”Gymnasiearbete gör skillnad – så här kan det bli ännu bättre”

Gymnasiearbetet är en viktig förberedelse för högskolestudier där fokus på självständighet, kritiskt tänkande och källkritik är viktiga hörnstenar i arbetet.

Skolverket rapporterar i “Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2022” att gymnasiearbetet är en av de vanligaste kurserna med godkändkrav som elever på högskoleförberedande program blir underkända i.

Anledningarna till att många elever missar högskolebehörigheten är många, till exempel brist på tydliga riktlinjer och strukturer, brist på bra projektidéer, eller för lite handledningstid. Andra utmaningar är att få eleverna att agera självständigt, bli motiverade och förstå kunskapskraven för att uppnå godkänt betyg.

Behov att se över bristerna

Gymnasiearbetet ger träning i vetenskapligt förhållningssätt och andra färdigheter som ska hjälpa med övergången från gymnasieskolan till högskolan. Redan 2019 rapporterade Skolverket i “Gymnasieskolans högskoleförberedelse“ att det finns brister i förmågan att arbeta självständigt och hantera den frihet som högskolestudier innebär.

Det finns därför anledning att se över hur man kan avhjälpa dessa brister för att elever ska få den träning som krävs för vidare studier.

Gymnasiearbetet är en viktig förberedelse för högre utbildning och en språngbräda till ett fortsatt intresse för forskning. Ett återkommande problem är att gymnasiearbetets frågeställning inte placeras in i ett relevant sammanhang. Detta rapporterades redan 2014 av Skolinspektionen i rapporten “Alla redo för högskolan?”.

Att förstå innebörden av arbetet och dess relevans är viktiga pusselbitar för att motivera eleverna. Utan någon tydlig målbild blir motivationen snabbt svagare. Vi tror att ett starkare samarbete mellan gymnasieskolor och högskolor eller universitet kan ge en tydligare bild av de förväntningar och krav som ställs på eleverna vid en högskoleutbildning. Elever skulle också ha möjlighet till att bidra med data och resultat från sina gymnasiearbeten till riktiga forskningsprojekt. Även civilsamhället spelar en viktig roll i detta.

Här är våra förslag

Unga Forskare är ett gott exempel på en organisation som erbjuder mervärde till elever som vill ta sitt gymnasiearbete ett steg längre. Unga Forskare erbjuder ett brett stöd till skolor för att öka elevers motivation för gymnasiearbetet, förbättra skolresultaten så att fler elever kan gå ut gymnasiet med högskolebehörighet, och för att stärka bryggan mellan skolan och högre utbildning.

Vi föreslår följande insatser:

• Skolverket bör ge förutsättningar för att underlätta möjligheten att utföra gymnasieprojekt i samråd med forskare på universitet eller företag. Detta genom att till exempel tillsätta en utredningsgrupp med representanter från grundskola/gymnasium, myndigheter och akademin för att klarlägga hur bryggan mellan skola och högre utbildning kan stärkas.
• Ökade resurser till organisationer och föreningar som Unga Forskare som kan tillhandahålla stöd till elever och lärare med gymnasiearbetet.
• Ge Skolverket i uppdrag att ta fram tydligare riktlinjer och strukturer för gymnasiearbetet för att bättre klargöra vad som krävs för att uppnå godkänt betyg och därmed bättre förberedelse för vidare studier.

Unga Forskares förbundsstyrelse:

Marina Peltonen, student inom teknisk nanovetenskap samt biomedicin, Lunds tekniska högskola och Lunds universitet

Stella Axelsson, student inom bioteknik, KTH

Max Robertsson, student på juristprogrammet, Karlstads universitet

Jonathan Jilg, civilingenjör i teknisk fysik, KTH

Max Vinger, student vid civilingenjör och lärarprogrammet, KTH

Julia Qiu, student vid Handelshögskolan i Stockholm

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.