Musiklärarutbildning i otakt med tiden
Lena Ostendorf är universitetslektor i estetiska uttrycksformer med inriktning utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Forskning
Musiklärarutbildningen är en tungrodd apparat, enligt forskaren Lena Ostendorf. Hon har identifierat tre olika och konkurrerande ideal som ger en bild av vad den sega utvecklingen kan bero på.
1. Utbildning som släpar efter
Musiklärarutbildningen påstås inte hänga med i samhällsutvecklingen. Men varför? Det har Lena Ostendorf försökt ta reda på med hjälp av intervjuer och studier av 60 år gamla utredningar. Nu har hon ringat in tre konkurrerande huvudideal som har påverkat utbildningens utformning.
– Jag vill uppmärksamma vilka synsätt som har funnits kring utbildningen och visa vad som faktiskt styr. På så vis blir det lättare att förstå varför man gör som man gör, säger hon.
2. Dominerar i dagsläget
Det första idealet – ”nyttoidealet” – genomsyras av ett marknadstänkande och verkar vara det mest dominanta i dagsläget. Här är utbildningen uppbyggd med arbetsgivaren i åtanke.
– Man vill tillgodose det man tror är nyttigt. Man säger att man vill erbjuda en stor bredd i utbildningen men i själva verket handlar det om rock och pop eftersom det tas förgivet att det är just det som eleverna vill ha. Då är det inte någon direkt bredd att tala om. Men i relation till förr så säger man att det är en ”bredd”.
3. Fokus på att bevara kulturarvet
”Bildningsidealet” kretsar kring fördjupningsstudier och utbildning för den personliga utvecklingen. Även när det gäller det musikaliska utövandet.
– Här handlar det mycket om att bevara ett kulturarv och föra det vidare. Man konstruerar en viss låt- och musikrepertoar som anses viktig att förmedla. Och den går i klinch med nyttoidealet, säger hon och förklarar att de som förespråkar bildningsidealet tenderar att känna sig hotade av nyttoidealet.
4. Står i vägen för utövandet
Akademiska texter, reflektion och kritiskt tänkande är kärnan i ”universitetsidealet”. Enligt de intervjuade studenterna sker det ofta på bekostnad av utövandet av musik. Dessutom önskar de ett större djup i sin utbildning, både instrument- och genremässigt.
– Studenterna är kritiska mot ”universitetsidealet”. Man vill bli bättre på att spela, även om man uttrycker att det inte verkar spela så stor roll när man väl kommer ut i verkligheten.
Här hittar du Lena Ostendorf avhandling: ”I otakt med tiden. En genealogi av svensk musiklärarutbildning”.
LÄS ÄVEN
Musikalen som tar eleverna till högre höjder
Gamla musikläraren stolt över hyllade världsstjärnan
Debatt: 10 anledningar att inte tillämpa semestertjänst i kulturskola
