Det viktiga teoretiska innehållet i hem- och konsumentkunskapen tenderar att glömmas bort, inte bara av eleverna utan även av lärarkollegorna. Det skriver hkk-läraren Magnus Myrberg.

"Vad ska vi laga i dag?” är nog den vanligaste frågan jag får som lärare i hem- och konsumentkunskap. En glad och ivrig fråga som ofta ställs av eleverna redan i dörren. På andra plats bland de flitigt förekommande frågorna placerar sig ”när ska vi börja?”. En mer trött eller rastlös fråga som yttras under även nog så korta genomgångar. På tredje plats kommer ”kan vi inte baka kladdkaka?”. Dessa tre-i-topp-frågor säger något om elevernas förväntningar och syn på ämnet. Det är det praktiska arbetet, att göra något i köket, laga mat och baka, som står i fokus.

Aldrig har någon NO-lärare frågat mig om samverkan i undervisningen om näringslära.

Det händer att jag och kollegor i andra ämnen söker tematisk samverkan. När vi lärare börjar konkretisera våra tankar låter det nästan alltid så här: ”Så lagar ni soppa på hemkunskapen av det eleverna odlat” eller ”Ni kan väl baka något utifrån varje religion?”. Förslagen säger något om kollegornas förväntningar och syn på ämnet. Det är det praktiska arbetet, att göra något i köket, laga mat och baka, som står i fokus. Aldrig har någon NO-lärare frågat mig om samverkan i undervisningen om näringslära. Ingen SO-lärare hur vi tillsammans kan främja elevernas lärande om ekonomi eller hållbar utveckling. Frånvaron av dessa, och en hel del andra, förslag säger också något om kollegornas förväntningar och syn på ämnet.

Slentrianmässig indelning

Hkk sorteras slentrianmässigt in bland de praktisk-estetiska ämnena (prest-ämnena) i grundskolan. Denna indelning kanske inte finns i styrdokumenten, men är väl manifesterade i skolans organisation. På mer än en arbetsplats har jag som hkk-lärare placerats i ett prest-kluster tillsammans med ämneslärare i bild, idrott och hälsa, musik och slöjd. En indelning som av somliga anses naturlig. Eller namnet ”kreativa huset” där prest-ämnena huserar i en egen byggnad. Den organisatoriska indelningen, hemvisten och benämningen säger något om skolledningens förväntningar och syn på ämnet. Det är det praktiska arbetet, att göra något i köket, laga mat och baka, som står i fokus.

Om någon frågar mig så är hkk inte ett praktisk-estetiskt ämne.

Om någon frågar mig så är hkk inte ett praktisk-estetiskt ämne. I alla fall inte enbart eller främst. För mig är det centralt med en helhetssyn på lärande. Inspirerad av 4H-rörelsen och Aristoteles begrepp episteme, techne och fronesis brukar jag framhålla tre H:n. Att hand (praktik/handling), huvud (teori/tanke/sinnen) och hjärta (etik/omdöme) med nödvändighet hänger ihop när kunskaper och färdigheter utvecklas. Inte nödvändigtvis i den ordningen men alltid organiskt sammanflätade som en treklöver. Genom arbetsprocesser där samtliga H:n stimuleras går lärandet på djupet. Det är också så hkk blir det ämne som det ska vara. I alla fall i min läsning av kursplan och kommentarmaterial. Inte snävt praktisk-estetiskt, reducerat till att bara göra, laga och baka. I min värld är hkk snarare ett praktiskt-teoretiskt-etiskt ämne.

Magnus Myrberg är lärare i hem- och konsumentkunskap på Östra Stenhagenskolan i Uppsala.

LÄS ÄVEN

Debatt: Ge hkk minst tre gånger så mycket undervisningstid

Debatt: Hkk – ett ohållbart litet hållbarhetsämne

Hkk-lärarna: Om vi hade mer tid skulle vi …

Debatt: Hkk-ämnet kan faktiskt rädda liv

Ny satsning ska lyfta hkk-lärare

Skenande matpriser – då tar hkk-lärare med råvaror hemifrån