Hård kritik när elevens val försvinner

Annika Falthin, lektor i musikpedagogik, tycker att beslutet tagits utan ordentligt underlag. Foto klassrum: Getty

Elevens val försvinner med stor sannolikhet nästa läsår. Det leder till färre timmar i praktisk-estetiska ämnen för vissa elever. Men för hur många? Ingen vet, för saken har aldrig utretts.
– Vi är upprörda över att elevens val tas bort utan ett ordentligt beslutsunderlag, säger Annika Falthin, lektor i musikpedagogik.

Elevens val har varit lite av ett sorgebarn som aldrig helt funnit sin plats i den svenska skolan. Det infördes med läroplanen Lpo94 ”för att bereda elever större möjligheter att välja fördjupning i skolans ämnen”.

2020 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn av timplanerna i grundskolan och särskilt titta på hur tiden för elevens val skulle kunna användas för att omfördela undervisningstid. Roger Persson, undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning, ledde översynen:

– Vi gick då tillbaka och tittade på förarbetena till förslaget att införa elevens val. Målen var att vika ett antal timmar som kunde användas friare, ett sätt att ge både enskilda skolor och elever större inflytande.

I den hårda kampen om skoldagens utmätta timmar har elevens val sedan haft det kämpigt. Inför översynen av timplanen 2021 frågade Skolverket bland annat ett antal rektorer hur de sett på åren med elevens val:

– Många var kritiska, berättar Roger Persson. De sa till oss att ”ta bort elevens val, vi får det inte att fungera”.

I rapporten till regeringen konstaterar man att ”med ledning av de intervjuer som genomförts är det rimligt att anta att kvaliteten på verksamheten skiftar liksom effekterna på elevernas lärande”.

– Självfallet finns lyckade exempel, men helhetsbilden är problematisk.

”Inte utretts ordentligt”

Annika Falthin, lektor i musikpedagogik vid Musikhögskolan i Stockholm, är kritisk till hur Skolverket landat i den slutsatsen:

– De kan omöjligen slå fast effekterna av elevens val, eftersom de aldrig utrett dem. De har talat med ett antal rektorer, visst, men hur många? Det har de inte ens berättat. Och i vilken mån har de pratat med berörda lärare och elever?

Roger Persson medger att det saknas en kartläggning av hur elevens val har använts på alla landets skolor, men utredningen om elevens val ”grundar sig på ett brett underlag av rapporter, intervjuer med lärare och rektorer, samråd, referensgrupper och ett remissförfarande”.

– Vi försökte få fram ett representativt urval av underlag. Och vi tycker nog att vi fick en rättvisande bild av läget.

Men i rapporten framgår inte att urvalet skulle ha varit representativt?

– Visst, man kan alltid fråga fler. Regeringens uppdrag till oss var att utreda hela timplanen, inte enbart elevens val.

Det man vet är att elevens val använts till en rad olika saker genom åren med stor variation mellan skolor: fördjupning i praktisk-estetiska ämnen, temadagar, mentorstid, moderna språk, modersmål och inte minst för att skapa mer tid för profilämnena i olika profilklasser.

Ingen vet vad som varit vanligast. Roger Persson kan bara konstatera:

– Flera ämnen berörs när elevens val försvinner, bland annat de praktisk-estetiska.

Det var mot den bakgrunden som Skolverket, utan direkt uppmaning från regeringen, kom med förslaget att musik, bild och hem- och konsumentkunskap skulle få några av de timmar som frigörs när elevens val tas bort.

– Därtill finns ju en möjlighet att använda mer av timmarna i skolans val till profilämnen som till exempel praktisk-estetiska ämnen, säger Roger Persson.

Kritiska remissvar

Skolverkets förslag till ny timplan ledde till en regeringspromemoria som remiss­behandlades i våras.

Annika Falthin var en av författarna bakom Musikhögskolans kritiska remissvar:

– Det är inte bara vi som är kritiska, jag har läst svaren från bland andra Musikaliska
akademin, Sveriges körförbund och Stockholms musikpedagogiska institut. Enligt våra uträkningar har antalet timmar i musikämnet minskat med 24 procent på
50 år. Och nu fortsätter det.

Men musik får ju fler timmar i förslaget?

– Tio timmar musik är en klen kompensation när elevens val försvinner.

Annika Falthin har själv arbetat som musiklärare i grundskolan:

– Jag vet hur viktiga profilklasser i musik kan vara för elevernas musikaliska och sociala utveckling. Och många har redan lagts ner.

Teorin har tryckt undan praktiken under många år

Så här har den totala undervisningstiden i grundskolan fördelats från 1994 fram till idag.

1994

69,9 % teori
28,4 % praktiskt-estetiskt
1,7 % elevens val
Totalt: 6 717 timmar 

1995

73,1 % teori
19,8 % praktiskt-estetiskt
7,1 % elevens val
Totalt: 6 665 timmar

2012

73,1 % teori
21,1 % praktiskt-estetiskt
5,7 % elevens val
Totalt: 6 665 timmar

2022

75,5 % teori
21,9 % praktiskt-estetiskt
2,6 % elevens val
Totalt: 6 890 timmar

2024 

77,6 % teori
22,4 % praktiskt-estetiskt
0 % elevens val
Totalt: 6 890 timmar

Kommentar: Skolverket föreslår att elevens val tas bort helt när nya läroplanen, Lgr22, införs. Av de 177 timmar som frigörs läggs 145 på NO- och SO-ämnena. De 32 timmar som blir över fördelas mellan hem- och konsumentkunskap (+ 12 timmar), musik (+ 10 timmar på lågstadiet) och bild (+ 10 timmar på lågstadiet). 

Den nya timplanen införs troligtvis höstterminen 2024.

LÄS ÄVEN

Debatt: Slår hårt mot estetiska ämnen om elevens val tas bort

Bildlärarnas ilska ledde till en helt ny förening

Lärarilska mot att bildämnet kan få färre timmar på högstadiet

Fler ändringar i nya timplanerna

Timplanen: Kritik mot att hkk bara växer med fyra timmar