Lärare i fritidshem fick rätt om meritering – Skolverket backar

Christina Fors har lärarlegitimation i sex olika ämnen förutom sin fritidspedagogexamen, men det hjälpte inte.

Christina Fors är lärare i fritidshem, men när hon ansökte om meritering för att fortbilda sig inom professionsprogrammet fick hon nej.
Nu har förvaltningsrätten tvingat Skolverket att ändra sitt beslut – och myndigheten har även fått ändra sina rutiner.

Med en fritidspedagogexamen och fullt med högskolepoäng tänkte Christina Fors att det bara var en formsak att bli meriterad för professionsprogrammet.

Men då hade hon inte räknat med Skolverkets strikta syn på formalia.

– Jag skickade med en kopia på min lärarlegitimation där det klart och tydligt står att jag får undervisa i grundskolan i sex olika ämnen. Men Skolverket gick på anställningsbeviset som skrevs 2012 och i det står bara att jag är fritidspedagog, säger Christina Fors, som överklagade myndighetens beslut.

Nu har förvaltningsrätten gett henne och flera andra lärare rätt. Skolverket tvingas ändra sitt beslut och säga ja till meritering.

– Det är tråkigt att behöva bråka om en sådan här sak. Vi har redan hierarkier i skolan, de behöver inte förstärkas ytterligare av Skolverket.

”Blev besviken och tappade lusten”

Christina Fors är fritidspedagog och bildlärare på Prästängsskolan i Alvesta. Tanken på att kompetensutbilda sig via kurser inom professionsprogrammet fick hon i sitt uppdrag som kontaktlärare gentemot Linnéuniversitetet. I den rollen handleder hon studenter som läser till att bli fritidslärare.

– När jag fick avslag blev jag först väldigt besviken och tappade lusten att studera. Varför duger inte alla mina intyg – och mina 30 år i yrket?

Christina Fors bestämde sig för att överklaga Skolverkets beslut och när förvaltningsrätten gav henne rätt dröjde det bara några dagar innan hon fick brev från Skolverket med besked att myndigheten rättat sig efter domstolens beslut och ändrat sitt negativa besked till ett positivt.

Facket: ”Skolverket har brustit”

Veera Littmarck, chefsjurist på Sveriges Lärare, betecknar Skolverkets regler som tydliga men fyrkantiga.

– När man ansöker om meritering ska man vara yrkesverksam på minst halvtid som lärare eller förskollärare inom skolväsendet. Jag menar att Skolverket tidigare har brustit i sitt utredningsansvar när man bara tittat på vilken befattning som har angetts i ett anställningsbevis.

Nu har Skolverket gjort om ansökningsblanketterna. I de fall man har en annan befattning än lärare – det kan vara fritidspedagog eller lektor – ska arbetsgivaren ange i vilken utsträckning man arbetar som lärare.

– Vi hoppas att det betyder att Skolverket tagit till sig av kritiken, bland annat från oss, så att det blir mindre fel framöver.

De flesta har fått rätt

Av de 42 meriteringsbeslut som har överklagats har merparten ändrats i förvaltningsrätten utan någon materiell prövning. Skolverket har medgett bifall.

Veera Littmarck anser att man bör kunna få korrekta uppgifter från arbetsgivare även avseende en persons tidigare arbete.

– Jag tycker att det går att kräva att arbetsgivare ska ha koll på vad en anställd arbetat som även bakåt i tiden, men det är svårt att kräva att arbetsgivaren ska göra retroaktiva ändringar om man tidigare haft befattningen ”fritidspedagog”, trots att man arbetat som lärare i fritidshem.

Viktigt att se över titeln

Hon riktar en uppmaning till Sveriges Lärares medlemmar att se till att det framgår av ett anställningsavtal vad man arbetar som.

Veera Littmarck tror inte att Skolverkets agerande handlar om någon värdering av olika yrkeskategorier.

– Lektorer med en statlig karriärtjänst som huvudmannen får ett särskilt statsbidrag för ses inte heller som lärare med Skolverkets fyrkantiga handläggning.

Sveriges Lärare har också arbetat för att påverka Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och deras rekommendation om vilken fortbildning som framöver kommer erbjudas inom ramen för det nationella professionsprogrammet.

– Man kan se att de lyssnat på våra synpunkter för i rekommendationen ingår nu även att det ska finnas kurser inom fritidshempedagogik, ett ämne som räknas till ämnesdidaktik och kan ligga till grund för vidare meritering.

Nästan 2 000 ansökningar

Skolverket har hittills fattat beslut i 1 889 ansökningar om meritering inom professionsprogrammet. Av dessa har 114 fått avslag.

42 beslut har överklagats till förvaltningsrätten. När det gäller fritidspedagoger har tre personer överklagat Skolverkets beslut. I två av dessa fall har förvaltningsrätten ändrat Skolverkets beslut till bifall, i ett fall har något avgörande ännu inte kommit.

 – Mot bakgrund av de här ärendena har vi sett över våra rutiner och tydliggjort hur vi bedömer yrkesverksam som lärare eller förskollärare, särskilt när en person formellt är anställd i en annan befattning men i praktiken har samma ansvar och arbetsuppgifter som en lärare eller förskollärare, kommenterar Sofie Lundkvist, enhetschef på Skolverket.

Gjort om ansökningsrutinerna

Skolverket har bland annat tagit fram ett nytt intyg om nuvarande anställning. Där kan arbetsgivaren ange i vilken omfattning den sökande har samma ansvar och arbetsuppgifter som en lärare eller förskollärare, trots att personen är anställd med en annan befattning, till exempel fritidspedagog.

– Reglerna för meritering är fortsatt desamma, men vårt underlag för att bedöma ansökningarna har förtydligats. Syftet är att säkerställa en mer likvärdig och rättssäker bedömning, framhåller Sofie Lundkvist.