Martin Harari Thuresson: Låt oss prata om undervisningstid!

Yrkeslärare kan få upp till 650 undervisningstimmar per år. Då måste villkoren anpassas efter yrkesprogrammens olika förutsättningar, skriver Martin Harari Thuresson.

Det råder fortsatt osäkerhet kring vad den nya lagen med tillhörande förordning för reglering av undervisningstiden för yrkeslärare kommer att innebära i praktiken. Vad beror spannet på 450–650 timmar på och varför skiljer det sig mot andra lärare? Jag upplever att vi yrkeslärare väntar på att svaren ska komma från ovan. I denna väntan tror jag att vi missar en viktig möjlighet att få till en bra arbetsmiljö på yrkesprogrammen. Det är ju vi yrkeslärare som vet vad som krävs i praktiken för att skapa en bra utbildning med god undervisning. Är det inte dags att vi yrkeslärare lyfter fram vad som krävs?

Jag undervisar gärna 650 timmar per år så länge jag känner att jag kan göra ett bra jobb.

Martin Harari Thuresson

Det viktigaste för mig är alltid att känna att vi kan ge eleverna en bra undervisning. Det finns inget som är så stressande som att känna att man lämnar elever i sticket! Jag undervisar gärna 650 timmar per år – med tillhörande tid för planering och uppföljning – så länge jag känner att jag kan göra ett bra jobb. Men då krävs för min del undervisningsgrupper på åtta, max tolv, elever. Dessutom behöver då all undervisning räknas, inklusive den som sker på APL. Ska jag ha samma undervisning med 24 elever behöver jag absolut ha ett tak på 450 timmar i mina ämnen. Att besöka 24 elever i stället för tolv på APL tar ju mycket mer tid, likaså är efterarbetet för tolv elever mindre och återhämtningstiden för yrkesläraren kortare.

Olika förutsättningar

Detta är sannolikt inte exakt lika på alla yrkesprogram. De som undervisar på program som har verkstad, servering eller salong på skolan har helt annorlunda förutsättningar i jämförelse med de som undervisar på program som i huvudsak är förlagda på APL. Det finns dessutom tolv olika yrkesprogram med ännu fler inriktningar som inbördes är väldigt olika. Villkoren för alla dessa utbildningar borde diskuteras på alla lokala fackmöten i skolan och i massmedia. Om diskussionen verkligen handlar om olika förutsättningar för arbetsbelastningen tror jag att vi kan komma mycket närmare en hållbar arbetsmiljö och en riktigt bra utbildning för alla yrkeselever.

På yrkeslärarnas axlar

Jag tror att det är särskilt viktigt att diskutera hur undantagen från reglerad undervisningstid och tid till planering och uppföljning ska hanteras, så att inte respektive lärare står själv i mötet med arbetsgivaren. Vi behöver också diskutera vad det innebär att undervisa i ett ämne på APL respektive i skolan. Ansvaret att berätta om allt detta vilar alltså påyrkeslärarnas axlar. Om vi inte tar det ansvaret så kommer ingen att göra det!  Blir det enkelt att svara på frågan om arbetstimmar? Säkert inte. Men om vi stöter och blöter vad som är viktigast och vilka olika förutsättningar vi har, kommer vi hitta gemensamma ståndpunkter om vad olika villkor innebär. På vägen får vi också välgrundade argument att föra fram när vi tillsammans ställer krav på en bra arbetsmiljö, och därmed god undervisning för eleverna. 

  • Martin Harari Thuresson är lärare på el- och energiprogrammet på Krokslättsgymnasiet i Mölndal.