Myrberg: Köksglädje förvandlas till glädjebetyg i hkk

I december kom en ny Pisa-mätning som visar på sjunkande resultat i läsförståelse och matematik de senaste åren. Samtidigt stiger betygen i svensk skola. Att tala om betygs­inflation är väl ett understatement. Hur ser det då ut i hem- och konsumentkunskap (hkk)? 

Att skolor och enskilda lärare sätter betyg utifrån egna premisser är inget nytt. Med det fria skolvalet och utvecklingen av en skolmarknad har problemet emellertid accelererat. Det finns starka incitament för lärare och rektorer att göra elever och vårdnadshavare till nöjda kunder. De nationella proven i vissa ämnen finns bland annat till för att stävja problemet och öka likvärdigheten i betygsättningen. Men inte ens i NP-ämnen som matematik tycks detta fungera. Hur illa kan det då tänkas vara i hkk, utan NP som centralt rättesnöre?

”Är sanningen en annan?”

Enligt Skolverkets statistik är hkk ett av de ämnen där elever i genomsnitt får högst betyg. Rätt förvånande med tanke på de komplexa färdigheter eleverna förväntas utveckla i ämnet. Lägg därtill det vida centrala innehåll som ska prägla undervisningen. Mångfacetterade hkk borde ju vara rätt svårt att få högt betyg i!? Är det något i vattnet som gör att svenska elever är särskilt bra på hkk? Eller är vi hkk-lärare fantastiska didaktiker, som trots stoffträngsel och få undervisningstimmar lyckas stimulera elevernas lärande över förväntan? Eller är sanningen en annan? 

I Skolinspektionens kvalitetsgranskning 2019 framkom att matlagning är det helt dominerande inslaget i hkk-undervisningen. Andra kunskaps­områden tycks få stå tillbaka. Efter att ha deltagit i lärarnätverk i olika sammanhang kan jag bara bekräfta bilden. När förmågor, kunskaper och färdigheter viktas är det i princip alltid köksarbetet som har företräde. ”Det är ju ändå ett praktiskt ämne” har jag hört fler gånger än jag kan räkna. De höga betygen kanske även kan förklaras med en tendens att ”hellre fria än fälla” i bedömningen av just praktiskt arbete. Köksglädje omvandlad till glädjebetyg.     

”Luftiga, ljuvliga dagsländor”

Den höga andelen hkk-lärare utan ämnes­behörighet torde också kunna påverka betygen uppåt. Enligt Skolverkets statistik är var tredje hkk-lärare i högstadiet obehörig och fler än hälften av dem som undervisar i ämnet i mellanstadiet är det. Det finns så klart många obehöriga lärare som gör ett bra jobb. Samtidigt medför lärarutbildning kritisk skolning i styrdokumenten och handledning av erfarna bedömare och betygsättare. Men visst, i värsta fall traderas en missriktad snällhetskultur under VFU-perioder.

Till sist. Bortom all statistik kokar bedömning och betygsättning nog alltid ned till frågan om hur omdömesgilla och professionella vi lärare är. Och vilka förutsättningar vi ges att vara det. Är bedömningarna vi gör och betygen vi sätter knäckebröd med fullkorn och fibrer? Som ger tuggmotstånd och håller i längden? Eller blir de mer som kanelbullar? Luftiga, ljuvliga dagsländor utan riktig substans i livslånga loppet?

Magnus Myrberg är lärare i hem- och konsumentkunskap på Östra Stenhagenskolan i Uppsala.

LÄS ÄVEN

Myrberg: Frågorna som avslöjar vilken syn många har på hkk

”Mycket mer än att baka kladdkaka”

Debatt: Hkk – ett ohållbart litet hållbarhetsämne

Lärarna: Visa oss och våra ämnen respekt!