat, hon skulle gärna se svar från över hundra.
Enkäten tar bara tio minuter att besvara, hälsar hon alla idrottslärare som läser den här artikeln. Huvudfrågan lyder: Har barnens motorik förändrats ”jämfört med 10–20 år sedan”? Enkäten riktar sig till lärare på låg- och mellanstadiet med över tio års erfarenhet av yrket.
– Det är när barnen är mindre som de automatiserar grundmotoriska färdigheter, lär sig göra saker som de sedan kan utföra utan att tänka på dem. Utan ordentlig motorisk träning i den åldern får de svårt längre fram.
I enkäten ska lärare bedöma hur stor andel av barnen som klarade vissa moment i början av seklet – jämfört med idag. ”Hoppa på ett ben 15 meter?”, ”Hålla balansen på ett ben 10 sekunder?”, ”Hoppa hopprep 15 hopp?” och ”Kullerbytta framåt?” är några av momenten.
– Självfallet vore det bättre om vi hade haft någon studie som för 15 år sedan hade visat hur det såg ut då – och som vi skulle kunna jämföra med idag. Att be personer minnas hur det var är inte idealiskt, men vi tror att denna studie ändå kan ge en indikation på utvecklingen.
Den som är intresserad av att delta kan mejla: info@mugi.se. Helst före 5 april.
LÄS ÄVEN
Idrottslärarnas krav efter nya motoriklarmet
Debatt: Rastaktiviteter och promenader får inte ersätta idrottsundervisningen
Debatt: Kartlägg alla barns motoriska förmåga i förskoleklass
